Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i årskurs två. För att uppnå detta syfte har skolan studerats utifrån vissa givna aspekter, vilka sammantagna fått utgöra den goda skolans förutsättningar. Dessa aspekter är; miljö – fysisk och psykosocial, lärare, undervisning och arbetssätt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning. Undersökningsgruppen utgjordes av årskurs två-elever vid gymnasieskolor inom Kalmarsunds gymnasieförbund, samt en lokal fristående gymnasieskola, och eleverna tillhörde tre skilda studieinriktningar; Naturvetenskapliga programmet, Hotell- och restaurangprogrammet och Individuella programmet. Resultatet, som bygger på en enkät, utgörs av en variation av uppfattningar som kategoriserats under var och en av de aspekter till vilka de härrör. Hårt sammanfattad, är bilden av den goda skolan en skola med fräscha lokaler där alla elever har många goda vänner. Lärarna är framför allt roliga, har humor och en förmåga att göra undervisningen lustfylld. Det huvudsakliga arbetssättet innebär föreläsningar och genomgångar som läraren ansvarar för. Bedömningen av eleverna sker genom prov. Viktiga kunskaper utgörs i första hand av kärnämnen, där största prioritet ges åt matematik. Eleverna finner sin studiemotivation i den goda skolmiljön och anser att kunskaper är det de i första hand vill ha med sig, den dag de lämnar gymnasieskolan för att gå vidare i livet.

Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning. Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning. Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger. Forskarna menar att handledning är ett redskap för att lärarna själva ska reflektera och komma på lösningar. Observationer inte ska göras eftersom att handledning ska baseras på det som lärarna berättar.

Tidigare forskning har visat att nyexaminerade lärare upplever svårigheter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla nyexaminerade lärare sedan 2011 genomgå en intro-duktionsperiod, där en erfaren lärare är mentor för en ny lärare. Än har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vår studie. Vi undersökte nyexaminerade lärares upplevelser av mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska introduktionsperioden påverkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrån en kvalitativ analys har vi kommit fram till att mentorskapet utformas olika beroende på relationen till mentorn och arbetslaget, synen på mentorskapet och kunskap om syftet av introduktionsperioden. Mentorskapets stöd upplevs positivt, men reflekterande samtal sker sällan under den första turbulenta tiden. Vår slutsats är att det fokuseras på personliga behov men ett fungerande mentorskapet bör utformas efter lärarens situation och med fokus på professionell utveckling. I följd av detta är det nödvändigt att kartlägga vem som ska ansvara för reflektion, vilket rekommenderas för en professionell utveckling. Vidare forskning kan handla om mentorskapets utformning som till exempel längd och närhet.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd från lärare och klasskamrater rapporterar i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hälsa försämrats och socialt stöd från lärare och klasskamrater är viktigt för att stävja den nedåtgående trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 år (M=17.91) besvarade en enkät om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och välmående i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Dessutom, beroende på om det var socialt stöd från lärare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hälsa. Tjejer upplevde mer stöd från klasskamrater men även mer stress, psykosomatiska symtom och emotionella problem. Det fanns dessutom en tydligare koppling mellan socialt stöd och psykisk hälsa för tjejer jämfört med killar. Analys och diskussion: Resultatet stämmer väl överens med svenska och internationella publikationer. Socialt stöd och psykisk hälsa är tydligt kopplat till läroplan och skollag och är en viktig aspekt i lärares yrkesutövning. / Introduction: High school students who feel a strong social support from teachers and classmates report to a greater extent a positive mental health. For several decades, Swedish schoolchildren's mental health has deteriorated and social support from teachers and classmates is important to curb the downward trend. Method: 243 high school students between 17-20 years (M=17.91) answered a questionnaire about: perceived social support, emotional symptoms, general stress, peer problems, psychosomatic symptoms and well-being at school. The answers were analyzed in SPSS by Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, the non-parametric post-hoc test by Siegel and Castellan (1988), and Rosenthal´s (1984) equation for effect size. Results: The students who experienced a high social support reported to a greater extent a positive mental health. In addition, depending on whether it was social support from teachers or classmates the strength of the correlation varied to the five aspects of mental health. Girls experienced more support from classmates but also more stress, psychosomatic symptoms and emotional problems. Additionally, there was a stronger connection between social support and mental health for girls compared to boys. Analysis and discussion: The results are in line with Swedish and international publications. Social support and mental health are clearly related to curriculum and education act and is an important aspect of the teaching profession.

