I det här arbetet har jag undersökt hur man skapar så starka hookar som möjligt. Jag harmedvetet valt att inte arbeta med det ortodoxa tankesättet att en hook bara kan vara ensångmelodi och en text, utan jag har haft ett mer holistiskt tillvägagångssätt och försöktanvända mig av alla komponenter av arrangemanget och produktionen för att bådeskapa och förstärka hookar.Jag gjorde därmed 4 låtar där jag utgick ifrån en ackordsföljd som jag antingen skapadesjälv på ett instrument eller som kom från en sample som jag hittat på nätet. Jag skapadesedan melodier till harmonin och lät det vara en grundsten som jag sedan byggde på tillsjag hade en fullständigt låt.Jag lärde mig under arbetet att jag skapade de starkaste hookarna efter att jag först hadeskapat mig en förståelse av vad exakt vad för typ av hookar som funkar i låtdelen jagarbetade med. Sedan testade jag intuitivt en massa idéer baserat på min analys, tills jagfann något som jag kändes som en tydlig hook.Jag lärde mig även att det här var en väldigt tidskrävande och delvis frustrerandeprocess, men att slutresultatet var värt det. Jag kunde med hjälp av hela arrangemangetoch produktionen förstärka hookar på flera olika sätt, men jag lärde mig attsångmelodier var den bästa källan till hooks.Sammanfattningsvis konstaterar jag att för mig personligen är det viktigt att kunnajobba på intuitiv känsla och att ha starkt fokus på vad det är man försöker åstadkommamed sina hookar.

Mitt syfte med den här undersökningen är att undersöka och reflektera kring den konstnärliga processen vid låtskrivning och låtproduktion. Det gjorde jag genom att enligt två olika metoder skriva fyra låtar. Metod ett gick ut på att jag sittandes med eller vid ett ackordinstrument skulle börja med att skriva både text, ackord och melodi. Jag arrangerade och strukturerade de olika delarna i låten innan jag sedan spelade in och producerade låten färdigt. Metod två var raka motsatsen till detta, då började jag istället med produktion och arrangemang i datorn, för att efter det skriva texten och sångmelodin.  Jag jämförde sedan de två modellerna mot varandra, för att kunna se för- och nackdelar med de olika modellerna, men också för att hitta olika verktyg att ta med mig in i mina framtida projekt. Jag kom fram till att jag föredrog metod två då den gav mig en kortare startsträcka och gjorde att jag kände mig mer inspirerad. Undersökningen gav mig också förståelse för hur jag i framtiden lättare kan fullfölja mitt låtskrivande, till exempel att vara noga med att rikta fokus på rätt sak och inte gå vidare i processen förrän respektive del är färdig.

Det här arbetet handlar om min låtskrivarprocess och skillnaderna mellan resultat om jag börjar med att skriva text respektive melodi. Syftet med arbetet var att se vilken metod som genererar bäst texter, bäst melodier och bäst låtar som helhet. Jag skrev fyra låtar, vid två av dem skrev jag klart texten innan jag började arbeta med melodin och vid de andra två skrev jag klart melodin innan jag började arbeta med texten. Under låtskrivningsarbetet förde jag loggbok där jag dokumenterade mitt tillvägagångssätt och mina tankar. Efter att låtarna blev klara bedömde jag resultatet utifrån min upplevelse av arbetet samt olika tekniska/teoretiska parametrar. Jag blev inte särskilt nöjd med låtarna som påbörjades med text. Låten som jag blev mest nöjd med var Låt 4 som var en av låtarna som påbörjades med melodi. Jag kom fram till att metoden som genererade både bäst texter och bäst melodier samt bäst låtar som helhet, var att börja med att skriva melodi. Detta är metoden som jag använder mig av vanligtvis och kände mig mest inspirerad av. Till sist diskuterade jag kring anledningar till mitt missnöje med vissa av resultaten och om hur inspiration spelade roll. Jag diskuterade även om min vanliga metod när jag skriver låtar och jämförde med de två metoderna jag använde mig av i det här arbetet.

