Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning elever i årskurs 9 har om hälsa och vad de upplever som viktigt att lära sig om hälsa samt vad de har fått lära sig om hälsa. Studien syftar även till att granska läroböcker gällande hälsa. Detta syfte ger följande frågeställningar: Hur definierar eleverna hälsa? Vad har eleverna fått lära sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? Vad upplever eleverna som viktigt att lära sig om hälsa i undervisningen i Idrott och hälsa? Hur framställs hälsa i läroböcker för Idrott och hälsa? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där 18 elever i årskurs 9 på tre olika skolor i olika kommuner har intervjuats. En kvalitativ textanalys har också genomförts för att svara på frågeställningen gällande läroböckerna. Sex stycken läroböcker inom ämnet Idrott och hälsa har analyserats. Aaron Antonovskys teori om KASAM har används vid analys för båda metoderna i denna studie. Studien visar att många läroböcker diskuterar fysisk hälsa i stor utsträckning och relaterar ofta till fysisk hälsa genomgående i böckerna. Däremot visar studien att ingen av de intervjuade eleverna använder lärobok inom Idrott och hälsa i sina nuvarande skolor. Psykisk och social hälsa diskuteras i mindre omfattning. Studien visar också att elevers uppfattning om hälsa är att må bra, träna rätt och äta bra.

Sammanfattning Analysen undersöker meningserbjudandet gällande konsumentfrågor i tre läroböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgångspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgränsades konsumentfrågorna med hjälp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehållet utifrån tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys även av kursplan 2000, med hjälp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrån antagandet att läroböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011). Analysen av kursplanen visade att det finns ett visst faktainnehåll, obefintligt med normerande innehåll och ett dominerande innehåll inom den pluralistiska strategin. Den pluralistiska strategin kännetecknas bland annat av konflikt mellan olika perspektiv. I kursplanen för hem- och konsumentkunskap kännetecknas dessa särskilt av hälsa, resurshushållning, jämställdhet och kultur. Däremot visade analysen av läroböckerna att de har ett visst faktainnehåll, men framförallt ett normerande innehåll. Det normerande innehållet kännetecknas av hur en ”god” konsument bör vara, särskilt genom råd, uppmaningar och varningar. Analysen visar vidare att läroböckerna inte motsvarar skrivningarna i kursplan 2000, utan helt saknar ett pluralistiskt förhållningssätt. Sammantaget framträder i läroböckerna en konsument som har viss faktakunskap, men framförallt vet hur den bör göra, men samtidigt saknar redskap för att reflektera över komplexa konsumentsituationer. Detta strider på ett avgörande sätt mot intentionerna i kursplan 2000, som istället förespråkar en demokratisk fostran som bygger på olika val och reflektion över desamma. Nyckelord: Hem- och konsumentkunskap, Hemkunskap, Konsumentfrågor, Konsumtion, Konsumtionsprocess, Undervisning, Undervisningsstrategier, Didaktik, Läroplansteori, Kursplan, Läroböcker, Läromedelsanalys. Abstract The analysis studies the meaning making regarding consumer issues in three Home and consumer studies textbooks based on the syllabus 2000 (Skolverket, 2000a). Firstly the consumer issues were defined and delimited according to the consumer process model (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Secondly the consumer content was categorised into three teaching strategies: fact, norms and values and pluralistic teaching strategy (Skolverket, 2002, Kronlind & Öhman, 2010). Finally the syllabus 2000 was analysed using the three teaching strategies. The final analysis was based on the assumption that the legitimacy and relevance of the textbooks were regulated by the syllabus (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011). The analysis of the syllabus revealed that that there is a certain fact content, the norms and values are non-existent and the pluralistic strategy was dominant. The pluralistic strategy is characterised by for example a conflict between different perspectives. The syllabus of Home and consumer studies includes the different perspectives of health, resourse management, gender equality and culture. However the analysis of the textbooks revealed that they have certain fact content but principally contains norms and values. The norms and values are characterised by the “good” consumer, particularly in giving advice, recommendations and warnings. The analysis shows that the textbooks don’t correspond with the syllabus 2000 and the pluralistic content is non-existent. Finally the textbooks describe a consumer who has some knowledge of fact but mainly knows how to make the right choices but at the same time lacks the methods to reflect upon complex consumer situations. This is crucially contrary to the intentions in the syllabus 2000 which on the other hand advocate a democratic education which is based on different choices and a reflection upon them. Keywords: Home and consumer studies, Home economics, consumer issues, consumption, consumer process, teaching, teaching strategies, curriculum studies, syllabus, textbook, textbook analysis.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida läroböcker för samhällskunskap och historia i gymnasiet upprätthåller eller motverkar de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden. Detta sker med hjälp av en läromedelsanalys, närmare bestämt en ideologikritisk textanalys, av sex stycken läroböcker för gymnasiets A-kurser i samhällskunskap och historia. Analysen av läroböckerna har genomförts utifrån tre analysredskap som framarbetats med utgångspunkt i postkoloniala teorier inriktade på Afrika. Dessa analysredskap är: a) över- och underordning, b) dikotomier och c) etnocentrism och eurocentrism. Resultatet visar att läroböcker upprätthåller de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden. Detta sker genom att läroböckerna framställer Afrika och afrikaner som oförmögna att styra sina egna länder, genom att framställa Afrika som den negativa polen i uppställda dikotomier samt genom att läroböckerna utgår från ett etnocentriskt och eurocentriskt synsätt i framställningen av Afrika. / 2010ht4734

No description available.

