The overall aim of this master project was to create an audio record consisting of seven tracks that are both cohesive and very individual at the same time. The pieces are thought to showcase the diversity of my creative identity as a composer and music producer and will represent my individual way of composing and producing music freed from all external influences in the best way possible. This written part of the thesis is a documentation and critical reflection as well as investigation of the creation process: from sorting out the original material, writing, producing and arranging over to mixing and mastering. The observations I make are the essential part of investigating my own creative identity as a music producer and composer. In addition to the audio record and its critical reflection, this thesis will also state remarks on three time management methods I apply onto my creation process in order to observe their effects on my working routine. / Det övergripande målet för detta examensarbete var att skapa en ljudinspelning bestående av sju låtar som är både sammanhängande och mycket individuella samtidigt. Låtarna ska presentera mångfalden av min kreativa identitet som kompositör och musikproducent och ska representera mitt individuella sätt att komponera och producera musik befriad från alla yttre influenser på bästa möjliga sätt. Denna masteruppsats är en dokumentation och kritisk reflektion samt en undersökning av skapandeprocessen: från att sortera ur originalmaterialet, skriva, producera och arrangera till mixning och mastering. Observationerna jag gör är den väsentliga delen av att undersöka min egen kreativa identitet som musikproducent och kompositör. Förutom ljudinspelningen och dess kritiska reflektion kommer denna masteruppsats också att ge kommentarer om tre metoder för time management som jag använder under min skapandeprocess för att observera effekterna på min arbetsrutin.

Detta masterprojekt handlar om omvandlingen från att ”bara” vara en musikalisk hantverkare till att bli en kreativ musikskapare. Musiken som det här projektet har resulterat i är åtta låtar, i instrumentala genrer med teman och improvisationer. Metoden som har tillämpats är forskning genom konsten. I den inledande fasen av processen fanns det ett icke-dömande förhållningssätt till musikskapandet där fokus låg på att skapa musik utan att ta hänsyn till om musiken som skapades var bra eller dålig. Under resans gång utkristalliserade sig målet till att bli arbete mot en två-dagars inspelningssession tillsammans med en kvintett i studio 1 på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Genom denna process har åtta parametrar visat sig vara av betydelse för att bli en kreativ musikskapare. Parametrarna är välmående, lekfullhet, struktur, fokus, mål och drivkraft. Studiens resultat påvisar att de verkar samexistera och nära varandra och på det sättet utgör de tillsammans en grund för kreativitet i musikskapandet. / This master project is about the transformation from ”only” being a craftsman in the art of music into becoming a creator of music. The music in this case has resulted in eight songs in some kind of instrumental genre with themes and improvisations. The method for this journey is research through the arts. In the initial phase of the process there were a non-judgemental approach to music making where focus layed on the act of creating music, not paying any attention to whether the music was good or bad. As the process moved on, goals outlined themselves into becoming work towards two days of recording with a quintet in the biggest studio in the Royal College of Music in Stockholm. Through this process, eight parameters have shown to be of importance in the act of becoming a creative music maker. The parameters are Well-being, Playfulness, Structure, Focus, Goal and Driving force. They seem to co-exist and feed one another and in that way lay a foundation for creativity in music making.

Detta arbetes syfte är att undersöka textens inverkan på den musikaliska strukturen och den musikaliska strukturens inverkan på texten.  Jag har alltid haft en passion för låtskrivning inom genrerna rock och pop, och under min tid på musikhögskolan i Piteå har jag blivit intresserad av samspelet mellan text och musik i låtskrivningsprocessen. För detta syfte har jag skrivit fyra låtar, där jag på två av dessa lät texten och de textliga idéerna styra den kreativa processen, och på resterande två gjorde motsvarande gällande den musikaliska strukturen. Musiken till samtliga låtar skrevs med elgitarr som huvudsakligt instrument. De resulterande låtarna spelade jag sedan in. Jesper Nilsson spelade trummor på samtliga, jag sjöng och spelade gitarr och bas på alla förutom en där jag bara spelade bas och sjöng. Därefter mixade jag dessa inspelningar. Under mixningen försökte jag förstärka de kreativa val jag gjort under låtskrivningen genom sounds, och vad jag såg som stilenliga beslut. Resultatet blev fyra låtar jag känner mig personligt nöjd med. Min upplevelse är att en konstnärlig process ledd av textliga idéer ledde till mer musikteoretiskt komplexa låtar. Min misstanke är att detta är för att jag var tvungen att tänka mer aktivt på musiken än jag vanligtvis gör, eftersom den specifikt skulle “matcha” textens innehåll och känsla. De musikaliskt styrda låtarna var mer bekväma för mig att skriva, men jag blev inte lika nöjd med resultatet. Arbetet har gett mig en ökad förståelse i vad gäller kunskap om min personliga kreativitet, men även ämnet låtskrivning som helhet. Jag har fått insikter och lärdomar jag tror kommer bli användbara i mitt kreativa skapande under resten av mitt liv.

