I den här uppsatsen undersöker jag hur mitt låtskrivande påverkas av en strukturerad metod. Jag ställer tre huvudsakliga frågor: Kan man genom användandet av en tydlig struktur bli mer produktiv, kreativ och bättre på att nå ett förutbestämt resultat? För att skapa en struktur har jag använt mig av Pat Pattisons (2009) metod som han beskriver i Writing Better Lyrics, där man i skrivandet av en låt använder ett antal worksheets. Man använder även en begreppsordbok och ett rimlexikon för att samla material till textskrivandet. Jag hade som mål att skriva fem låtar, som var och en hade ett eget instrument som låten skulle framföras på. Låtarna hade också var sin förlaga, som jag transkriberade för att kunna ta inspiration till harmonik, melodi och texttema. I mitt resultat har jag kommit fram till att det finns både negativa och positiva aspekter med att hålla sig till en strukturerad metod, och jag redogör för hur jag under arbetets gång ibland bröt mot strukturen, när jag upplevde att det fanns kreativa vinster med att bryta mot den.

<p>Validerat; 20160618 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur man kan arbeta med elever/deltagare som saknar förkunskaper i låtskrivande. I denna studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med ett par musikpedagoger och av tidigare forskning som berör ämnet. Kapitlet om tidigare forskning innefattar litteratur som berör kreativitet, frågan om huruvida vi alla har förkunskaper eller inte, eventuellt användande av digitala verktyg, musikskapande i skolan och andra närliggande begrepp. Den tidigare forskningen ställs sedan mot resultatet i diskussionskapitlet. Undersökningen utgår inte från skolans musikundervisning och dess läroplan utan fokuserar istället på hur man rent generellt kan arbeta med nybörjare och komponerande. Jag vill undersöka och förhoppningsvis få verktyg i hur man lär ut skapande av musik, av att skriva låtar. Slutsatserna av min undersökning visar på det komplexa arbetet pedagoger utför för att få elever och kursdeltagare att komma igång, hitta inspiration och kreativitet rörande låtskriveri. Flexibilitet, lyhördhet och innovationsförmåga verkar vara tillgångar som är essentiella för pedagogers undervisningssituation.

Det här arbetet har gått ut på att skriva fem låtar som alla ingår i ett självskapat koncept där alla låtar hänger ihop på ett eller flera sätt antingen genom ett tema eller en berättelse. I denna process har jag också använt mig av ett referensalbum av Coheed and Cambria samt en bok av Eva Hillered om låtskrivning för att få inspiration och tips. Konceptet baserades på en fiktiv berättelse om en resa med inslag av olika känslor. Tillsammans med konkreta idéer kunde jag på ett lättare sätt skriva text och musik inom ett koncept. Alla fem låtar är i poprockgenren och skrevs både med en mjukvara på datorn och med hjälp av en elgitarr.   I diskussionen tas det upp vad jag har lärt mig, vad jag gjorde som jag själv tyckte var bra, vad jag kunde ha gjort bättre med den här undersökningen, lite åsikter ifrån andra personer och vad jag ska tänka på i framtiden när det gäller koncepttänket. Jag berättar att jag tyckte att EP:ns helhet fungerade och att jag var nöjd med alla låtar, men att processen kunde ha gått fortare. Jag lärde mig också att använda ett bättre sätt att skriva låtarna såsom att spela in idéer på gitarr och sång istället för att skriva i datorn.

Som låtskrivare och musikproducent har jag länge haft en tendens att fastna i inspelningsprocessen när jag inte haft några fasta tidsramar att förhålla mig till. Detta har lett till att vissa låtar aldrig blivit klara eller att det helt enkelt tagit väldigt lång tid innan de färdigställts och slutligen släppts. I min uppsats har jag undersökt huruvida en tidsram på tio timmar kan aktivera produktiviteten respektive kreativiteten under musikinspelning. Syftet med undersökningen är att bidra med djupare förståelse kring vad som aktiverar kreativitet och produktivitet. Jag har även undersökt huruvida låtarnas ursprungliga känslomässiga intention förändrades under inspelning till följd av den snäva tidsramen. Den konstnärliga delen av arbetet resulterade i åtta färdigt inspelade låtar. I den skriftliga delen sammanställdes ett resultat och det kunde utläsas var att produktiviteten kan påverkas positivt av en tidsram. Kreativiteten kan även den påverkas positivt men det med förutsättning att man som musikproducent först blir bekväm och van med den satta tidsbegränsningen så att man kan våga släppa på tyglarna och bli kreativ. Den ursprungliga intentionen bakom låtarna förändrades inte anmärkningsvärt. / <p>"PhilipLarsson.zip" innehåller den konstnärliga delen av arbetet och innefattar följande verk - skrivna, inspelade, framförda och producerade av Philip Larsson:</p><p>1. Cinnamoon</p><p>2. Weightless</p><p>3. Avalon</p><p>4. Brightly Colored Eyes</p><p>5. Tokio Moon</p><p>6. Wild</p><p>7. Feel So High</p><p>8. If You See It</p>

