Det här arbetet har undersökt hur sex gymnasielärare med olika ämnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lärprocesser. Resultatet utgår från två fokusgruppsintervjuer på två olikagymnasieskolor i sydvästra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen få en bild av hur lärarnakonstruerar och legitimerar estetiska lärprocesser i klassrummet samt att utifrån diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framträder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och använder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframträder fyra diskurser kring vilka lärarna diskuterar de estetiska lärprocesserna. Av resultatetframgår att begreppet estetiska lärprocesser i sig är abstrakt och svåranvänt, kreativitet är iställetdet begrepp som lyfts fram och som anses eftersträvansvärt i all undervisning. Lärarna ser ocksåvariation som en viktig del av undervisningen i skolan, för att möta olika elevers och klassersbehov, men också för att variation är något bra i sig. Här blir den estetiska dimensionen ettpedagogiskt sätt bland flera som skapar variation och gör undervisningen roligare och merkreativ. Lärarna lyfter dock fram att den stoffträngsel som finns i kursplaner och kursmål gördet svårt att i praktiken arbeta så processorienterat och kreativt som man gärna skulle vilja ochatt det därmed finns en motsättning mellan pedagogiska idéer och den faktiska verkligheten. Ettfaktum som också skapar irritation och frustration hos vissa lärare som tycker att olikapedagogiska begrepp lanseras utan förankring i verkligheten.

Abstract Forskning visar att dagens skola inte är jämställd. Lärarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet främja kvinnors och mäns lika rättigheter. Pojkar och flickor ska få samma möjligheter och förutsättningar i skolan. I denna studie undersöks därför hur lärare och elever upplever jämställdhet i klassrummet. Fenomenografi bygger på hur människor uppfattar olika situationer eftersom människor erfar världen olika, därav belyses denna studie utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Som grund för denna studie har intervjuer med två lärare gjorts, enkätundersökningar och observationer har gjorts i två klasser, i årskurs 5 och årskurs 6. Ur ett lärarperspektiv utifrån intervjuerna med två lärare visar resultatet hur ambitionen är att arbeta för jämställdhet i klassrummet samtidigt som de uttrycker att de inte vet om de gör det. Ur ett elevperspektiv utifrån enkäterna så upplevs klassrummet antingen som jämställt eller ojämställt beroende på hur frågan uttrycks och i vilket sammanhang den förknippas. Utifrån de två observationerna som genomfördes visade det sig att vissa situationer i klassrummet inte var jämställda. Hur man upplever jämställdhet beror på vad man har för kunskaper om vad jämställdhet är och vilka genusmönster som bildats. Jämställdhet för en individ kan ses som ojämställdhet för en annan individ oavsett könstillhörighet.

Lärarkåren är en yrkeskår vars status är omdiskuterad. Yrket är inte professionellt i samma utsträckning som t.ex. läkaryrket, utan är istället att betrakta som semiprofessionell. Yrket har under 1900-talet genomgått en professionaliseringsprocess och har under historien rört sig närmare eller längre ifrån att uppfylla kriterierna för att räknas som en profession. Denna studie utforskar denna professionaliseringsprocess genom att undersöka diskussioner av elevproblem i lärarförbundets medlemstidning under perioden 1950-2010 och det är diskussionernas diskursiva grund som analyseras och detta med fokus på vilka som uttalar sig, hur påståenden legitimeras och med vilken blick problemen betraktas. Uppsatsen diskuterar sedan vad denna diskursiva grund säger om lärarkårens professionaliseringsprocess och yrkets vetenskapliga teori och autonomi. Studiens viktigaste resultat är att perioden 1950-1990 är en tid då påståenden om elevproblem i allt högre grad görs av lärare, legitimeras genom den pedagogiska vetenskapen och betraktas med en relationell blick samt en tid då lärarkårens vetenskapliga teori och autonomi stärks, vilket visar att det sker en professionalisering av läraryrket under denna tid.  Studiens resultat visar även att perioden 1990-2010 är en period där förändringstendenserna inte är lika tydlig.

