Sammanfattning   Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur idrottslärare motiverar sina elever i årskurs nio. Frågeställningarna utgick från självbestämmmandeterorin och var följande: Hur påverkar idrottslärarna elevernas autonomi? Vilka aspekter tas tillvara för eleverna ska uppleva tillhörighet och kompetens? Vilka strategier använder idrottslärarna? Vilket förhållningssätt har idrottslärarna gentemot eleverna?   Metod För att uppnå syftet samlades empirisk data in genom intervjuer av tre idrottslärare från olika grundskolor samt genom två observationer av varje lärares idrottsundervisningar med elever i årskurs nio.   Resultat Samtliga idrottslärare planerar sina lektioner med utgångspunkten att alla elever ska kunna vara delaktiga och aktiva. För att uppnå det varierar de sin undervisning så att eleverna får prova på olika aktiviteter och därigenom intressera sig för något som de även kan utöva på fritiden. Eleverna får till viss del vara delaktiga i planeringen genom att de har vissa dagar som de får välja aktivitet. Beträffande den elevledda lektionen, får de välja fritt vad för lektion de ska. Om eleverna upplever obehag inför något moment är de inte tvungna till att göra något men de får stöd, hjälp och tid att i alla fall försöka. Samtliga idrottslärare är eniga om att det viktigaste inte är att klara av en viss övning utan att försöka. De elever som befinner sig på en hög nivå rent färdighetsmässigt får varianter på övningar och även möjlighet att dela med sig av sina kunskaper till sina vänner. Det är viktigt hur idrottslärarna uttrycker sig när de vill att eleverna ska gå vidare för att undvika missförstånd, att de exempelvis tror att idrottslärarna är petiga.   Slutsats Idrottslärarna motiverar eleverna på olika sätt. Gemensamt hos samtliga idrottslärare är att de skapar dialoger mellan dem och eleverna. Eleverna vill bli sedda och idrottslärarna är måna om det och ser till att de känner sig sedda genom att ge uppmuntran och återkoppling. Tillåts eleverna utöva in­flytande motiveras de samtidigt som de upplever att de är en del av ämnet istället för att ”det är en lärares ämne”.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser på sina förutsättningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i ämnet matematik (SOU, 2004). Då det är lärarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vända oss till lärare för att få deras syn på vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjälp av enkätfrågor ställda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare år som undervisar i ämnet matematik försökte vi finna svar på vår fråga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nått upp till betyget Godkänd i ämnet matematik. Resultatet av enkätundersökningen visade att samtliga respondenter ansåg att de hade kompetensen att förmedla matematikkunskaperna till eleverna men de upplevde att undervisningsgrupperna var för stora. I tidigare forskning framkom det att även elever ansåg att det var för stora klasser och var ett hinder för deras matematikutveckling.

Denna uppsats handlar om lärares tankar och åsikter om läxor. Underlaget är en kvalitativ intervjustudie med lärare på två gymnasieskolor i västra Sverige. Det som undersöks är hur lärare ser på läxor, vad lärare har för åsikter om läxor i förhållande till styrdokumenten samt vilka sociala omständigheter lärarna anser att det kan finnas som påverkar eleven på fritiden när läxan ska göras. Vi kommer att undersöka lärares inställningar till läxor, deras tankar om läxors utformning, samt vilken anledning de som lärare har att ge dem. Denna information jämförs med den tidigare forskningen som består av kända namn som Buell, Kohn, Cooper och Hellsten. Den mesta forskningen inom ämnet läxor är mycket kritisk till dessa och anser att skolan idag inte problematiserar ämnet nog utan möjligen borde byta inställning till hur och varför läxor ges. Men det finns även forskning som stödjer givandet av läxor i sin nuvarande form och anser att de inte bara kan ge akademiska utan även ickeakademiska effekter, som självdisciplin och studievanor. Resultatet visar att lärarnas åsikter om läxor är lika i många fall, men att det också finns många olikheter vilket leder till att läxan kanske borde problematiseras mer i Sverige.

