Spelling suggestions: "subject:"läroplan."" "subject:"iläroplan.""
351 |
Läroplan i förändring : en kvalitativ studie angående lärares inställning till Gy 11’s ämnesplaner och kunskapskrav, i relation till Lpf 94's kursplaner och betygskriterierFredriksson, Therese, Ekberg, Maja January 2013 (has links)
År 2011 infördes en ny läroplan för gymnasieskolan; Gy 11. Detta arbete fokuserar på att ta reda på vad Gy 11 faktiskt innebär för lärare och deras arbete i skolan idag. Både lärarstuderande och verksamma lärare tycks uppleva svårigheter med att till fullo implementera Gy 11 i lärandesituationer. I denna studie jämförs Lpf 94 med Gy 11. Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse för den nya läroplanen. För att uppnå detta mål har en kvalitativ undersökning gjorts i form av personliga intervjuer med gymnasielärare. Respondenterna är lärare i södra Sverige med erfarenhet av både Lpf 94 och Gy 11. En diskussion förs kring de positiva och negativa följderna av ett läroplansskifte. Resultatet pekar på att respondenterna uppfattar att införandet av nya läroplanen har varit jäktat, vilket har bidragit till en osäkerhet kring hur undervisning och bedömning ska utföras. Majoriteten av de tillfrågade lärarna anser därför att införandet av Gy 11 har påverkat deras yrkesroll negativt.
|
352 |
Barnets inflytande och demokratiska rättigheter i förskolan : en intervjustudie gjord på två olika förskolor utifrån några av förskollärarnas och barnens upplevelser gällande demokrati och barnets inflytande i verksamhetenValler Torngren, Hanna, McManus, Jonna January 2013 (has links)
Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förståelse för vad demokrati innebär. Förskollärarens roll är därför värdefull och förskolläraren bär ett stort ansvar för att främja barnets egna åsikter, att påverka sin situation, färdighet att ta eget ansvar samt förmågan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med några av historiens stora teoretiker, så som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gång lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sågs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946). Syftet med den här studien är att undersöka barnets inflytande i förskolan samt att se hur förskolan ställer sig i förhållande till vad Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger och hur det i så fall visar sig i verksamheten. Vi har utfört en kvalitativ studie innehållandes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes på två förskolor i en kommun i Mellansverige där ett antal förskollärare och barn blev tillfrågade och tilldelade förutbestämda frågor, fullmakter samt missiv. Resultatet visade att båda förskolorna arbetar med avsikt att främja barnets inflytande samt arbeta utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Dock framkom det att förskollärarnas och barnets uppfattning om begreppen demokrati och inflytande skilde sig åt.
|
353 |
Pedagogisk dokumentation som dilemmaBackman, Sara, Linde, Lillian January 2013 (has links)
No description available.
|
354 |
Hållbar utveckling i förskolan : en intervjustudie om förskollärares syn på sitt arbete med hållbar utvecklingRosén, Jeannette, Toth, Christina January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder. Frågan vi ställer oss är om förskollärarnas tolkning av begreppet hållbar utveckling har någon betydelse för hur de arbetar med ett lärande för hållbar utveckling i förskolan. Det visar sig att majoriteten av förskollärarna förknippar hållbar utveckling med alla tre delarna; den ekologiska, den sociala och den ekonomiska delen. De anser sig dock inte arbeta med alla delarna. Samtliga förskollärare säger sig arbeta med den ekologiska delen. Studien visar att trots att samtliga förskollärare arbetar med den sociala delen av hållbar utveckling, anser inte alla att det är lärande för hållbar utveckling som ligger till grund för detta arbete.