Målet med det här arbetet har varit att utveckla min förmåga att gestalta utommusikaliska koncept genom instrumentalmusik. Detta har jag gjort genom att välja fem koncept jag funnit intressanta, som jag sedan har använt i framtagandet av fem mallar. Musik har sedan komponerats utifrån dessa mallar med syftet att musikalisk gestalta mallarnas ursprungliga koncept. I ett sista steg har det klingande resultatet och den musikaliska översättningen från koncept till musik analyserats.  Mina förhoppningar är att det här arbetet kan bidra till lösningar på problemet med writer’s block. Jag hoppas även att det här arbetet kan ge en insikt i skapandeprocessen i det musikaliska gestaltandet av koncept. Den metod som tillämpats i detta arbete kan förhoppningsvis bidra till det generella skapandet av gestaltande instrumentalmusik.

I detta arbete har jag undersökt olika arbetssätt och verktyg inom låtskrivning. Syfet var att se vilken eller vilka som fungerar bäst för mig personligen för att snabbt skriva en presentabel demolåt genom att hålla mig disciplinerad, inspirerad och kreativ. Jag undersökte tre olika arbetssätt med olika begränsningar som jag konstruerat innan samt ett schema jag skulle hålla mig till. Varje arbetssätt var uppdelat i tre olika dagar (sessions) under en arbetsvecka. Resultatet blev att jag kom fram till två olika arbetssätt som fungerade bra av olika anledningar och ett som fungerade dåligt. Det arbetssätt som fungerade bäst var arbetssätt 1 när jag började med att skriva text för att sedan skriva musik och melodi till texten. Jag anser att detta arbetssätt fungerade bäst då jag kände mig mest kreativ, hade bäst workflow vilket i sig resulterade i mindre självkritiska tankar. Det andra arbetssättet som fungerade bra och där jag blev mest nöjd med låten var arbetssätt 2. Då skulle jag börja med att skriva musik som jag sedan skulle skriva text till. Det arbetssätt som fungerade sämst var att skriva text och musik samtidigt utan särskild ordning. Det gjorde mig odisciplinerad och mindre kreativ vilket ledde till mycket självkritik. Jag kom fram till att jag får flest idéer när jag börjar med text samt att jag föredrar struktur, när jag ska göra vad i en produktion och under vissa tidsramar.

I det här arbetet har jag undersökt topline-låtskrivande, det vill säga låtskrivande av text och melodi, enligt två specifika metoder. Metoderna som använts är Melody-and-lyrics and a cappella samt Track-and-hook, där den förstnämnda tekniken innebär att toplinen skrivs helt a cappella utan instrumentell stöttning där produktionen görs i efterhand, medan den andra metoden innebär att ett track produceras i första hand och att toplinen sedan skrivs till den färdiga tracket. Metoderna står därmed i motsats till varandra. Låtarna har skrivits enligt båda metoderna, efter bestämda tidsramar och mot tre olika leads (påhittade uppdrag från artister), vilket resulterade i totalt sex låtar. Den konstnärliga processen har dokumenterats i en loggbok och när det klingande materialet var färdigt kunde jag reflektera över skapandeprocessen, diskutera hur de båda metoderna fungerade samt hur väl låtarna passade till aktuella leads. Jag kom fram till att det som främst styrde min kreativa process, förutom valet av metod, var min sinnesstämning i aktuell session, vilken lead jag jobbade mot samt vilken tidsram jag skrev inom. Jag kan konstatera att det finns styrkor och svagheter hos båda tillvägagångssätten och att metoderna fungerar bra på olika sätt till mina olika leads, men att jag trots allt föredrar den första metoden (melody-and-lyrics and a cappella) sett till det klingande resultatet. Det passade mig bättre att skriva låtar enligt den tekniken, samtidigt som jag anser att denna metod genererade starkast toplines.