Syftet med undersökningen är att belysa motivationsskapande ur ett lärarperspektiv och hur läraren kan agera för att motivera eleverna. Undersökningen är ett försök att komma åt den tysta kunskap som många lärare besitter inom detta område. Forskningsstrategin är kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom personliga, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att läraren måste besitta en mängd egenskaper för att kunna vara en bra motivatör. Bland dessa märks framförallt förmågan att gå in med en positiv inställning för att sprida god stämning samt en social kompetens som gör att man kan skapa förtroendefulla relationer med eleverna. Oavsett lärarrens personliga egenskaper finns det ett antal metoder man kan använda sig av. Elevernas motivation kan höjas om de får vara delaktiga i utformandet och valet av de strategier de skall använda sig av för att nå kursplanens mål. Struktur och förtydligande av elevens prestation i förhållande till betygskriterierna är andra viktiga aspekter. Slutsatserna är att det krävs en mängd olika egenskaper av läraren för att vara en bra motivatör, men att det ändå går att förbättra sig genom att öka sin kunskap inom området. Ett utökat samarbete och utbyte mellan lärarna på skolorna kring detta ämne samt ett större fokus på dessa frågor inom lärarutbildningen vore önskvärt då dagens lärarroll ställer stora krav på denna kompetens.

No description available.

SAMMANFATTNING Uppsatsen baserar sig på en enkätundersökning som syftar till att undersöka hur lärares arbetstillfredsställelse påverkas av de arbetsförhållanden som råder för lärarna på deras arbetsplatser. Läraryrket är intressant bland annat av den orsaken att det skett många förändringar inom skolans verksamhet i och med övergången till målstyrning, en förändring som fått konsekvenser för lärarna inte minst i form av ett utökat ansvar och mer delaktighet i de skolorganisatoriska frågorna. Undersökningen har gjorts inom Sunne kommun och omfattar samtliga grundskolelärare 1-6 samt fritidspedagoger som är verksamma i både förskolan och grundskolan. Totalt besvarades 79 enkäter av anställda lärare och pedagoger i kommunen där studien utfördes under två veckor i slutet av november 2004. Kategorin som ingår i undersökningen är de som då var tillsvidareanställda grundskolelärare samt fritidspedagoger och som inte på ett eller annat sätt var långtidsfrånvarande.   Enkäten hade för avsikt att mäta hur lärarna upplever sina arbetsvillkor avseende arbetskrav, kontroll och inflytande i arbetet samt socialt stöd i arbetet, och hur dessa faktorer påverkar arbetstillfredsställelsen. Frågorna i enkäten har utformats utifrån etablerade teorier inom psykosocial arbetsmiljö. Det är främst Karseks arbete-stress-modell och vidare-utvecklingen av denna samt Hertzbergs motivations- och hygienteori som legat till grund för påståendena i enkäten. Karaseks modell förevisar hur arbetstillfredsställelse kan uppnås genom att arbetar finner balans mellan arbetskraven och den egna kontrollen av att hantera och kunna påverka arbetsprocessen, medan Herzbergs teori tar upp sex hygienfaktorer vilka lägger grunden för arbetstillfredsställelse och sex motivationsfaktorer vilka i sig skapar arbetstillfredsställelse. Generellt visar undersökningen att större delen av lärarna i Sunne kommun har en positiv inställning till arbetskraven och att arbetskraven tillsammans med kontroll och inflytande har betydelse när det gäller arbetstillfredsställelsen. Däremot saknar det sociala stödet mellan kollegor och andra medarbetare förklaringsvärde i den här studien när det kommer an på arbetstillfredsställelse. Undersökningen visar också att det finns ett starkt samband mellan kontroll och inflytande i arbetet och arbetskraven. Lärare med en hög grad av kontroll och inflytande i arbetet tenderar i högre grad att uppleva arbetskraven som positiva. Kontroll och inflytande i arbetet har likaså ett samband med arbetstillfredsställelse varpå undersökningens hypotes bestyrks och det går att konstatera att en hög grad av kontroll och inflytande i arbetet leder till en högre arbetstillfredsställelse hos lärarna.   