Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur klasslärare i år 1–5 arbetar med skönlitteratur för att stimulera läslusten hos eleverna. Undersökningen visar att arbete med skönlitteratur finns med dagligen hos de flesta lärare på skolorna och det förekommer många olika ar-betsformer. En enkätundersökning gjordes bland 38 lärare i en mindre kommun. Resultatet visar att skönlitteratur av de flesta lärarna anses ha en mycket stor betydelse för läslusten. Vi har också funnit att mycket av lärarnas arbete med skönlitteratur är likartat i de olika skolåren. Lärarna ser positiva resultat av sitt arbete, främst att eleverna visar lust och glädje till att läsa, därnäst ansåg lärarna att läsfärdigheten förbättras. Även fantasin och ordförrå-det anses öka. Det som skiljer sig mest mellan skolåren är att tiden för tyst läsning ökar ju äldre eleverna är, medan tiden för högläsning minskar med stigande ålder. Ytterligare en skillnad är att äldre elever får arbeta mer med olika skrivuppgifter.

Syftet med studien är att utifrån Gérard Genettes begrepp ”paratext” undersöka betydelsen av bokomslaget för åtta gymnasielevers lässtimulans och förväntningar på romaners huvudtexter. Vidare anammas ett intermedialt perspektiv för att belysa hur olika medier samspelar. Första delen i metoden består av att eleverna väljer en av totalt sex böcker. Därefter följer två elevgruppsintervjuer där eleverna motiverar varför de valt en viss bok för att sedan tolka omslagen. Nästa steg i metoden utgörs av fyra paratextanalyser baserat på elevernas val av romaner: Glaskupan av Sylvia Plath (1974), Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs (2016), Pojken som kallades det av Dave Pelzer (2016) och Den gröna cirkeln av Stefan Casta (2010). Resultatet visar att eleverna uppmärksammar bildmotivet först, därefter titeln och slutligen läser baksidestexten. Eleverna menar att det är viktigt att handlingen motsvarar förväntningarna de får från omslaget. Avgörande för bokvalet är också genren, men för att de ska välja bok måste baksidestexten locka till läsning. Vidare blir omslagen mer lättillgängliga för tolkning om det finns figurativa fotografier på framsidan samt konkret beskrivande titlar, undertitlar och baksidestexter. Ur ett intermedialt perspektiv drar eleverna också paralleller mellan omslagen och filmmediet. Övergripande visar resultaten av mina analyser att omslagens alla element, bildmotiv, titlar, undertitlar, författarnamn och recensioner et cetera, ger föraningar om romanens handling och genre och blir begriplig först när de ställs i förhållande till varandra. Avslutningsvis kommer jag fram till att paratextanalysen, det vill säga att tolka bokomslag, kan fungera tidsbesparande genom att integrera den med andra moment i undervisningen samtidigt som det är ett instrument för att stimulera och främja elevernas läslust.

Genom vår utbildning har intresset för läsinlärning väckts och vi har ställt oss frågan hur man får elever att vilja läsa böcker. Vi har därför valt att undersöka hur pedagoger gör för att väcka läsintresse hos elever, hur de gör för att stimulera och lägga grund för ett fortsatt läsande. Syftet är att få en inblick i pedagogers syn på hur man stimulerar till läsning, hur de anser att en bra läsmiljö skapas och hur de arbetar med högläsning. Vi har valt att utgå ifrån Vygotskijs samspelsteori och det sociokulturella perspektivet där lärande och miljö hänger nära samman. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med fyra utvalda pedagoger där intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas. I resultatet har det framkommit att alla de intervjuade har liknande uppfattningar kring våra frågeställningar. Alla belyser vikten av engagemang, läsintresse och vikten av att eleven har rätt bok på rätt nivå.