Syftet med studien var att bidra till ökad kunskap inom låtskrivningsundervisning. I studien undersöktes hur låtskrivning kan bedrivas på olika utbildningsnivåer. Med en hermeneutisk vetenskapssyn och ett sociokulturellt perspektiv genomfördes en kvalitativ intervjustudie av fyra deltagande lärare som undervisar i låtskrivande på grundskola, gymnasium, kulturskola, folkhögskola och högskola. Resultatet gav en inblick i dessa fyra olika lärares praktiker och synsätt och kan ses som relevant för yrkesverksamma musiklärare som vill utöka sina kunskaper i låtskrivningsundervisning i relation till kreativitet. Utifrån tidigare forskning om musikskapande, undervisning och kreativitet presenterades ett mångfacetterat resultat där lärarnas syn på och medvetenhet kring kreativitet ansågs påverka den undervisning som bedrevs i större utsträckning än vad lärarnas egna låtskrivande antyddes göra. Lärarens betydelse, vikten av medvetenhet kring kreativitet som företeelse, att synliggöra skapandeprocesser och att kommunicera dessa med eleverna går också som en röd tråd genom resultatet. Svårigheterna i att bedöma låtskrivande i olika kontexter framkom utifrån studien som ett ämne för vidare forskning.

This essay examines how reference music can be used as a tool to fix weaknesses within my own songwriting and production process. The weaknesses were found by analysing feedback from other students on my own music. Four reference artists were then analysed with the intent of finding solutions to these weaknesses. Four new songs were then written and produced by implementing the solutions from the reference artists into the creative process. The results were mostly positive, as the songs had improved on various issues found in the feedback analysis. However, the method restricted the creative process in some occasions rather than inspiring it. The reasons for this are in part due to the choice of reference artists and which aspects of their music were in focus for the analysis. / I detta arbete undersöker jag hur referensmusik kan användas som ett verktyg för att stärka svagheter i mitt eget låtskrivande- och produktionsprocess. Svagheterna hittades genom att analysera feedback från andra studenter på min egen musik. Därefter analyserades fyra referensartister med syftet att hitta lösningar på dessa svagheter. Fyra nya låtar skrevs sedan och producerades genom att implementera lösningarna från referensartisterna till den kreativa processen. Resultaten var mestadels positiva, eftersom låtarna förbättrades på olika svagheter som hittades i feedbackanalysen. Metoden begränsade dock den kreativa processen i vissa tillfällen snarare än att inspirera den. Anledningarna till detta beror dels på valet av referensartister och vilka aspekter av deras musik som analyserna var inriktade på.

Detta arbete handlar om min låtskrivandeprocess, och om hur den skiljer sig när jag skiftar min utgångspunkt mellan text, melodi + ackord och beat. Syftet med arbetet har varit att ta reda på vilken metod som fungerar bäst för mig när jag skriver låtar till mig själv som artist, för att kunna bli en mer effektiv och strukturerad låtskrivare i framtiden. Jag har skrivit totalt sex låtar. I två av låtarna har jag börjat med att skriva text, i två av låtarna har jag börjat med att skriva ackord och melodi, och i två av låtarna har jag börjat med att producera ett beat. Jag har fört loggbok under arbetets gång, och utifrån den sedan beskrivit processen och bedömt resultatet av låtarna. I en diskussion har jag sedan kommit fram till att den metod som fungerar bäst för mig är att börja med beat, eftersom jag då upplever att jag får som mest frihet och inspiration till att skriva låtens topline.

Med detta masterprojekt har jag siktat på att göra ett album bestående av tolv låtar med syftet att skapa ett sammanhängande sound för mitt bandprojekt ”isolate”. Processen har varit en metod för att få djupare kunskaper om hur man skapar en sonisk signatur genom begränsning av konstnärliga och tekniska möjligheter. Detta examensarbete är en dokumentation av skrivprocessen, förproduktion, inspelning och ljuddesign, som undersöker min viktigaste fråga: Hur kommer jag till ljudet? Forskningen har genomförts som en autoetnografisk studie. Genom att fokusera de viktigaste instrumentrollerna på albumet har jag utforskat hur deras sound definierar albumets signatur och skapar ett soniskt narrativ. Inspelningen av albumet har genomförts både digitalt och analogt och jag har fokuserat mig på hur de tekniska verktygen främjar känslor i låtarna. I det här arbetet diskuterar jag även mitt ledarskap som musikproducent och musiker i bandsammanhang. / With this master’s project, I have been aiming for a record consisting of twelve tracks with the purpose of creating a coherent sound for my band project ”isolate”. The process of making this record has been a method to gain deeper knowledge on how to create a signature sound, limit myself in possibilities to gather inspiration and capture creativity. This thesis is a documentation of the writing process, pre-production, recording, and sound design, which investigates the main question: What brings me to the sound? The research has been done through an auto-ethnographic observation. By emphasising the main instrument roles on the record, I have been exploring how their sound defines the signature of the album and creates a sonic narrative. Both digital and analogue sound-shaping has been utilised during the recording stage and I have been focusing on how the technical tools facilitate emotions in the songs. This thesis also brings my leadership as a music producer, as well as musician in the band context, to the table.

