Det här arbetet handlar om att - med hjälp av att ändra mina förutsättningar för att skriva och producera låtar - se hur min kreativa process påverkas. Syftet med arbetet har varit att prova tre olika tillvägagångssätt för att skriva och producera låtar och sedan utvärdera resultatet. Utgångspunkterna har varit vad som påverkar min skriv och produktionsprocess samt vad som skapar bäst arbetsflöde. Jag har skrivit tre låtar totalt. I den första låten gjorde jag klart produktionen innan jag skrev texten, i den andra låten skrev jag texten innan jag började på produktionen och i den sista låten så började jag fritt, en slags hybridversion mellan de två tidigare tillvägagångssätten. Under arbetets gång har jag i en loggbok skrivit ner hur jag gått till väga samt antecknat problem och känslor kring processen. I mitt resultat har jag kommit fram till att det tillvägagångssätt som fungerat bäst för mig har varit det där jag skrivit texten först då jag kände mig fri från press och stress som påverkar mitt arbetsflöde. Att ha texten klar innan jag påbörjade produktionen gjorde det enkelt för mig att bygga upp en låtstruktur och skapa ett arrangemang.

Undersökningen har gått ut på att jag gjort observationer och ljudinspelningar på olika geografiska platser med syftet att finna inspiration till låtskrivande inom populärmusik. Skillnaderna mellan platserna har valts med hjälp av faktorerna: kännedom, rörelse och storlek. Jag upplever att det finns en stor del av inspiration att hämta på en geografisk plats och att de olika faktorerna påverkar mig på olika sätt under processen. Metoden är däremot något som inte är en garanti till inspiration inom låtskrivande utan den är högst personlig.

I det här arbetet har undersökt effektiviteten bland tre olika tillvägagångssätt att skriva text, ackord och melodi till en låt när jag endast har två timmar på mig att skriva så mycket av låten som möjligt. De tre olika tillvägagångssätten är: 1) börja med melodi och ackord för att sedan skriva text, 2) börja med text för att sedan skriva melodi och ackord, 3) skriva melodi, ackord och text tillsammans. Varje tillvägagångssätt testades fyra gånger vardera, vilket resulterade i tolv stycken låtar. Under undersökningen har jag lärt mig vikten av att ha en tydlig idé innan jag börjar skriva musik och vikten av texten i en låt. Dessutom har jag lär mig fördelarna och nackdelarna med att de tre olika tillvägagångssätten och när de passar bäst.

I denna undersökning har jag skrivit och producerat låtar med olika begränsningar, i syfte att se hur dessa påverkar min kreativitet och mitt skapande. De begränsningar jag undersökte var begränsning i antalet tillåtna element i en produktion och begränsning i mängden tid tillåten att skriva och producera en låt. Till hjälp har jag använt litteratur kring flow och psykologin kring begränsningar och kreativitet. Jag skapade fyra låtar totalt. Två låtar med elementbegränsningar där en låt fick ha maximalt 5 element och en låt maximalt 10. Två låtar med tidsbegränsning, där jag bara fick arbeta med den ena låten en dag och den andra låten i en vecka. Under arbetets gång skrev jag loggbok för att dokumentera mina upplevelser i stunden. Dessa har jag sedan analyserat och kunnat se hur min kreativitet påverkades av respektive begränsning.  Resultatet av studien var att tidsbegränsningar påverkade min kreativitet positivt och linjärt, ju kortare tidsbegränsning desto mer kreativ blev jag. Elementbegränsningarna påverkade min kreativitet positivt så länge jag hade rätt tillvägagångssätt, annars påverkade det snarare min kreativitet negativt. Detta ligger i linje med den tidigare forskning som gjorts kring kreativitet, begränsningar och flow.  Undersökningen har gett mig ett nytt synsätt att skapa musik på och verktyg att använda för att öka min kreativitet när det behövs. Den har även gett insikter kring vad jag behöver generellt i mitt skapande för att kunna vara kreati

Syftet med detta projekt är att undersöka hur programmerad musik skiljer sig från spelad musik. Denna uppsats ämnar att undersöka och analysera hur programmerade respektive spelade element kan påverka innehållet och upplevelsen kopplad till ett populärmusikaliskt verk. Detta genom att undersöka vilken påverkan aspekter som mikrorytmik, dynamisk progression och till viss del sound har på lyssnarens respons med grund i egna analyser och slutsatser. Frågeställningar om vad som får inspelad musik att kännas levande är centrala för uppsatsen. Undersökningen är gjord genom att producera två versioner av samma låt, en med ett kompspår byggt kring programmerade och loopade element samt en version bestående av endast instrument spelade av musiker, utan kreativ editering eller loopar. Genom att jämföra och kontrastera de två versionerna mot varandra samt analysera sin egen respons är det möjligt att nå vissa slutsatser kring hur de olika aspekterna kring rytm och dynamik påverkar lyssningsupplevelsen med mina egna upplevelser i fokus. Skillnader mellan de två versionerna utgår till stor del från det dynamiska och rytmiska samspelet som mellan musikens olika element och hur små skillnader i timing och spelstil kan göra stor skillnad för musikens helhet. Resultatanalysen reflekterar även kring kompspårets roll i popmusik och hur ett dynamiskt samspel mellan olika element påverkar musik.

