Den här studien har tillkommit som ett examensarbete vid lärarprogrammet. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att studera hur förskollärare beskriver sitt sätt att arbeta med barnens tidiga läs- och skrivutveckling. Tre intervjuer med förskollärare genomfördes och barn och pedagoger på dessa förskolor observerades med hjälp av en filmkamera. Alla tre förskolorna arbetar på ett medvetet sätt med barnens tidiga läs- och skrivutveckling, även om de inte har en direkt utvecklad arbetsmetod kring detta. Undersökningen visade att den språkliga medvetenheten har betydelse för läs- och skrivinlärningen. För att kunna utveckla denna språkliga medvetenhet visade studien att det är av fördel att stimulera barns språk på olika sätt. Genom olika aktiviteter under förskoletiden såsom bokläsning, rim och ramsor, leken, miljöns utformande med mera, stimuleras språket. Förskollärarnas intresse och bemötande visade sig även det vara av stor betydelse för barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. Undersökningen visade likaså att barnets eget intresse bör styra inlärningen, att styrda läs- och skrivlärande aktiviteter inte är omtyckta bland barnen utan barnets eget intresse är av stor vikt att ta tillvara och spinna vidare på.

Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om språkstörning som begrepp och dess påverkan på läs- och skrivutveckling samt om den lärmiljö elever med språkstörning erbjuds. Att de intervjuade personerna tillhör olika yrkesgrupper bidrar med variation i uppfattningarna och ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där vi lär i samspel med andra och utveckling sker inom den proximala utvecklingszonen. Resultaten diskuteras också utifrån olika synsätt på specialpedagogisk verksamhet; det relationella och det kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Den fenomenografiska ansatsen har inspirerat till intervjuer som datainsamlingsmetod och även till valt analysförfarande. Resultatet visar att språkstörning som begrepp uppfattas mångfacetterat, individuellt och svåravgränsat. Skolan anses behöva mer kunskap om begreppet. Det uppfattas finnas ett starkt samband mellan språkstörning och läs- och skrivsvårigheter men detta ses inte som absolut. De intervjuade menar att det många gånger handlar om språkförsening. Dyslexi används som begrepp för något språkstörning kan utvecklas till. Dyslexi uppfattas också som en del av en språkstörning. På frågan om vilken lärmiljö eleverna bör erbjudas är svaren ganska lika med störst vikt vid individnivån. Enskild undervisning anses nödvändig och elevens svårigheter är i fokus. Specifika språkstörningskunskaper, skolorganisation och elevkännedom är tre delar alla på något sätt uppfattar som viktiga, dock i varierande grad beroende på yrkestillhörighet och/eller plats i organisationen. Alla menar att samarbete över yrkesgränserna är mycket viktigt för att skolan ska kunna erbjuda eleven med språkstörning goda utvecklingsmöjligheter.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att är att skapa förståelse för i vad mån elevers filmskapande kan ses som en tillgång i deras läs- och skrivutveckling. Vidare så uppmärksammas också lärares syn på hur filmskapande kan bidra till läs- och skrivutveckling samt deras syn på text, berättande och lärande. Studien tar också upp vilka möjligheter och vilka hinder som lärarna anser finns i arbetet med filmskapande i skolan. Empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare samt teori och tidigare forskning ligger till grund för min analys och diskussion i studien. Resultatet visar på att lärarna ser lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv och att majoriteten av dem ser filmskapande som ett kulturellt redskap för att uttrycka text. Genom att arbeta med film så utvecklar eleverna sitt läsande och skrivande och de menar att det är viktigt att i dagens samhälle kunna uttrycka sig på flera sätt och att vi därför bör se text utifrån ett vidgat textbegrepp. Vidare så menar lärarna att berättandet är en viktig del av vårt lärande och hjälper oss att skapa förståelse för vår omvärld.

Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker också genom en interventionsstudie, med drag åt aktionsforskning, huruvida detta samband kan stärkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan användas språkutvecklande, för att kunna skapa varierande lärmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn på samma skola bildade jämförelsegrupp. I varje klass undervisar två lärare; dessa, samt skolans musiklärare, var involverade i interventionen. Resultatet visar att någon korrelation mellan tonhöjdsperception och fonologisk medvetenhet inte fanns. Interventionsgruppen förbättrade inte heller sina resultat på testet av tonhöjdsperception efter sju veckor; dock förbättrade de sina resultat i de båda språktesten – test av fonologisk medvetenhet och läsförståelse.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp pedagoger, på två förskolor, arbetar med barnen för att utveckla intresse för den skriftspråkliga världen. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en undersökning på två förskolor. Vi har observerat verksamheten samt utfört kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger. För att kunna beskriva och sätta ord på vad vi sett har vi läst in oss på relevant teori av Jörgen Frost, Caroline Liberg och Aidan Chambers med flera. Resultatet visar att pedagogerna utgår från skönlitteratur för att tillvarata barnens intresse för den skriftspråkliga världen, vilket aktuell forskning förespråkar. Metoderna de använder skiljer sig dock åt.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) Läs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med språk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vårt arbete vill vi lära oss mer om språk- och kommunikationsproblem samt hur läs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill även undersöka hur man kan individualisera för barn med språk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgå. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning baserad på 6 intervjuer och en fallstudie. Resultatet från intervjuerna och fallstudien presenteras i olika temaområden. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att barn som har någon form av språk- och kommunikationsproblem kan ha svårigheter inom olika språkområden t.ex. fonologi, grammatik, semantik eller pragmatik. Man kan ha olika svårighetsgrader inom de olika områdena och detta leder till att barnets behov och förutsättningar kan se mycket olika ut. När det gäller läsinlärning finns det inte en metod som passar alla barn med språk- och kommunikationsproblem. Det finns flera olika alternativa verktyg, men det är viktigt att skilja på om hjälpmedlet ska underlätta kommunikation eller inlärning. Det är viktigt att kartlägga varje barns styrkor och svagheter för att få fram just det barnets behov. Skolans miljö ska vara anpassad till varje elevs behov och individualisering är viktigt för alla elever, men inte minst för de som har språk- och kommunikationsproblem.Nyckelord; alternativa verktyg, individualisering, läs- och skrivutveckling och språk- och kommunikationsproblem.

Högläsning är en viktig aktivitet som främjar elevernas ordförråd och utvecklar språk- och läsutveckling, samt medvetenheten om hur en berättelse är uppbyggd. Men det räcker inte med att bara läsa direkt ur boken. Läraren behöver även undervisa om lässtrategier som eleverna till slut själva kan använda vid individuell läsning. För att ta reda på hur lärarna i denna studie beskriver sin användning av högläsning tar studien sin utgångspunkt i en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare från en skola besvarar studien följande frågeställningar: Hur används högläsning av läraren i klassrummet, och hur anpassas högläsningen till eleverna? Hur hanteras lässtrategier vid lärarens högläsning? Vilket syfte har lärarna med högläsning? Vilka fördelar och nackdelar anser lärarna finns vid högläsning? Resultat är tolkat och baserat på den hermeneutiska teorin. Studien utgår från den sociokulturella teorin där lärandet i samspel med andra är en förutsättning. Resultatet visar att lärarna använder sig av lässtrategier under högläsning för att utveckla elevernas läsförståelse och ordförråd, samt att lärarna beskriver högläsningen som positiv. / Reading aloud is an important activity that promotes pupil´s vocabulary and develops language and literacy development, and the understanding of how a story is constructed. But it's not enough to just read directly from the book. Teachers also need to teach reading strategies those pupils eventually self-operated by individual reading. To find out how the teachers in this study describe their use of reading aloud study takes as its starting point a qualitative approach with semistructured interviews. Through semi-structured interviews with five teachers from a school study answers the following questions: How is reading aloud used by the teacher in the classroom, and how is reading aloud adapted to the students? How are reading strategies used during reading aloud by the teacher? What is the purpose of the teachers by reading aloud? What advantages and disadvantages do the teachers find in reading aloud? Results are interpreted and based on the hermeneutic theory. The study is based on the socio-cultural theory where learning in interaction with others is essential. The results show that teachers use reading strategies for reading aloud to develop students' reading comprehension and vocabulary, as well as teachers describe recital positive.

