Lars Levi Læstadius (1800-1861) var en stor och viktig människa. Han är ihågkommen och mycket omskriven. Læstadius var en aktiv nykterhetskämpe, botaniker och älskad präst. Utöver detta var han även den som grundade den märkliga väckelsen omkring år 1845 som än idag bär hans namn: læstadianismen. Læstadianerna, som de troende kom att kallas, lyssnade till denne stränga man och lärde sig att leva som han predikade, ett enkelt och nyktert liv. De kristna höll ihop under hela Læstadius liv och även en tid efter hans död, då den nye ledaren blev Læstadius följeslagare, Johan Raattamaa. Under hans tid samlades læstadianerna kring honom. Efter hans död blev det svårare att hålla väckelsen samlad kring en central punkt utan att ha någon speciell ledare att lyssna på. Slutligen splittrades de troende efter många oenigheter och smutskastning och delades i två grupper med egna ledare och predikanter. Trots försök till försoning blev det inte någon återförening mellan de två och sidorna kom att kallas sig öst- och västsidorna - gammellæstadianerna respektive de förstföddas församling. Gammellæstadierna fick efter ett tag meningsskiljaktigheter gällande bland annat Bibeln och bönen och även denna grupp delade på sig och bildade Tornedalsriktningen och Finland Fridsföreningars Centralförbund (SRK). Förutom dessa två riktningar finns några mindre grupper som kommit antingen från SRK eller från den västlæstadianska gruppen. Læstadianismen finns idag på många platser i världen, i en mindre sträng, östlig gren, och en lika sträng, västlig gren, som under Læstadius och Raattamaas tid. Gudstjänsten och arbetet med denna skiljer sig på vissa punkter hos dessa riktningar, men det finns såklart även många likheter hos dem. Livsstilen och mentaliteten är ganska lika vad gäller familjelivet, äktenskap, nöjen, alkohol mm. Den röda tråden som följer alla læstadianers liv, oavsett kön eller grupp, är att inget får ta din odelade uppmärksamhet från Gud varför man väljer att undvika saker som kan vara distraherade såsom TV, musik och materiella ting.

Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskämpe, präst och lärare under perioden 1920-1940 i jämförelse med bilden av honom idag, 1980-2006, utifrån de källor jag valt att använda mig av. Utifrån dessa källor som jag studerat kan jag se att bilden av honom förändrats från fullkomlig hjälte till en mer mänsklig person om än mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig är det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förändring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhällets förändring. Samhällets värderingar har förändrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhållandesätt till historien. Egenskaper som tidigare var högt värderade har idag blivit ersatta av andra egenskaper som kanske inte uppskattades på samma sätt förr i tiden. Tiden som passerat mellan dessa perioder och samhällets utveckling har således påverkat de olika författarna när de skrivit om Landgren anser jag.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att se hur dags- och kvällspress framställer en konflikt som involverar dem själva och spekulera i detta hanterandes konsekvenser. Detta görs genom en analys av artiklar där tidningarna tar ställning i debatten. Fokus ligger på hur de olika parterna i konflikten framställs samt vilken syn på massmedias egen roll i konflikten som förmedlas. För att uppnå en givande analys har kritisk diskursanalys kombinerats med teorier om etnicitet och rasism.</p>

Due to the growing mismatch between processor performance and memory latency, many dynamic mechanisms which are “invisible” to the user have been proposed: for example, trace caches and automatic pre-fetch units. However, these dynamic mechanisms have become inadequate due to implicit memory accesses that have become so expensive. On the other hand, compiler-visible mechanisms like SWAR (SIMD Within A Register) and LARs (Line Associative Registers) are potentially more effective at improving data access performance. This thesis investigates applying the same ideas to improve instruction access. ILAR (Instruction LARs) store instructions in wide registers. Instruction blocks are explicitly loaded into ILAR, using block compression to enhance memory bandwidth. The control flow of the program then refers to instructions directly by their position within an ILAR, rather than by lengthy memory addresses. Because instructions are accessed directly from within registers, there is no implicit instruction fetch from memory. This thesis proposes an instruction set architecture for ILAR, investigates a mechanism to load ILAR using the best available block compression algorithm and also develop hardware descriptions for both ILAR and a conventional memory cache model so that performance comparisons could be made on the instruction fetch stage.