The aim of this essay was to understand how teachers identify and deal with the problems surrounding economic vulnerability among their students.  A qualitative study method was conducted by seven semi-structured interviews with teachers from a big city in Sweden. When analyzing my result I found support in Goffman's stigma theory as well as in previous research. The teachers identify economic vulnerability amongst their students through their material belongings, when the class does something extraordinary, and through how the students communicate. Problems that the teachers can see in the classroom for economically disadvantaged students are that they can be aggressive, unruly and become introverted. Problems with studies and shoplifting are also common. Teachers deal with these problems by strengthen the students' self-esteem and teach them good manners, offering tutoring and report shoplifting to the children’s parents, the police and social services.

Syftet med studien är att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, även kallat kränkningar, mellan lärare och elever konstrueras diskursivt på tre arenor. Dessa arenor är forskning om mobbning, läroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lärarvikarier. Studien utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där man menar att språket konstruerar vår bild av världen och inte endast ”avbildar den som den är”. Så fort vi använder språket tolkar vi även vår omvärld. Genom att titta på språket och hur det talas om fenomenet mobbning har vi synliggjort hur fenomenet mobbning konstrueras och hos vem/vilka ansvaret läggs för mobbningen/de kränkande handlingarna samt vem/vilka som tillskrivs makten i konflikten. Analysen av arenorna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. I analysarbetet sorterades yttrandena från de tre arenorna in i femton olika idealtyper. Idealtyperna sammanställdes under de tre diskurserna ”mobbningsfenomenets grund och uppkomstmekanismer”, ”förebyggande arbete” och ”konfliktslösningsåtgärder” som i arenorna uttryckts som tre starkt åtskiljda sätta att tala om mobbning/kränkningar. Både den utsatta och den som utsätter uttrycks på arenorna kunna vara upphovsmän till att mobbning/kränkningar uppkommer. De som utsätter tillskrivs makten medan den som utsätts ses som ett offer.  Både när det gäller förebyggande arbete och konfliktlösningsåtgärder tillskrivs både den som utsätts och den som utsätter ansvar. Lärare som har dessa roller ges dock ett större ansvar, mindre rättigheter och större skyldigheter att förebygga och åtgärda än elever som har dessa roller.

The purpose of this study was to examine whether there was any connection between coping strategies; emotional and cognitive strategy and perceived level of stress among primary school teachers in primary and middle school. It was also investigated whether there was a difference between full-time and part-time employees and perceived level of stress. As a theoretical background Lazarus' transaction theory of stress was used as an explanation of mental stress, Lazarus coping strategies for stress and Karasek’s and Theorell’s model of psychosocial work environment was used to explain unhealthy at work. To measure coping we used Coping inventory resources and to measure the stress we used Percieved stress scale. Data were collected from 76 elementary school teachers in five elementary schools from small towns in southern Sweden. The result showed significant relationships between cognitive coping strategy and greater perceived stress. No significant associations were found regarding full-time, part-time and perceived degree of stress. Participating teachers between 23-66 years (M= 41 years) and gender distribution were 68 women and 8 men. Further research is suggested on studying elementary school teacher’s positive self-image and positive view of others in relation to perception of stress and to examine differences in adulthood and coping strategy. / Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan copingstrategierna emotionell och kognitiv strategi och upplevd grad av stress hos grundskolelärare på låg och mellanstadiet. Det undersöktes också om skillnad fanns mellan heltid och deltidsanställda och upplevd grad av stress. Som teoretisk bakgrund användes Lazarus transaktionsteori för stress som förklaring till mental stress, Lazarus copingstrategier som bemästringstrategi för stress och Karaseks och Theorells Krav-kontroll-stödmodell för att förklara ohälsa på arbetet. För att mäta coping användes Coping resources inventory och för att mäta stress användes Percieved stress scale. Data samlades in från 76 grundskolelärare på fem grundskolor på mindre orter i södra Sverige. Resultatet visade signifikanta samband mellan kognitiv copingstrategi och högre grad upplevd stress. Inga signifikanta samband påträffades gällande heltid, deltid och upplevd grad av stress. De deltagande lärarna var mellan 23-66 år, (M= 41 år) och könsfördelningen var, 68 kvinnor och 8 män. Vidare forskning föreslås för studier angående grundskolelärares positiva syn på sig själv och andra i förhållande till synen på stress samt att studera skillnader i användning av copingstrategi i vuxen ålder.