Syftet med mitt arbete var att jag ville ta reda på hur jag kunde effektivisera min skapandeprocess för att kunna färdigproducera en hiphoplåt om dagen.  Jag producerade fyra låtar. Genom att kartlägga mina beteenden i min skapandeprocess kunde jag med hjälp av litteraturstudier plocka fram metoder för att öka min kreativitet och effektivitet.

Detta är en studie om instrumental låtskrivning genom adaption – från trummor till gitarr. Mitt syfte med studien var att undersöka hur trumkomp och rudiments kan tolkas på gitarren och användas som verktyg för låtskrivning. Genom att använda trumkomp och rudiments för att skapa gitarrkomp samt rudiments som verktyg och inspiration till melodi-skrivande på gitarr skapades fyra instrumentala låtar. I uppsatsen beskrivs hur denna tolkning gick till och hur adaptionen kunde vara mer eller mindre kreativ beroende på om trumkomp eller rudiments var ursprunget till låten. De fyra låtarna fullbordades med enklare arrangemang och spelades in. I diskussionen resonerar jag kring hur min kreativitet har stimulerats men också hämmats av det här sättet att skriva komponera musik. Slutsatser som jag gör är t.ex att det tillvägagångssätt som beskrivs i uppsatsen kanske bör ses som ett inspirerande första steg i en kreativ process snarare än ett verktyg som ska följas strängt under hela komponerandet av en låt.

I denna uppsats undersöks hur låtskrivaren och artisten Sia Furlers sound och låtskrivarmetoder kan anammas och appliceras på det egna musikskapandet. Ett antal låtar skrivna och framförda av Furler analyseras, tre av dem in i minsta beståndsdel. Det som undersöks är låtarnas uppbyggnad textligt, melodiskt och rytmiskt samt låtarnas sound. De små beståndsdelarna sätts sedan ihop i en ny konstellation i tre helt nya, egenskrivna låtar. Den känsla i Sias musik som eftersträvas är kontrasten mellan ”mörker” och ”ljus”. De nya låtarna blir tre original med klar inspiration från Sia Furlers musik. / This essay examines how composer and artist Sia Furler's sound and songwriting methods can be applied in my own music creation. A number of songs written and performed by Furler are being analysed, tree of them very closely. The parts which are being examined are the dynamic construction of the lyrics, the melodies and the rhythms as well as the sound. These small parts are then put together in a new constellation of three totally new songs. The feeling in Sia's music which is sought is the contrast between “darkness” and “light”. Three original songs inspired by Sia Furler's music are the results of this examination.

Mitt arbete har handlat om att ta fram en mall för att skriva en egen vistext. För att börja mitt arbete ville jag ta reda på hur jag definierar en visa, om jag kan skilja texten och musiken åt i en visa och hur jag kan definiera vad jag tycker är ”bra”. Jag upptäckte att det inte fanns så mycket material att hitta kring hur jag skulle kunna gå tillväga för att skriva en egen vistext. Därför blev syftet med mitt arbete att svara på dessa frågeställningar: ”Vilka gemensamma nämnare finns det i de vistexter jag själv anser är ”bra”?” och ”Hur skulle en mall kunna se ut för att skriva en vistext, baserat på de gemensamma nämnarna?” Som metod valde jag att analysera texterna i fyra visor som jag själv tycker om. Dessa analyserade jag med hjälp av de så kallade metafunktionerna. De fyra visor jag valde var Trubbel, Flickan och kråkan, I den stora sorgens famn och Är du fortfarande arg. Mitt resultat blev att det fanns en del gemensamma nämnare i texterna hos de fyra visor jag analyserat. Det fanns likheter i användning av rim, melodirepetition, användning av jag/du perspektivet och att ha med någonting som berör i texten. De gemensamma nämnare använde jag mig sedan av som en mall för att skriva en egen vistext. Min egen visa blev en sång som jag själv tycker väldigt mycket om. Visan som jag skrev utifrån min analys visade på att det går att skapa en mall för att skriva en vistext. Att arbeta med att skapa mallen gav mig också en bättre överblick över min egen skaparprocess och varför jag skapar. Däremot räcker inte min mall till för hela processen i skapandet eftersom den inte täcker in hur själva idén till en låt kommer till. Mallen skulle kunna användas i ett pedagogiskt syfte framöver och det vore en intressant komplettering att undersöka närmare hur själva startidéen för en låt kommer till.

No description available.