Flera rapporter de senaste åren har visat att eleverna i den svenska skolan läser allt mindre. Ärdet så eller väljer eleverna bara andra sorters texter än vi är vana vid? Den här uppsatsenssyfte är att undersöka om några elever i skolår åtta och nio läser, och vad de då väljer för sortstexter. Vidare skall det även undersökas om det finns några skillnader mellan flickors ochpojkars läsning och vad som skiljer sig mellan skolår åtta och nio. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning i två klasser, en åtta och ennia. Enkäten tar upp elevernas läsvanor vad gäller sex olika sorters textforum, både trycktaoch digitala. Tidigare forskning har visat att flickor läser mer på sin fritid än pojkar. Det ärnågot som kan styrkas i den här undersökningen. Det visar sig att flickor läser mer än pojkaroch att både flickor och pojkar ofta väljer bort skönlitteratur till förmån för digitala medieroch forum.

The aim of this Master’s thesis is to investigate if the reading habits of teacher students are influenced by merit and descent. The empiric material consists of six questionnaires answered by students at the teacher training with Swedish at the upper secondary school as their first topic. The questionnaire comprised questions about reading habits in the childhood and today and information concerning merits and descent. Pierre Bourdieu’s sociological ideas about cultural capital transmitted from parent to child and the concept of habitus are used as a theoretical framework regarding descent. The important role teachers have according to children’s bringing up, also a theory by Bourdieu, are together with school law, curriculum and syllabus the framework regarding merit. The results of the study agreed with Bourdieu’s thoughts of reading habits as a heritage of the cultural capital of the parents. Reading habits are on the other hand not a special relation with descent, i.e. the social background of the parents. Good merits from school could however possibly affect bad reading habits from the childhood, if you see the connection with good reading habits and good studying capacity.

“While we read the books, the books read us. Can books read people? Of course they can!How else would they know everything about us?” (Lennart Hellsing) This quote shows how important books are to us humans, the youth today and the youth oftomorrow. Our study focuses on how literature matters to young people today, their experiences and reflections of reading and the literature teaching in school. The study assumes a pupils’ point of view and the analysis is based on a questionnaire, where pupils from the ninth grade describe their own reading habits and reading experiences, in school as well as in their leisure time. Previous research shows a complex picture of the changes in Swedish young people’s reading habits, but one important aspect is that boys tend to read less than girls. For this reason gender became a general perspective in this paper. Our study also shows that there are gender differences and that the boys do read less than the girls in the same age. There are various reasons for these tendencies among both boys and girls. For example parent’s education is one of the main reason why boys tend to read less then the girls.

Detta examensarbete handlar om elevers motivation till skönlitterär läsning. Tio elever i år 2 och tio elever i år 5 har svarat på en enkät gällande läsvanor och attityder till läsning. De resultat som den empiriska studien gett fungerar sedan som ett diskussionsunderlag kopplat till den teoretiska bakgrund som ges. Teorin om självbestämmande används som utgångspunkt och resultatet kopplas till inre och yttre typer av motivation. Uppsatsen syftar till att utifrån läsvanor och attityder till läsning utröna likheter och skillnader ur ett motiva-tionsperspektiv de båda åldersgrupperna emellan. I diskussionen uppmärk-sammas att både inre och yttre typer av motivation påverkar elevers attityder till läsning och att de motiverande faktorerna ibland varierar mellan de båda åldersgrupperna.

<p>The aim of this Master’s thesis is to investigate if the reading habits of teacher students are influenced by merit and descent. The empiric material consists of six questionnaires answered by students at the teacher training with Swedish at the upper secondary school as their first topic. The questionnaire comprised questions about reading habits in the childhood and today and information concerning merits and descent.</p><p>Pierre Bourdieu’s sociological ideas about cultural capital transmitted from parent to child and the concept of habitus are used as a theoretical framework regarding descent. The important role teachers have according to children’s bringing up, also a theory by Bourdieu, are together with school law, curriculum and syllabus the framework regarding merit.</p><p>The results of the study agreed with Bourdieu’s thoughts of reading habits as a heritage of the cultural capital of the parents. Reading habits are on the other hand not a special relation with descent, i.e. the social background of the parents. Good merits from school could however possibly affect bad reading habits from the childhood, if you see the connection with good reading habits and good studying capacity.</p>

<p>“While we read the books, the books read us. Can books read people? Of course they can!How else would they know everything about us?” (Lennart Hellsing)</p><p>This quote shows how important books are to us humans, the youth today and the youth oftomorrow. Our study focuses on how literature matters to young people today, their experiences and reflections of reading and the literature teaching in school. The study assumes a pupils’ point of view and the analysis is based on a questionnaire, where pupils from the ninth grade describe their own reading habits and reading experiences, in school as well as in their leisure time. Previous research shows a complex picture of the changes in Swedish young people’s reading habits, but one important aspect is that boys tend to read less than girls. For this reason gender became a general perspective in this paper. Our study also shows that there are gender differences and that the boys do read less than the girls in the same age. There are various reasons for these tendencies among both boys and girls. For example parent’s education is one of the main reason why boys tend to read less then the girls.</p>