För en mer utförlig detaljbeskrivning av undersökningens resultat av grundskolelärarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön och grad av inflytande över arbetssituationen som anställd vid Sunne kommun, hänvisar jag till studiens slutdel där resultatet visas i sin helhet. / ABSTRACT This composition is based on a survey which purpose is to look into how teachers' work satisfaction is influenced by the work conditions prevailed for teachers at their workplaces. The teachers' profession is interesting because of the reason that there has been many changes within the school's field of activities as there has been a change-over to target governing, a change that got consequences for teachers not at least in form of an increasing responsibility,  and more involvement in matters of school organisation. The study has been made within the Community of Sunne and covers every teacher in class 1-6 and daycentre educationalists working in both nursery- and comprehensive school. 79 questionnaires were replayed to by teachers and educationalists in the community where the study was executed under two weeks in the end of November 2004.The category included in the study are teachers who by then were employed for the time being as teachers in the comprehensive school or as daycentre educationalists. None of them were absent by any reason. The purpose of the study was to measure how teachers experience their work conditions with reference to work demands, control and influence in their work and social support in the work and how these factors influence the work satisfaction. The questions in the poll were formed from established theories within psychosocial working environment It is primary Karaseks work-stress-model and the further developing of this and Hertzbergs theory of motivation and hygiene that has been the basis of the statements in the questionnaire. Karaseks model shows how work satisfaction can be reached when the worker finds a balance between the working demands and his own control of handling and be able to influence the working process. Hertzbergs theories on the other hand brings up six factors of hygiene which are the foundations of work satisfaction and six factors of motivation which creates work satisfaction. The survey in generally shows that the bigger part of the teachers in the Community of Sunne have a positive attitude to their work demands. The demands together with control and influence have significance when it comes to work satisfaction. On the other hand there is no predictive power between the social support between colleagues and other collaborators in this study when it comes to work satisfaction. The survey also shows that there is a strong association between control influence at work and work demands. Teachers with a high degree of control and influence at work are tending to experience the work demands more positive. Control and influence at work have also a connection to work satisfaction on which the studies hypothesis is confirmed and one can certify that a high degree of control and influence at work leads to a higher work satisfaction among the teachers. For a more detailed description of the results of the study of teachers' experiences of psychosocial work environment and degree of influence on their work situation as employed in the Community of  Sunne, I refer to the last part of the essay where the results are shown in its entirety.

Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populärt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus främjar inlärningen. Då naturen används som klassrum stimuleras flera sinnen så som lukt, känsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som är aktiva desto djupare inlärning berikas man med. Hur fungerar det egentligen på en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden växer i omfång saknar ofta en skog i närmiljön då den får ge vika för ännu mer bebyggelse. Syftet med studien är att undersöka vilka hinder och möjligheter en storstadsskola har för utomhusundervisning i skogen. Ett delsyfte är att undersöka om lärarna lär ut miljömedvetenhet och i så fall i vilken utsträckning miljöfrågor tas upp. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar på två centrala skolor i en storstad i södra Sverige. I resultatet framgår det att det största hindret för undervisning i skogen är brist på tid och ekonomi. Lärarna är överens om att det är bra med utomhuspedagogik eftersom eleverna tycker det är kul att vistas i naturen och de lär med alla sina sinnen, men det prioriteras inte i de lokala målen för staden. Eftersom invandrarnivån är hög i staden och bland skolornas elever så är språkundervisning det främst prioriterade arbetet. Skolorna skulle behöva fler bidrag till resor till skog utanför staden. Resultatet visar också att lärarnas intresse för natur och miljö är avgörande om utomhusundervisning i skog ska ske.

Att lära sig läsa och skriva kan ses som själva höjdpunkten under de första skolåren. Läsundervisningen är ofta den första och mest påtagliga erfarenheten barnen får av undervisning och skolan. Därför är det viktigt att barnets syn på inlärning och kunskaper blir positiv. Det är också betydelsefullt att man utgår från deras erfarenheter, för om de får uppleva ett misslyckande utvecklar de ofta en negativ självbild. Om barnet ser sin skolgång som något positivt eller negativt beror på hur de uppfattar skolan, lärandet och sin utbildning. Sedan årtionden tillbaka har man forskat kring hur en människa skapar mening av en text och utifrån det förklarar vad läsning är. Men det är inte en självklarhet att lära sig läsa, det kräver vissa förkunskaper. Läsningen är en process då läsaren tar hjälp av sitt språk, sina kunskaper och tidigare erfarenheter för att försöka tolka en text. Därför blir pedagogens roll att vägleda barnen i sitt lärande och deras kunskap är i många fall avgörande för deras läsinlärning. Syftet med studien är att undersöka lärares och specialpedagogers syn på läsinlärning hos de yngre skolbarnen samt vilka metoder de använder för att alla barn ska lära sig läsa. Vi valde att intervjua åtta kvinnliga informanter, där fyra är lärare och fyra är specialpedagoger, i en kvalitativ studie. Detta för att vi ville få en uppfattning om hur de olika yrkesgrupperna arbetar med läsinlärning samt vad som ligger till grund för valet av metoder. Undersökningen tyder på att vid läsinlärning måste lust, glädje, nyfikenhet och motivation finnas med, detta är lärarna och specialpedagogerna överens om. Däremot har de olika uppfattningar när det gäller synen på hur antalet barn, klassrumsmiljön och utbildningen påverkar läsinlärningnen. Båda yrkesgrupperna lyfter fram vikten av att utgå från varje barn och att det styr valet av metod

Syftet med vår studie är att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lärare i förskoleklass - år 6 upplevde det första året i yrket. Vårt syfte är även att ta reda på vad de upplever att lärarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill också undersöka hur en utvald grupp av erfarna lärare tänker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen är vårt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lärare har kring begreppet mentorskap. Metod: Vår undersökning utgår såväl från en kvalitativ ansats som från en komparativ ansats. Ansatsen är kvalitativ i den meningen att undersökningen syftar till att beskriva och analysera upplevelser och erfarenheter. Den komparativa ansatsen i vår undersökning ligger i våra jämförelser mellan nyblivna respektive erfarna lärarnas upplevelser och erfarenheter. Enkätundersökningen visar att de nyblivna lärarna överlag kände sig säkra på att skapa goda relationer främst mellan sig själva och eleverna, men även eleverna emellan. De kände sig mindre förberedda när det gällde samverkan med föräldrarna. Vid samverkan mellan kollegor och ledning, ser vi att det handlar om en ömsesidig påverkan. En annan faktor som spelar en avgörande roll, är vilken skolkultur (det som sitter i väggarna) de möter. På frågor om undervisning ställer sig de nyblivna lärarna positiva till sin egen förmåga. Det som tog mest tid och kraft, var planering och organisering. I den komparativa delen kring vad lärarutbildningen bidragit med, framträder för samtliga undersökningspersoner fyra övergripande områden; pedagogiskt förhållningssätt, praktik/VFU, ämneskunskaper samt personlig utveckling. Kring mentorskapets funktion framträder mentorns roll att fungera som bollplank, ge pedagogiskt stöd, fungera som personligt stöd i processen att finna sin yrkesroll samt bistå med praktisk hjälp

BAKGRUND En utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa. Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos eleverna för att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal betygsystem genom åren som hjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de själva bedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa? SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de själva bedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån två frågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna i idrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva. METOD Examensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativ datainsamling genom intervjuer som metod. Informanterna var utbildade mot de senare åren och har arbetat i skolverksamheten i 18-23 år. RESULTAT Resultaten visar att lärarna bedömer eleverna efter andra kriterier än vad läroplanen säger. Ett utav kriterierna som de väger in vid bedömning och betygsättning som inte står i läroplanen är laganda mellan eleverna. Den gemensamma faktorn för vad som lärarna bedömer först är 3 utveckling och inställning. Varför eleverna bedöms som de gör enligt lärarna beror på relationen som lärarna har med eleverna och att läroplanen är otydlig samt abstrakt.