Forskning visar att svenska barns läsförmåga sjunkit ordentligt i internationella jämförelser. Vilken roll kan samverkan mellan läraren och skolbibliotekarien spela i det pedagogiska skolarbetet? En intressant fråga som är väldigt aktuell i dagens debatt om skolbibliotekets vara eller inte vara. Kanske kan vår studie ge en inblick i vikten av att bemannade skolbibliotek är en nödvändighet för elevernas läsutveckling i dagens skolor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka skolbibliotekets betydelse i undervisningen hos en grupp lärare i svenska som undervisar på grundskolan. Våra frågeställningar behandlar hur läraren uppfattar sin samverkan med skolbibliotekarien och skolbibliotekets roll i svenskundervisningen. Resultatet av denna studie är baserad på 8 intervjuer som gjorts med lärare i svenska i två grundskolor där vi haft det sociokulturella perspektivet på lärande som vår teoretiska utgångspunkt. Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagande lärarna menar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar en viktig roll för elevernas inspiration och läslust, att det saknas tillgång till datorer och internetsökning på skolbiblioteken samt lärarens önskan om en mer utvecklad samverkan med skolbibliotekarien. Utifrån detta är det viktigt att ett samarbete utvecklas mellan läraren och skolbibliotekarien, för att på så sätt stödja det pedagogiska utvecklingsarbetet av undervisning och lärande i skolan.

I detta arbete presenteras faktorer som uppfattas som kännetecken för bra matematikundervisning. Syftet är att få kunskap om vilka uppfattningar elever och lärare har om vad som kännetecknar bra matematikundervisning på en skola som är i slutskedet av ett matematikprojekt. Syftet är också att få kunskap om det finns skillnader i vad elever i de tidiga skolåren och deras lärare anser kännetecknar bra matematikundervisning. Studien är uppdelad i två delar, dels en enkätundersökningbland elever, en kvantitativ studie med så kallade attitydfrågor, dels intervjuer med lärare utformade som en kvalitativ studie, med öppna frågor. Studien genomfördes med elever i årskurs 2 och årskurs 5 och deras matematiklärare. Data har bearbetats och analyserats och resultatet av attitydfrågorna redovisas med hjälp av stapeldiagram . Resultat av intervjuer presenteras i beskrivande text. I studien deltog 43 elever i åk 2, 48 elever i åk 5, samt två lärare.Tydligast framkommer i resultatet elevernas uppfattning att bra matematikundervisning kännetecknas av att det är tyst i klassrummet. Resultatet tyder på att lärarna uppfattar arbetsro som viktigt, men de anser inte att det måste vara helt tyst och att vissa delar kräver samtal och samarbete. Det finns också faktorer som lärare anser vara kännetecken på bra matematikundervisning, bland annat de tillfällen då läraren får tillfälle att samtala med eleven och denne plötsligt förstår.

The purposeof this survey is to study both teachers and students view regarding theevaluation and grading in the subject Physical Education A. In order to meetthe purpose, the survey is executed by focusing on three main researchquestions: What is the teachers and students notion of the goals of the subjectand the course plan? Which knowledge is evaluated in the subject, according toteachers and students? Which factors, believe teachers and students, affect theevaluation? The results of the survey is established by qualitative interviewsthat has been conducted with four teachers and five students in two schoolslocated in a medium – sized city in the south east of Sweden. The resultsof the survey indicate that not only teachers, but also students consider thecourse plan and the grading criterias is relatively unclear and interpretablein a lot of different ways. Teachers and students also states the theoreticaland practical moments are equally important when evaluating. Further, theystate that knowledge in ergonomics, exercises theory, diets, swimming andleadership skills are important knowledge in the subject. The results alsoindicate that such factors as attitude, attendance and performance do affectthe grades in the subject of Physical Education A. The surveyshows that there is a consensus among teachers and students regardingevaluation and grading and that there is no significant difference in theresults of this survey, in comparison with similar ones conducted earlier.   Key words: Teacher, Students, PhysicalEducation, Evaluating, Grading