Syftet med studien är att beskriva gymnasieelevers och gymnasielärares attityder till språkriktighet i givna textkategorier. Jag undersökte även deras uppfattningar kring om modern teknik och engelskan påverkar skriften samt om arbetet med språkriktighet i skolan är tillräckligt enligt informanterna. Jag har utfört en enkätstudie med både slutna och öppna frågor. Resultaten visar att majoriteten värdesätter språkriktighet mycket högt i formella texter, och lägre i informella. De flesta anser att dagens teknik och engelskan påverkar skriftspråket, mestadels genom att förenkla och förkorta det. Språkriktighetsundervisningen är bra enligt de flesta. Slutsatsen är att trots de förenklingar av skriftspråket som den nya tekniken och engelskan bidragit till anser informanterna att värdet av språkriktighet är högt.

Denna undersökning behandlar elevers läsvanor i en årskurs 3 där syftet var att jämföra pojkars och flickors olika inställning till läsning, samt om detta kan kopplas till hur mycket föräldrarna läser. Studien utgår från individuella intervjuer med 12 elever, sex pojkar och sex flickor.  I undersökningen framkommer det att pojkarna har något mer negativ inställning till läsning än flickorna, men att de allra flesta ändå läser på fritiden. En slags litteratur som återkommer hos både flickorna och pojkarna är ”mysterieböcker” eller ”spännande böcker”. Läsning av serier och tidningar förekommer hos både flickorna och pojkarna. Enligt elevernas svar tycks hemmens inställning till läsning variera då flertalet föräldrar aldrig läser och mycket sällan besöker biblioteket tillsammans med barnen. Undersökningen visar även att det är fler pappor än mammor som brukar läsa för sina barn hemma. Läsningen för egen del bland föräldrarna ser förhållandevis lika ut bland mammor och pappor, enligt eleverna, även om det är vanligare att mammorna läser. Studien kan dock inte dra några vidare slutsatser kring föräldrarnas läsning då resultatet endast grundas i elevernas uppfattningar.

Forskning visar att det finns könsskillnader i förhållande till elevers läsvanor och läsresultat. Med detta som utgångspunkt är syftet att genom en litteraturstudie undersöka sambandet mellan könstillhörighet och elevers attityder till läsning genom att besvara två frågeställningar: Vad säger didaktisk forskning om elevers attityder till läsning? och Vilka faktorer påverkar enligt didaktisk forskning pojkars och flickors attityder till läsning? Forskning visar dessutom att det finns ett samband mellan positiva attityder till läsning och goda resultat i läsförmåga. Studien redogör för att flickor har mer positiv attityd till läsning än vad pojkar har. Den här könsskillnaden gällande attityder till läsning har varit konstant sedan 2001 och det finns flera bakomliggande faktorer som påverkar attityderna. Faktorerna är hemmiljöns läsvanor, identitet som läsare och lärarens roll. Slutsatsen är att det inom dessa faktorer visserligen finns en del könsrelaterade skillnader men att ett främjande arbete med positiva attityder till läsning i hem och skola gynnar både pojkars och flickors läsutveckling.  Det analyserade materialet omfattar tio vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Samtliga studier i det undersökta materialet grundar sig i den sociokulturella teorin och utgörs av både nationell och internationell forskning.

I dagens samhälle ställs stora krav på läsning och läsförståelse. Således blir elevers läsande intressant att uppmärksamma. Utifrån detta kom funderingar hur läsmotiverade eleverna är i den svenska skolan och vad som kan göras för att inspirera till läsning. Enligt forskning är motivation en viktig del av läsande (Guthrie, Hoa, Wigfield, Tonks, Humenick &amp; Littles 2007). Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning elever i årskurs 2 och 8 identifierar sig med läsmotiverande faktorer samt att jämföra vilka faktorer äldre och yngre känner igen. Studien syftar också till att göra jämförelser mellan faktorerna. Med syftet som bakgrund arbetades följande frågeställningar fram:   I vilken grad identifierar sig eleverna med faktorerna? Vilken relation finns det mellan faktorerna i förhållande till läsmotivation? Finns det likheter/skillnader mellan hur elever i årskurs 2 respektive årskurs 8 identifierar och värderar dessa faktorer?   I studien används en enkätmetodik. Elevernas svar analyseras utifrån studiens syfte och teori. Resultatet visar att flertalet elever har bristande engagemang för läsning, men majoriteten av eleverna anser att läsning är betydelsefullt. En skillnad mellan de olika åldersgrupperna är att eleverna i årskurs 2 har mycket goda läsrutiner medan hälften av eleverna i årskurs 8 har bristande läsvanor. Det är därför betydelsefullt att lyfta hur undervisningen kring läsning ska utformas för att utveckla eleverna på bästa sätt. Att skolan på ett genomtänkt sätt arbetar för att stimulera elevernas intresse för läsning och strävar efter att den bibehålls genom hela skolgången är viktigt.