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur lärare motiverar och använder högläsningen i undervisningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomförde jag åtta intervjuer med lärare. Studien vilade på det sociokulturella perspektivet och dess syn på hur vi människor förvärvar kunskap. Studiens frågeställningar var: Hur ser lärarna på högläsning i undervisningen och vilken betydelse tillmäter de högläsningen för elevernas läs- och skrivinlärning? Vilka förmågor i ämnet svenska vill lärarna att eleverna ska tillägna sig genom högläsningen? Resultatet av studien pekade på att högläsningen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen. I resultatet framkommer dessutom hur viktigt det är att följa upp med diskussioner och att låta barnen få uttrycka sina erfarenheter estetiskt efter högläsning. Tidigare forskning framhåller bland annat att ordförrådet och hörförståelsen utökas, samt att läsintresset kan väckas till liv och barnens ordigenkänning förbättras. Informanterna ansåg att högläsningen är mycket viktig för elevernas läs- och skrivinlärning. Barn som fått ta del av högläsning har ett starkare ordförråd, ordförståelse, ökad fantasi och har enklare för att skapa egna meningar. Det hörda skriftspråket skapar också nyanser i den egna läsningen och eleverna bör få lyssna till texter de är intresserade av. Detta gör att barnen blir intresserade och motiverade till att läsa och vad de själva kan förmedla genom sin läsning. Arbetet pekade på möjligheter till vidare forskning i ämnet. Till exempel vore det intressant att undersöka vad eleverna tycker om högläsningen. Ett annat uppslag vore att göra klassrumsobservationer för att undersöka om högläsningen skiljer sig åt mellan klasserna. / <p>Svenska</p>

Vilken påverkan har digitala verktyg på elevers läs- och skrivutveckling? Vi har valt att uppmärksamma det här ämnet eftersom det är något som alltid kommer finnas med i vårt framtida yrke. Våra blivande elever kommer att möta olika digitala och multimodala texter. Som lärare behöver vi därför utveckla förståelse för hur vi kan lära om och med digitala verktyg i undervisningen. Syftet med kunskapsöversikten är att vinna förståelse för vad som kännetecknar forskningen om digitala verktyg för att stödja elevers läs- och skrivutveckling i grundskolan. Genom sökningar har vi funnit nio vetenskapliga artiklar som vi kartlagt i kunskapsöversikten. Kartläggningen gjordes genom att göra en övergripande beskrivning av artiklarnas syfte, metod och resultat. Det här gav oss en övergripande bild över forskningsområdet. Vidare beskrevsartiklarnas styrkor och svagheter utifrån deras metoder. Resultatet av vår analys relateras till våra frågeställningar som är följande: Hur kan digitala verktyg stödja elever läs- och skrivutveckling? Vilka metoder har visat sig vara gynnsamma i undervisningen? Finns det problem med användningen av digitala verktyg som metod i undervisningen? Det har i vår kartläggning framkommit att digitala verktyg gynnar undervisningen men de kan också skapa vissa hinder. Digitala verktyg kan bidra till elevers engagemang, fokus och motivation till skrivuppgifter. De kan även bidra till individanpassad undervisning och skapa mer tid för lärare att tillgodose elevers behov av stöttning. Hinder som kan uppstå är lärares brist på kunskap om digitala verktyg som metod i undervisningen.

Studien handlar om lärares tankar och resonemang kring användandet av skönlitteratur i undervisningen. I studien lyfts det fram vilka möjligheter skönlitteraturen öppnar upp i undervisningen. • Syftet med studien är att undersöka F-3 lärares resonemang kring användandet av skönlitterära texter i sin undervisning. Studien är en kvalitativ studie där fem intervjuer med lärare från två skolor genomfördes. Datan analyserades med hjälp den fenomenografiska metodansatsen. Ur bearbetningen av intervjumaterialet har fyra stycken beskrivningskategorier skapats: Skapa läsupplevelse och njutning, För läsintresset, För en ökad läs- och skrivutveckling och För ökad kunskap om omvärlden. Resultatet av studien visar att lärarna har goda kunskaper om vad skönlitteraturen kan användas till i undervisningen.