Reflektion kom under 1980-talet att bli ett centralt begrepp inom pedagogiken för att belysa och förklara läraryrkets professionalitet. Idag menar däremot vissa forskare och teoretiker att reflektionens initiala nytta har förbytts till att istället vara en förklaring till läraryrkets låga professionsstatus, och att detta beror på en inflationsartad användning av begreppet. Detta till trots används begreppet reflektion flitigt i såväl lärarutbildning som elevers styrdokument, något som vi i denna uppsats tagit fasta på. Det är paradoxen mellan reflektion som ett verktyg till lärarprofessionaliseringen å ena sidan, och reflektion som en orsak till läraryrkets deprofessionalisering å andra sidan tillsammans med lärarutbildningens fokus på reflektion som undersöks i vår uppsats. Mer specifikt görs detta genom att undersöker vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan behöriga och obehöriga lärares sätt att tänka kring, och använda sig av, begreppet reflektion. Uppsatsens empiri utgörs av sex stycken lärarintervjuer där fyra av dessa är behöriga och två obehöriga. Intervjuerna analyseras utifrån vår uppfattning att reflektion synliggörs i tre olika dimensioner. Hur lärare definierar och tänker kring begreppet belyses i en begreppsdimension och hur läraren använder sig av reflektion är uppdelat i en innehållsdimension och en tidsdimension. Resultaten som framkom var att behöriga lärare reflekterar kring elevernas utvecklingspsykologiska utveckling för att anpassa undervisningen efter dessa, att obehöriga lärare främst reflekterar utan något egentligt fokus. Dessutom var reflektionsbegreppet mångtydigt och ingen lärare hade samma definition som någon annan. Majoriteten av lärarnas reflektioner skedde efter handling.

Svensk motivationsforskning bedrivs nästintill uteslutande med eleven i fokus. Forskning av lärares tankar kring motivation och motivationsarbete tycks i dagsläget vara en bristvara. För att belysa denna fråga djupintervjuades fyra lärare, verksamma i grundskolans senare delar, om sina tankar kring motivationsbegreppet och motivationsarbete. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv tematiseras dessa lärares tankar. Vidare analyseras motivationsarbetet efter fem forskningsförankrade kriterier: positiva förväntningar, fokus på bemästrande, gynnsamt gruppklimat, olika typer av motivation och relationer utanför skolan. Resultaten visar att lärarna anser att elevens motivation främst uppkommer genom en samverkan mellan elevens relationer, graden av meningsfullhet i skolarbetet och skolans utformning.  Motivationsarbetet som lärarna utför är främst riktat mot individen och inte mot gruppen. Analysen av motivationsarbetet visar att arbetet i vissa delar är forskningsförankrade men att betydande delar inte är det.

Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum. Elevernas erfarenheter visar på vikten av att skapa djupa relationer mellan lärare och elev för att skolan ska kunna erbjuda eleverna möjlighet att få utvecklas på individuell nivå. Eleverna vill inte vara en i mängden utan det är viktigt att lärarna visar att de ser var och en av sina elever för den han eller hon är. En framgångsfaktor som visar sig i elevernas berättelser är lärarens förmåga att skapa en lugn miljö där eleverna känner att de får möjlighet att ställa frågor och hinna med att lösa uppgifterna. En del elevers självbild har förändrats över tid, från att först kännas jobbigt att få sin diagnos har deras inställning blivit annorlunda med större medvetenhet om hur de påverkas av att ha läs- och skrivsvårigheter. Elevernas erfarenheter visar vikten av att skolan tar in den enskilde individens situation och inte utgår från en diagnos för att avgöra lämpliga åtgärder. Genom att eleven känner sig sedd och lyssnad på skapas utveckling och positiva erfarenheter då skola och elev samverkar.

Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie som undersöker fyra internationellt adopterades upplevelser av rasism under deras skolgång, samt deras upplevelser av skolans arbete när det handlar om att motverka rasism. Uppsatsens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer vilka senare analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datainsamlingen jämfördes med tidigare forskning på området, utifrån ett teoretiskt perspektiv samt utifrån lagtext. Studiens resultat visar, liksom tidigare forskning, på att upplevelser av etnisk diskriminering av internationellt adopterade elever inom skolverksamheten är ett relativt vanligt fenomen. Studien påvisar också att personal som är verksamma inom institutionen många gånger har ett passivt förhållningssätt vad det beträffar att motverka och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Slutsatsen visar huvudsakligen på att internationellt adopterade elever som utsätts för rasism inte ges det stöd som de är i behov av. Detta innebär att lärare och annan skolpersonal uppvisar en del brister när det angår att följa skollagens (1985:1100) kap. 14 a – Åtgärder mot kränkande behandling.