The aim of our study is to gain understanding of how parentsperceive their own, the preschool's, and the library's efforts to stimulate preschoolers' enjoyment and yearning to read, as well as what types of collaborative efforts the parents seek.The study is based upon qualitative interviews with parents, both mothers and fathers, to preschool children (aged 1.5 to 6 years old). The analysis does not offer any generalizations. We have chosen to use a sociocultural perspective as the theoretical starting-point of our study, our thoughts being that we learn together with and by the help of others. We consider this perspective to be closely related to Aidan Chambers's "The Reading Circle", which we have chosen to use as our tool of analysis.It turned out that the parents perceived their own reading stimulating role as crucial, even if they did not consider all they did as reading stimulative. Some things, such as discussing the book while reading, occurred naturally but is also an important part to stimulate reading. The parents also experienced the preschool's reading stimulating role as significant, but that the library was nonexistent in their part. The parents did not feel that there existed any collaboration between themselves, the preschool, and the library, but most of the parents assumed that a collaboration existed between the preschool and the library. We saw a need and a request from several parents to get more information regarding children and reading. / Program: Bibliotekarie

Over the last few years, the reading of fiction by young people in Sweden has declined, and the comprehension of what they read has decreased. The purpose of this thesis is to increase the knowledge of how young people view their reading and their opinions on how schools and libraries can enhance students’ desire to read. The problem is targeting how schools and libraries can enhance the students’ desire to read, as well as what the students themselves consider competitors to their reading.  The research is based upon five qualitative, semi-structured interviews with five upper secondary school students (Gymnasium in Sweden). Hermeneutics is used as a theoretical foundation as well as a tool for analysing the empirics. Three of the five informants are avid readers, whereas two hardly ever read in their spare time.  The results of this study show that students generally have a relatively negative attitude towards required reading in school, whilst the attitude to the casual environment in the library is more positive. At the same time, they see potential for reading in school. Students’ motivation to read may increase if schools give students the possibility to choose their own fiction, give them the option to discuss literature before choosing and individually oriented book tips. For readers, the competition to reading is schoolwork and extracurricular activities but for non-readers, it is not lack of time but lack of motivation that make them choose not to read.

This master thesis examines school librarians’ work with reading promotion, partly from Lev Vygotskij’s sociocultural perspective of thought, language, learning and knowledge development and partly from a reading perspective, which includes different approaches on children’s reading, in particular Aidan Chamber’s theory of the ”reading circle” and reading pedagogy. The main focus lies in the inherent conflict between reading for pleasure and reading on demand, which school libraries have to deal with in their mission of reading promotion, since they lie in between education department and culture department. The empirical study in form of qualitative, semi-structured in-depth interviews, was conducted with five school librarians and one teacher with responsibility for reading promotion from five different primary schools in Gothenburg. Research questions are how school librarians work in order to stimulate and promote pupils’ reading, which external prerequisites that have an impact on their reading promotion, and also in which way reading can be related to freedom and demand, which are described in the librarians’ answers. The main result of this thesis is that school libraries contribute to children’s learning and reading knowledge by offering voluntary reading for pleasure. The school librarian is also a guide for children to find their own reading identity.

This thesis investigates through qualitiative interviews whether six adult female learners of Swedish as a second language, with a short study background from their home countries, have developed pleasure reading habits in Swedish during their studies at SFI (Swedish For Immigrants). Another aspect that is explored is the school’s, and school library’s work with the promotion of literature and pleasure reading. Six students and two librarians were interviewed. The interviewed students have limited experience of pleasure reading in their native languages. As pleasure reading is known to promote literacy in a second language, reading in Swedish could become a factor in finishing SFI faster. The findings show that the students do engage in free voluntary reading or pleasure reading in Swedish, at school or at home. Some of the school’s activities seem to have a stronger connection with this outcome than others, for instance classroom time set aside for sustained reading, a choice between printed and digital materials, and assistance in finding literature that is sufficiently challenging. The teachers and the librarians both play important roles in reading promotion. The students’ own awareness of the effect of pleasure reading on their language skills also seems to be a motivating factor.