|
355 |
Elevers rätt : Elevinflytandets utveckling i gymnasieskolanOhran, Aid January 2014 (has links)
The purpose of this study is to examinehowdemocracy andstudent participation hasbeen developed inthethree curricula for upper secondary school. To find this out, I have used the following questions:•Howare the conceptsof democracy and student participationformulated in the various curricula Lgy70, Lpf94 and Gy11? •What changes with regard to these formulations have been made between the curricula Lgy70, Lpf94 and Gy11?The essay is written so that I have interpreted my empirical material to make a discourse analysis in which I analysethe three curricula of upper secondaryschool with the intention to highlight how the ideal of student participation was supposed to look like. The source material that I use in the essay arethe three curricula;Lgy70 , Lpf94 and Gy11 .Student participationhas had a major role in allthecurricula,but ithas changed in how it was madeand how it would be implemented. Lgy70stresses thatformal and collective participation is important, but there are indications of ashift to a more personal and informal participation forthe students. With Lpf94 and Gy11itcan be seenthat it is precisely this change that has taken place in the curriculum. The students' own responsibility to implement and take controlhas increased.
|
356 |
Så föddes min Maria Magdalena : En analys av Marianne Fredrikssons bok Enligt Maria Magdalena ur ett litteraturvetenskpligt genusperspektivSvensson, Amelie January 2015 (has links)
Syftet med denna uppsats är att, genom en hermeneutisk och komparativ närläsning av Marianne Fredrikssons roman Enligt Maria Magdalena och Lukasevangeliet, undersöka hur Fredriksson transformerat Jesu liv och gärning från den bibliska berättelsen till romanen, samt vad som händer med historien när en kvinna får återberätta den. Materialet analyseras med hjälp av Gerard Genettes narratologiska begreppsapparat och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Resultatet tolkas sedan genuskritiskt utifrån Yvonne Hirdmans teori om det ahistoriska genuskontraktet. Slutligen diskuteras studiens relevans för och i den svenska skolan. Studien visar att Fredriksson aldrig ämnat skriva en roman om Jesu liv och gärning, utan snarare om Marias liv och Jesu gärning. Marias version av ”allt det stora som hände” präglas av ett intersektionellt förhållningssätt, både när det kommer till hennes egna och Jesus värderingar, som sträcker sig långt utöver normen för den aktuella tiden. Studien visar också att Maria och Jesus möter stora svårigheter i sina ambitioner att motverka sin tids och sitt samhälles genuskontrakt, och att det finns gott om inflytelserika personer i deras närhet som ämnar upprätthålla det. Personer som senare spred den kristna läran.
|
357 |
Moralintuition bakom etisk illusion : En studie om svensk moralundervisning med moralpsykologiska glasögon / Moral Intuition Behind Ethical Illusion : A study on swedish moral education from a moral psychological viewHansson, Jonathan January 2015 (has links)
Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av kritisk textanalys, tidigare forskning och moralpsykologiska teorier undersöka hur begreppen etik och moral används av läroplanens värdegrund, de övergripande målen och kursplanen för religionskunskap och vidare se hur detta kan relateras till det som moralpsykologi för fram idag. Att analysera läroplanens texter och skolverkets kommentarmaterial med hjälp av moralpsykologiska teorier, hjälper denna studie till att identifiera tydliga kontraster mellan den svenska skolpolitikens försök till social förändring och den vetenskapliga grunden som, denna förändring vilar på.
|
358 |
"Jag skulle ha svårt att arbeta i stan och inte ha skogen nära" : Pedagogers tankar om hur skogen kan användasSandberg, Johanna January 2014 (has links)
This is an observation and an interview study with four preschools and nine preschool teachers. The purpose of the study is to find out how the forest can be used in relation to the curriculum (Swedish national agency for education 2010). The results showed that preschool teachers make use of the curriculum through activities in the forest. The main focus in the forest is to let children play with each other and the natural sciences. Activities like math and cultural arts are also used in the forest. Preschool teachers see opportunities with the forest as it gives the children free spaces to play in and invites dialogs about the animals and plants. Large groups of children were the main difficulty, because the preschool teachers consider that they may be too few teachers in relation to the number of children. / I denna undersökning har fyra förskolor deltagit genom intervjuer och observationer. I de fyra förskolorna var det nio pedagoger som intervjuades. Syftet med undersökningen var att granska hur skogen kan användas som läromiljö utifrån läroplanen (Skolverket 2010). Resultatet visade att pedagogerna använder sig av läroplanen som grund för aktiviteter som görs i samband med vistelse i skogen. Den fria leken samt naturvetenskapen har fått störst fokus i undersökningen, men även ämnen som matematik och skapande aktiviteter används i skogen. Pedagogerna ser möjligheter med skogen då det ger barnen fria utrymmen samt att det naturligt skapar naturvetenskapliga dialoger. Stora barngrupper var den största nackdelen i samband med skogsvistelsen, då de anser att de kan vara för få pedagoger gentemot antalet barn.
