Undersökningen har gått ut på att jag gjort observationer och ljudinspelningar på olika geografiska platser med syftet att finna inspiration till låtskrivande inom populärmusik. Skillnaderna mellan platserna har valts med hjälp av faktorerna: kännedom, rörelse och storlek. Jag upplever att det finns en stor del av inspiration att hämta på en geografisk plats och att de olika faktorerna påverkar mig på olika sätt under processen. Metoden är däremot något som inte är en garanti till inspiration inom låtskrivande utan den är högst personlig.

I det här arbetet har undersökt effektiviteten bland tre olika tillvägagångssätt att skriva text, ackord och melodi till en låt när jag endast har två timmar på mig att skriva så mycket av låten som möjligt. De tre olika tillvägagångssätten är: 1) börja med melodi och ackord för att sedan skriva text, 2) börja med text för att sedan skriva melodi och ackord, 3) skriva melodi, ackord och text tillsammans. Varje tillvägagångssätt testades fyra gånger vardera, vilket resulterade i tolv stycken låtar. Under undersökningen har jag lärt mig vikten av att ha en tydlig idé innan jag börjar skriva musik och vikten av texten i en låt. Dessutom har jag lär mig fördelarna och nackdelarna med att de tre olika tillvägagångssätten och när de passar bäst.

I denna undersökning har jag skrivit och producerat låtar med olika begränsningar, i syfte att se hur dessa påverkar min kreativitet och mitt skapande. De begränsningar jag undersökte var begränsning i antalet tillåtna element i en produktion och begränsning i mängden tid tillåten att skriva och producera en låt. Till hjälp har jag använt litteratur kring flow och psykologin kring begränsningar och kreativitet. Jag skapade fyra låtar totalt. Två låtar med elementbegränsningar där en låt fick ha maximalt 5 element och en låt maximalt 10. Två låtar med tidsbegränsning, där jag bara fick arbeta med den ena låten en dag och den andra låten i en vecka. Under arbetets gång skrev jag loggbok för att dokumentera mina upplevelser i stunden. Dessa har jag sedan analyserat och kunnat se hur min kreativitet påverkades av respektive begränsning.  Resultatet av studien var att tidsbegränsningar påverkade min kreativitet positivt och linjärt, ju kortare tidsbegränsning desto mer kreativ blev jag. Elementbegränsningarna påverkade min kreativitet positivt så länge jag hade rätt tillvägagångssätt, annars påverkade det snarare min kreativitet negativt. Detta ligger i linje med den tidigare forskning som gjorts kring kreativitet, begränsningar och flow.  Undersökningen har gett mig ett nytt synsätt att skapa musik på och verktyg att använda för att öka min kreativitet när det behövs. Den har även gett insikter kring vad jag behöver generellt i mitt skapande för att kunna vara kreati

Syftet med mitt arbete var att jag ville ta reda på hur jag kunde effektivisera min skapandeprocess för att kunna färdigproducera en hiphoplåt om dagen.  Jag producerade fyra låtar. Genom att kartlägga mina beteenden i min skapandeprocess kunde jag med hjälp av litteraturstudier plocka fram metoder för att öka min kreativitet och effektivitet.

Detta är en studie om instrumental låtskrivning genom adaption – från trummor till gitarr. Mitt syfte med studien var att undersöka hur trumkomp och rudiments kan tolkas på gitarren och användas som verktyg för låtskrivning. Genom att använda trumkomp och rudiments för att skapa gitarrkomp samt rudiments som verktyg och inspiration till melodi-skrivande på gitarr skapades fyra instrumentala låtar. I uppsatsen beskrivs hur denna tolkning gick till och hur adaptionen kunde vara mer eller mindre kreativ beroende på om trumkomp eller rudiments var ursprunget till låten. De fyra låtarna fullbordades med enklare arrangemang och spelades in. I diskussionen resonerar jag kring hur min kreativitet har stimulerats men också hämmats av det här sättet att skriva komponera musik. Slutsatser som jag gör är t.ex att det tillvägagångssätt som beskrivs i uppsatsen kanske bör ses som ett inspirerande första steg i en kreativ process snarare än ett verktyg som ska följas strängt under hela komponerandet av en låt.

I denna uppsats undersöks hur låtskrivaren och artisten Sia Furlers sound och låtskrivarmetoder kan anammas och appliceras på det egna musikskapandet. Ett antal låtar skrivna och framförda av Furler analyseras, tre av dem in i minsta beståndsdel. Det som undersöks är låtarnas uppbyggnad textligt, melodiskt och rytmiskt samt låtarnas sound. De små beståndsdelarna sätts sedan ihop i en ny konstellation i tre helt nya, egenskrivna låtar. Den känsla i Sias musik som eftersträvas är kontrasten mellan ”mörker” och ”ljus”. De nya låtarna blir tre original med klar inspiration från Sia Furlers musik. / This essay examines how composer and artist Sia Furler's sound and songwriting methods can be applied in my own music creation. A number of songs written and performed by Furler are being analysed, tree of them very closely. The parts which are being examined are the dynamic construction of the lyrics, the melodies and the rhythms as well as the sound. These small parts are then put together in a new constellation of three totally new songs. The feeling in Sia's music which is sought is the contrast between “darkness” and “light”. Three original songs inspired by Sia Furler's music are the results of this examination.