Vår studie handlar om vad mobbning är, hur mobbare och mobboffer kan kännetecknas samt hur arbetet i skolan kan se ut för att förebygga mobbning. Undersökningen vi använde oss avvar kvalitativ med semistrukturerad intervju.Den semistrukturerade intervjun valde vi för att få en fördjupad studie.Studien visar att definitionen av mobbning är när en person blir utsatt för kränkande behandling vid flera tillfällen under en längre period. Denvisarocksåatt det finns olika synsätt på hur kännetecken för mobbare och mobbofferkan se ut. Värdegrundsövningar på olika sätt visar vara en betydelsefull del i det förebyggande arbetet mot mobbning. Eleven får genom värdegrundsövningar tillfälle att sätta sig in i andra människors situationer. Studien pekar också på värdet med samtal och diskussioner om ett gott bemötande med andra människor.

I ämnet idrott och hälsa förekommer teoriundervisning i en alltför begränsad mängd och samtidigt i stor variation mellan olika idrottslärare, visar forskning. Syftet med min studie är att utifrån didaktikens grundfrågor vad? hur? och varför? ta reda på teorins innebörd och plats i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet utifrån ett lärar- respektive elevperspektiv. Fem yrkesverksamma idrottslärare samt totalt tolv elever fördelade i två fokusgrupper har intervjuats. Resultaten visar att det finns fler likheter än skillnader mellan lärarna, mellan eleverna och även mellan lärarna och eleverna i vad-, hur- och varför- frågorna kring teoriundervisningen. Vidare visar resultaten bl.a. att mängden teoriundervisning tycks ha ökat och den anses av både lärarna och eleverna som en viktig del i ämnet för att öka elevernas förståelse. Slutsatsen av denna studie är att teorins innebörd är betydelsefull och därmed har teorin en stark plats i ämnet idrott och hälsa.

Med bakgrund i läraryrkets professionaliseringsprocess, som bland annat efterlyser lärares reflekterande och utvärderande förhållningssätt i sin yrkesutövning, avser denna studie att sammanställa och redovisa lärares erfarenheter av och förhållningssätt till IST-användning främst inom ämnet matematik. Genom att studera andra lärares upplevelser av och förhållningssätt till sitt IST-användande kan man öka sitt egna medvetande. Denna litteraturstudie syftar därför till att öka medvetenheten om de interaktiva skrivtavlornas effekter för matematikundervisningen och lärarens arbete. Studiens resultat visar att de interaktiva skrivtavlorna kan bidra med flera positiva förändringar, men för att det ska bli konkreta effekter för lärarna och undervisningen måste en rad andra förändringar först ske. Den mest framträdande faktorn som framkommit i litteraturen är att lärarna upplever att de behöver få möjligheter till en utökad fortbildning och tid till att utveckla sina tekniska och pedagogiska kompetenser. Litteraturen pekar på att en fullgod fortbildning är avgörande för hur väl den interaktiva skrivtavlan kan integreras i undervisningen och för att lärare ska utveckla en säkerhet i att hantera verktyget.