Denna uppsats handlar om att utifrån ett genusperspektiv studera och analysera hur svenska gymnasieläroböcker i historia framställer, och har framställt, män och kvinnor, manligt och kvinnligt, under en 30-årsperiod. Detta görs genom att studera dels hur mycket utrymme sagda böcker ger, och har givit, åt manliga respektive kvinnliga namngivna karaktärer, och dels hur dessa karaktärer beskrivs i samma böcker. Analysen bygger således på såväl kvantitativa som kvalitativa resultat, och i detta ligger även ett komparativt moment där böcker som givits ut under Lgy70 jämförs med böcker som givits ut under Lpf94. I studien framkommer att det finns såväl likheter som skillnader. Likheterna finner vi främst i de ord och uttryck som används för att beskriva historiska karaktärer. Det är i hög grad samma ord som återanvänts; ord som i många fall medverkar till en historieskrivning med aktiva män och passiva kvinnor. Skillnaden återfinns företrädesvis i den procentuella fördelningen mellan män och kvinnor i böckerna, där man kan se att mängden kvinnor har fördubblats under de 30 år som undersökningen omfattar. Trots denna ökning så står de namngivna kvinnorna ändå bara för 10 procent av alla namngivna karaktärer i de yngsta läroböckerna. Slutsatsen som dras utifrån undersökningen blir att man kan observera en kvantitativ förbättring, men en kvalitativ stagnation.

No description available.

I detta arbete har jag studerat och jämfört hur kursmålen i gymnasiekursen kemi A (KE1201) bearbetas i 6 olika läroböcker. Jag har utgått från läroböcker, lärarhandledningar och andra dokument där författarna presenterar vilka kursmål som tas upp i läroböckernas olika kapitel. Det är intressant att veta för den som skall köpa in ny kurslitteratur att den lärobok de väljer tar upp alla kursens mål men även på vilket sätt det görs. De begrepp som läroböckerna utvärderats mot är framför allt helhet och kunskapsintegration. Även om studien inte är så omfattande med djupa analyser visar jämförelsen läroböckerna emellan att det råder stora skillnader på hur författarna tänkt sig att bearbeta kursmålen. I fem av sex läroböcker väljer författarna att lägga tonvikten på ett till tre kursmål. Dessa bearbetas mot de resterande kursmålen i olika ordning. Fyra av dessa fem fokuserar på kemiteorin som sedan knyts till och förklarar verkligheten. Till den femte boken "Kemiboken A" från Liber skriver författarna att du utgår från praktiska experimentbeskrivningar. Den sjätte läroboken "Tema och teori" från Bonnier Utbildning bygger på den amerikanska förlagan "Salters advanced chemistry - Chemical storylines" och "Chemical ideas". I den presenteras först olika teman ur verkligheten som hänvisar till teorin i en annan del av boken. Alltså verklighetsbeskrivning först och sedan teoriförklaringar.

Mitt syfte är att analysera hur ett urval läroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jämfört med avsnitten om kristendomen, i både text och bild. De värderingar och normer som framkommer ska dessutom sättas i förhållande till Lpf 94. Metoden jag använder mig av för att analysera texterna och bilderna är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag även tillfogat två av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att på ett enkelt sätt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen. Analysen visar att judendomen framställs som en mansdominerad religion där kvinnor är underordnade männen. I framställningen av kristendomen är det en jämställd bild som framkommer. Judendomen framställs med en mansnorm medan kristendomen framställs med en jämställdhetsnorm. De normer och värderingar som framkommer i avsnitten om judendomen överensstämmer inte med det som Lpf 94 förespråkar. I avsnitten om kristendomen stämmer normerna och värderingarna dock överens med Lpf 94.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur addition och subtraktion introduceras i årskurs ett. Fokuset kommer att ligga på läroböckerna. I studien kommer det att undersökas hur läroböcker väljer att introducera addition och subtraktion samt hur lärare väljer att förhålla sig till dessa läroböcker och hur de använder sig av dem i undervisningen av addition och subtraktion. De valda metoderna för att undersöka detta syfte är samtalsintervjuundersökningar och kvalitativ textanalys. Fyra stycken lärare har blivit intervjuade och utifrån dem har tre läroböcker valts ut till analys. Detta examensarbete försöker inte att generalisera att det ser ut på detta sätt i alla fall, utan försöker belysa hur det kan se ut. I studien har böckerna analyserats utefter områdena utformning, bearbetning av innehåll och konkretisering. Det framkommer att böckerna både kan likna varandra och skilja sig ifrån varandra inom dessa områden. I intervjuerna av lärarna sätts böckerna in i ett sammanhang och det framkommer att dessa lärares undervisning inte enbart fokuserar på boken.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning och sammanhang som fem läromedel i religionskunskap behandlar kvinnorna i kapitlen om buddhism. Undersökningen ämnar också presentera bakomliggande faktorer till det ämnesinnehåll och plats kvinnor ges i buddhismkapitlet med utgångspunkt tidigare forskning. Materialet har analyserats utifrån en kvantitativ bildanalys och en kvalitativ innehållsanalys.                                 Resultatet av denna studie visar att läroboksförfattarna ägnar minimal uppmärksamhet åt kvinnorna när det gäller bild och textinnehåll. Resultatet visar också på läroboksförfattarna brist på kunskap att uppmärksamma kvinnliga perspektiv i buddhism vilket medfört att läromedlen är genusmässigt bristfälliga.