|
359 |
Kemi i förskolan : Före och efter revideringen av läroplanen / Preschool Chemistry : Before and after the revision of the curriculumTryggvesson, Emma January 2014 (has links)
Föreliggande studies syfte var att undersöka hur kemi implementeras i förskolans verksamhet samt vilka effekter förskolans reviderade läroplan har haft på arbetet med kemi. Skolverkets intentioner med revideringen av läroplan för förskolan var att kemi, tillsammans med fysik, matematik och teknik skulle få större utrymme i förskolans pedagogiska verksamhet. Tidigare studier visar att dessa målområden inte varit lika högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. I denna studie bestående av intervjuer som kvalitativ metod har vikten lagts på respondenternas upplevelser av forskningsobjektet. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv. Fyra pedagoger, varav tre förskollärare och en barnskötare, på tre olika förskolor samt en förskolechef har deltagit i studien. Samtliga respondenter är yrkesverksamma i samma kommun. Resultatet av studien visade att arbetet med kemi i förskolans verksamhet sker i olika stor utsträckning. Det som framkom i resultatet som vanliga aktiviteter som innefattar kemi var bakning, experimenterande där experiment med vatten och dess olika former var vanligt förekommande samt att blanda olika lösningar. Resultatet påvisade också att revideringen av förskolans läroplan har haft positiv effekt på kemi och de övriga naturvetenskapliga områdena. Dock lyftes av samtliga respondenter att teknik och matematik varit högre prioriterade målområden sedan revideringen. / The aim of this study was to examine how chemistry is implemented in preschool. The aim was also to examine how the revision of the preschool curriculum has affected the work with chemistry. That chemistry among with physics, mathematics and technology should get more attention in the educational activities in preschool, was the intentions with the revision of the curriculum. Previous studies has illustrated that this targets are not highly prioritized in the educational activities. This study consisted interviews with four educationalists and one preschool head. Three of the educationalists are preschool teachers and one is a child minder. All of the respondents work in the same municipality. The study was based on a socio-cultural perspective. The results of the study showed that work with chemistry in preschool has different extent. To bake, do experimentations, experimentations with water and mix solutions, were showed in the results as ordinary activities. The results also presented that the revision of the curriculum have had positive effects on work with chemistry in preschool. Although, all the respondents illuminated that mathematics and technique were more prioritized targets since the revision of the curriculum.
|
360 |
Hur kommuniceras värderingarav matematik i kursplanen? : En diskursanalys av värderingar i kommentarmaterialet tillkursplanen i matematik.de Ron, Anette January 2014 (has links)
This study is part of an international project, The Third Wave Project. The project aims to conductstudies with students of different cultures to see what they value as important in mathematics andmathematics learning. Part of the project involves carrying out a survey, the WIFI study. The WiFistudyaims to examine values of mathematics teaching that may affect student learning. The valuesthat are examined in this study are based on the mathematical values which are described by Bishop(1991). The WiFi-study conducted in Sweden will explore the values that may be typical of a Swedishcontext. This work is part of the Swedish group's work in translating the WiFi study to a Swedishcontext. One way to do this is to examine whether and how the values are represented in thecurriculum for the Swedish compulsory school.The aim of this study is to identify the implications of how the use and choice of words in thecurriculum explicitly or implicitly highlights values. This is done through a critical discourse analysis.In this work it is discussed how the values is used both explicitly and implicitly in the curriculum.
|
Page generated in 0.0337 seconds