Syftet med detta arbete var att undersöka om andra låtskrivares metoder för att skriva musik skulle påverka min kreativa process vid komponering. Genom att göra kvalitativa intervjuer med två låtskrivare har jag genom en förstudie satt upp olika kriterier för två olika metoder, en utifrån var låtskrivare. Två låtar skrevs sedan utifrån dessa metoder och för att kunna analysera arbetsprocessen användes en processloggbok. Resultatet av undersökningen visade att de begränsningar som uppstod gynnade min kreativa process. Andra faktorer som påverkade var flow, självkritik och tidigare erfarenheter.

No description available.

I mitt examensarbete har jag valt att utforska mer komplexa former inom komponerande av rockmusik, för att ta reda på: vilka metoder jag kan använda mig av för att undvika traditionella formmönster, vilka resultat jag kan få när jag använder mig av otypiska formmönster och hur upplevelsen av formdelars funktioner blir när man använder sig av otypiska formdelar. Min metod har varit att ha en egen utgångspunkt till varje låt, till exempel att inte ha några återkommande formdelar, för att kunna bryta de formmönster som jag i vanliga fall använder mig av. I det här arbetet beskriver jag om hur jag gått tillväga under den kreativa processen, och om vad formdelars funktioner kan uppfattas när använder sig av otypiska mönster. De fyra låtarna har spelats in i replokal och i studio. Genom min studie har jag lärt mig att lita på mina instinkter även fast jag inte vet exakt vad de innebär och att saker och ting inte behöver vara självklara från första början.

Målet med det här arbetet har varit att utvecklas som låtskrivare och även utveckla mitt eget sound. Detta har jag gjort genom att välja ett album som jag med en analysmetod analyserat för att sedan applicera kunskapen jag fått på mina egna kompositioner. Analysen resulterade i att jag fick kunskap om albumets grund, men även små detaljer som jag sedan hade att utgå ifrån i min låtskrivnings- och inspelningsprocess. Samtliga låtar spelades in och slutligen reflekterade jag över hur pass bra metoden jag använde av mig var, vad jag känner att jag tar med mig till framtiden samt andra lärdomar som detta arbete medförde. Mina förhoppningar med det här arbetet är att hjälpa till att skapa ett sätt att få inspiration inom låtskrivning och eget sound. Detta leder förhoppningsvis i sin tur till att man får med sig verktyg till framtiden som kan hjälpa ifall man känner att man fastnat inom sitt konstnärliga skapande. Arbetets analysmetod kan förhoppningsvis användas till att analysera musik från olika genrer för att få en djupare förståelse om musikens innehåll.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur mitt låtskrivande påverkas när jag använder mig av fyra olika metoder som utgångspunkt när jag skriver låtar.  Syftet med arbetet var att undersöka vilken metod som fungerade bäst för mig och som gav mig det resultatet jag ville ha. Jag har skapat fyra olika metoder där struktur och regler har använts i mindre och högre grad. Metoderna skiljer sig åt men kan enklast förklaras med att de utgår från piano med få regler, från dator med få regler, från piano med fler regler eller från dator med fler regler.  Jag har använt mig av olika referenslåtar inom genren pop för att se till att mina låtar resulterar i ett modernt popliknande sound. Kontinuerligt under arbetets gång har jag antecknat min process i en loggbok samt i röstmemon på mobilen. Alla metoder hade sina för- och nackdelar men jag upplevde att metoderna med mer struktur och fler regler var lättare att använda och gav mig ett bättre resultat än vad de andra metoderna gjorde. I efterhand är det intressant att reflektera över tiden som jag lade ned på text och melodi gentemot arrangemang beroende på vilken metod jag använde mig av. Jag inser nu att alla delar i en låt är lika viktiga.