I denna uppsats undersöker jag hur pass effektiv jag kan vara i mitt musikskapande och hur jag kan göra för att bli ännu mer effektiv. Under nästan två månader skrev jag tre låtar i veckan som resulterade i totalt 16 stycken låtar. Av dess valde jag ut fem stycken som jag spelade in och producerade. Genom att ge mig själv tydliga tidsgränser och använda effektiva verktyg och metoder, har jag lyckats skriva mer musik än vad jag någonsin tidigare har gjort. Resultatet visar att med vilja, disciplin och rätt verktyg så kan jag producera betydligt mer material än vad jag tidigare hade vågat tro.

Denna uppsats handlar om hur fyra olika musikproduktionsprocesser påverkas två olika arbetsmetoder. Jag utgår från 4 st. egna refräng-idéer inom pop/contemporary-genren. Idéerna innefattar melodi och viss text. Låt A1 och A2 måste jag skriva klart helt och hållet, gällande melodi, text, ackordik och form, innan jag får gå vidare till arrangering. Vid arrangeringen får jag lägga maximalt 3 minuter på att hitta ett ljud för det instrument jag ska lägga till. Jag får under dessa minuter justera reglage på instrumentet men får inte lägga till mixningsverktyg så som EQ, kompressor eller modulationseffekter. Låt B1 och B2 ska jag ta vidare genom att direkt producera dem. De instrument och ljud jag lägger till ska jag direkt börja forma så attt ljuden blir precis så som jag vill att de ska låta i slutproduktionen. Jag får inte lägga till ett nytt instrument innan jag är helt klar med ljudet på det föregående. Jag har, under och efter arbetet analyserat hur min inspiration, trivsel, effektivitet, resultat och beslutsihållighet påverkats av de olika arbetsmetoderna. Det har visat sig att att metoden jag använt för låt B1-B2, nämligen att producera medan jag skriver och arrangerar generellt är bäst. Dock kan den ibland vara inspirationshämmande Nyckelord arrangering, contemporary, pop, musikproduktion, komposition, låtskrivande

Denna rapport fokuserar på ämnet att skriva låtar med olika metoder, och handlar huvudsakligen om tre metoder som jag har använt mig av. Det tas även upp om begreppen kreativitet och flow, och hur det tillämpades kring låtskrivarprocessen. I bakgrunden presenteras det tidigare studier och litteratur som berör dessa ämnen. Som metod utgick jag ifrån Metod 1 – att få helt fritt komponera och skriva idéer, Metod 2 – att använda sig av en rytm, och Metod 3 – att skriva med struktur. Dessa metoder har tagits från Lathund För Låtskrivare och andra artiklar som berör låtskrivning. Resultatet blev att omkring 70 låtar skapades. Tio valdes ut att bli färdigställda, samt sju stycken valdes ut för konsert. Slutsatsen blev att Metod 1 användes betydligt mer än Metod 2 och 3, eftersom jag upplevde mer kreativitet och flow under den metoden. Detta tas upp mer ingående i resultat och diskussion.

I den här uppsatsen undersöker jag hur mitt låtskrivande påverkas av en strukturerad metod. Jag ställer tre huvudsakliga frågor: Kan man genom användandet av en tydlig struktur bli mer produktiv, kreativ och bättre på att nå ett förutbestämt resultat? För att skapa en struktur har jag använt mig av Pat Pattisons (2009) metod som han beskriver i Writing Better Lyrics, där man i skrivandet av en låt använder ett antal worksheets. Man använder även en begreppsordbok och ett rimlexikon för att samla material till textskrivandet. Jag hade som mål att skriva fem låtar, som var och en hade ett eget instrument som låten skulle framföras på. Låtarna hade också var sin förlaga, som jag transkriberade för att kunna ta inspiration till harmonik, melodi och texttema. I mitt resultat har jag kommit fram till att det finns både negativa och positiva aspekter med att hålla sig till en strukturerad metod, och jag redogör för hur jag under arbetets gång ibland bröt mot strukturen, när jag upplevde att det fanns kreativa vinster med att bryta mot den.