Min tanke med detta arbete var att hitta nya sätt att både skriva och producera låtar på, genom att använda mig av referenslåtar som inspirationskälla. Jag fokuserade på tre olika beståndsdelar från referenslåtarna, som sedan implementerades i tre nyskapade demolåtar. I låt 1 fokuserade jag på basen roll. I låt 2 fokuserade jag på solosångens relation till körsång och i låt 3 fokuserade jag på elpianot Fender Rhodes. När jag analyserade referenslåtarna så tog jag med mig vissa principer från respektive referenslåt och implementerade i mina egna låtar. Detta resulterade i att jag bland annat upptäckte nya spelsätt, sound och produktionstekniker att inspireras av till mina tre nyskrivna demolåtar. Att jobba med referenslåtar upplevde jag var ett bra startskott för att komma igång med låtskrivarprocessen. Samtidigt kunde jag stundtals känna mig begränsad och låst till referenslåtarna. Trots detta så var det en väldigt lärorik metod som hjälpte mig at vidga mina vyer och möjliggjorde för mig att skapa tre demolåtar som jag kanske inte annars hade skrivit.

Under det gångna året har jag studerat min kreativa process. Syftet är att skapa förståelse för hur jag som låtskrivare och musikproducent kan förändra min kreativa process för att uppnå resultat som jag finner tillfredställande.  Jag har skrivit, spelat in och producerat åtta låtar inom ramarna för projektet. För att belysa och utvärdera mina processer har jag testat olika metoder och tillvägagångssätt. Hälften av musiken har jag skrivit på egen hand, resten har skrivits i varierande former av samarbete. Utöver samarbete eller ensamt arbete har varje process getts specifika förutsättningar i form av olika begränsningar och friheter. Hälften av musiken har även mixats i samarbeten. För att analysera mina upplevelser av processerna och musiken lyfts ett antal teoretiska perspektiv som berör kreativa processer samt identitet från ett sociologiskt perspektiv.  Jag har inte upptäckt någon allmängiltig nyckel till framgång. Flera av mina metoder har emellertid fungerat som bidragande faktorer till mer tillfredställande resultat. Grundlig analytisk reflektion har varit den mest effektiva metoden. Projektet kretsar kring mina upplevelser, men mina frågor, tankar och metoder kan vara användbara även för andra. / In the past year I have studied my own creative process as a music producer and a songwriter. My purpose is to gain a greater understanding of how I can change my creative process to achieve results that I can be more satisfied with.  I have written, recorded and produced eight songs within the project. Half of them I have written by myself, the other half were written in varying degrees of collaboration. To study and develop my creative processes I have collaborated and worked in solitude. In addition, each process has been given a specific set of circumstances such as limitations in time and tools or the freedom to create in any way I choose. Four of the songs have been mixed in collaboration. To analyze my experiences, I raise theoretical perspectives within the artistic and the sociological field of study.  I haven’t discovered any one big truth or key to success, but during the project I have found many contributing factors to creating something that in my own opinion works. Thorough reflection and analysis have been the most universally applicable method. The project is focused on my own experience. I do however believe that my questions, thoughts and methods can be of use to others.

Syftet med det här examensarbetet är att presentera process och erfarenheter från mitt konstnärliga musikproduktionsprojekt som genomförts under mitt sista år av min masterutbildning. Genomförandet har bestått av att skapa ett svenskt popmusikalbum där låtar har skapats enskilt, genom samarbeten och tre verk har blivit slutförda och distribuerats på streamingtjänster så som Spotify och YouTube. Vidare är syfte att presentera en modell med hjälp av mitt konstnärliga arbete där det prövas potentiella omformuleringar för yrkesroller inom låtskapande. Dessa termer ska i sin tur underlätta rolldefinition inom låtskapande och även ge utrymme för att förtydliga den ideella rätten som medverkande i ett konstnärligt verk har. Med utgångspunkt till att musikproducenten ofta hamnar i en multikompetent position så har jag valt att låna begrepp från systemutvecklarens yrkesvärld för att skapa modellen. Begreppen jag valt att låna består av back-end, front-end och full-stack och avsikten är att bryta upp paraplybegrepp såsom ”låtskrivare, producent och performer” och även kunna bidra till tydligare rekryteringsprocesser för samarbeten inom låtskapande. / The purpose of this master’s thesis is to present the process and experiences of my music production project that was carried out during the last year of my masters’ studies. The project’s creative content is a Swedish pop album which created through collaborative and independent work. Three single releases and one music video have been released and distributed through the course of the project on streaming platforms such as Spotify and YouTube. In addition to the making of the album I have chosen to create a model to use as a frame for potential recruitment instances of creative collaborations, improve role definition and develop a more accurate method to credit rights holder’s moral credentials as a contributor to an artistic work. The root cause of this model is that a music producer often finds themselves as a multicompetent keyperson in creative collaborations where the lines between different professions overlap. The model is inspired of the software developers job terminology and aims to break up umbrella concept roles such as “songwriter, producer and performer” to facilitate the recruiting process of creative collaborations within the crafting of songs. The terminologies inspired out of the software developer’s professions are back-end, front-end and full-stack.