Mitt arbete har handlat om att ta fram en mall för att skriva en egen vistext. För att börja mitt arbete ville jag ta reda på hur jag definierar en visa, om jag kan skilja texten och musiken åt i en visa och hur jag kan definiera vad jag tycker är ”bra”. Jag upptäckte att det inte fanns så mycket material att hitta kring hur jag skulle kunna gå tillväga för att skriva en egen vistext. Därför blev syftet med mitt arbete att svara på dessa frågeställningar: ”Vilka gemensamma nämnare finns det i de vistexter jag själv anser är ”bra”?” och ”Hur skulle en mall kunna se ut för att skriva en vistext, baserat på de gemensamma nämnarna?” Som metod valde jag att analysera texterna i fyra visor som jag själv tycker om. Dessa analyserade jag med hjälp av de så kallade metafunktionerna. De fyra visor jag valde var Trubbel, Flickan och kråkan, I den stora sorgens famn och Är du fortfarande arg. Mitt resultat blev att det fanns en del gemensamma nämnare i texterna hos de fyra visor jag analyserat. Det fanns likheter i användning av rim, melodirepetition, användning av jag/du perspektivet och att ha med någonting som berör i texten. De gemensamma nämnare använde jag mig sedan av som en mall för att skriva en egen vistext. Min egen visa blev en sång som jag själv tycker väldigt mycket om. Visan som jag skrev utifrån min analys visade på att det går att skapa en mall för att skriva en vistext. Att arbeta med att skapa mallen gav mig också en bättre överblick över min egen skaparprocess och varför jag skapar. Däremot räcker inte min mall till för hela processen i skapandet eftersom den inte täcker in hur själva idén till en låt kommer till. Mallen skulle kunna användas i ett pedagogiskt syfte framöver och det vore en intressant komplettering att undersöka närmare hur själva startidéen för en låt kommer till.

No description available.

The overall aim of this master project was to create an audio record consisting of seven tracks that are both cohesive and very individual at the same time. The pieces are thought to showcase the diversity of my creative identity as a composer and music producer and will represent my individual way of composing and producing music freed from all external influences in the best way possible. This written part of the thesis is a documentation and critical reflection as well as investigation of the creation process: from sorting out the original material, writing, producing and arranging over to mixing and mastering. The observations I make are the essential part of investigating my own creative identity as a music producer and composer. In addition to the audio record and its critical reflection, this thesis will also state remarks on three time management methods I apply onto my creation process in order to observe their effects on my working routine. / Det övergripande målet för detta examensarbete var att skapa en ljudinspelning bestående av sju låtar som är både sammanhängande och mycket individuella samtidigt. Låtarna ska presentera mångfalden av min kreativa identitet som kompositör och musikproducent och ska representera mitt individuella sätt att komponera och producera musik befriad från alla yttre influenser på bästa möjliga sätt. Denna masteruppsats är en dokumentation och kritisk reflektion samt en undersökning av skapandeprocessen: från att sortera ur originalmaterialet, skriva, producera och arrangera till mixning och mastering. Observationerna jag gör är den väsentliga delen av att undersöka min egen kreativa identitet som musikproducent och kompositör. Förutom ljudinspelningen och dess kritiska reflektion kommer denna masteruppsats också att ge kommentarer om tre metoder för time management som jag använder under min skapandeprocess för att observera effekterna på min arbetsrutin.

Detta masterprojekt handlar om omvandlingen från att ”bara” vara en musikalisk hantverkare till att bli en kreativ musikskapare. Musiken som det här projektet har resulterat i är åtta låtar, i instrumentala genrer med teman och improvisationer. Metoden som har tillämpats är forskning genom konsten. I den inledande fasen av processen fanns det ett icke-dömande förhållningssätt till musikskapandet där fokus låg på att skapa musik utan att ta hänsyn till om musiken som skapades var bra eller dålig. Under resans gång utkristalliserade sig målet till att bli arbete mot en två-dagars inspelningssession tillsammans med en kvintett i studio 1 på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Genom denna process har åtta parametrar visat sig vara av betydelse för att bli en kreativ musikskapare. Parametrarna är välmående, lekfullhet, struktur, fokus, mål och drivkraft. Studiens resultat påvisar att de verkar samexistera och nära varandra och på det sättet utgör de tillsammans en grund för kreativitet i musikskapandet. / This master project is about the transformation from ”only” being a craftsman in the art of music into becoming a creator of music. The music in this case has resulted in eight songs in some kind of instrumental genre with themes and improvisations. The method for this journey is research through the arts. In the initial phase of the process there were a non-judgemental approach to music making where focus layed on the act of creating music, not paying any attention to whether the music was good or bad. As the process moved on, goals outlined themselves into becoming work towards two days of recording with a quintet in the biggest studio in the Royal College of Music in Stockholm. Through this process, eight parameters have shown to be of importance in the act of becoming a creative music maker. The parameters are Well-being, Playfulness, Structure, Focus, Goal and Driving force. They seem to co-exist and feed one another and in that way lay a foundation for creativity in music making.