På papiret virker Fight Club [1999] som et sikkert stikk. En litterær adapsjon utført av en kjent regissør (David Fincher) med solide stjernenavn på plakaten(Brad Pitt, Edward Norton). Men Chuck Palahniuks debutroman fra 1996 er et vanskelig verk, preget av mørk satire, flere lag med ironi og radikal subjektivitet. For å oversette en slik fortelling til film trengs ikke bare dristigheten til å fortelle om kontroversielle tema, men også oppfinnsomheten til å oversette en utpreget psykologisk roman til et audiovisuelt språk. Det er nettopp oversettelsen jeg skal undersøke i denne oppgaven, hvordan romanens kildemateriale har blitt gjenskapt i filmmediet. For å gjøre dette så konkret som mulig, snevrer jeg først inn undersøkelsen til filmens voice-over, som er basert på romanens tekst. Hvordan har bokas fortellerstemme blitt adaptert til en fortellende voice-over i filmen? Jeg skal ta for meg denne prosessen i tre deler, basert på tre stadier i adapsjonsprosessen hvor filmskaperne har hatt anledning til å kreativt bearbeide romanens tekst. Første del er voice-overen sett som skriftlig tekst, manusstadiet. Hva er kuttet, forandret og lagt til romanens tekst? Andre del er voice-overen som stemme, innspillingsstadiet. Hvordan forandres skriften i manus, og dermed også romanens tekst, idet en den blir til uttalte ord? Hvilke virkemidler har filmskaperne her benyttet seg av? Tredje del er fortellerstemmen i møte med resten av filmspråket, klippestadiet. Hvordan påvirker bildene og den øvrige lyddesignen vår opplevelse av fortellerstemmen, og hvordan er påvirkningen den andre veien? Deretter skal jeg utvide perspektivet igjen, og undersøke hvilke implikasjoner bruken av voice-over har for filmen som helhet. Hva kan en film kommuniserer Fight Club på denne måten? Tema blir ironi, upålitelighet, subjektivitet, karakterengasjement og kronologi. Anvendte teoretikere inkluderer Linda Hutcheon, Sarah Kozloff, Thomas Elsaesser, Gerard Genette, Seymour Chatman, André Bazin, Murray Smith og Lars Thomas Braaten.

This thesis studies the life and work of Lars Skytte (1610-1696), a Swedish Ambassador to Portugal who converted to Catholicism and became a Franciscan theologian, in relation to the concept of Truth. For Skytte, Truth and Catholicism are synonymous. The thesis focuses on his semi-autobiographical book Peregrinatio sancta fratris Laurentii a D. P. Sueci (1658). As a sort of intellectual biography, this study aims at situating Skytte within the context of post- reformation rhetoric and theological thought. The main question guiding the thesis is in what way Lars Skytte argues for the Truth of the Catholic Church, as opposed to what he terms ‘schismatic’ and ‘heretical’ movements. Following a set of identified arguments for the Catholic Church as the religio vera, the thesis looks at how they are employed in various ways to answer the overarching question.

Le domaine de la psychologie procède actuellement à l’abandon partiel de la conception du BDSM en tant que psychopathologie. Pourtant, depuis le début des années 2000, on observe une augmentation considérable de la présence au cinéma de personnages neurodivergents et malheureux qui pratiquent le BDSM. Des coproductions transeuropéennes comme Nymp()manic (Lars von Trier, 2013) aux longs métrages indépendants australiens comme My Mistress (Stephen Lance, 2014), passant par les films américains grands publics comme Fifty Shades of Grey (Sam Taylor-Johnson, 2015) le BDSM au cinéma apparaît comme n’étant pratiqué que par des personnes à l’existence trouble et à la santé mentale fragile. L’objectif de cette thèse sera de définir les nombreux biais qui motivent cette mythologie du mal-être. Afin d’examiner de plus près le fossé entre la représentation du BDSM au cinéma et la recherche récente en sciences sociales qui se penche la population sadomasochiste, nous avons développé une étude de cas sur Nymph()maniac de Lars von Trier. Nous avons également récolté les réactions au film de personnes pour lesquelles la dominance ou la soumission ritualisée fait partie de leur expérience de la sexualité. Nous proposons donc un dialogue interprétatif entre la psychologie, la critique littéraire et les études culturelles féministes pour analyser le film de von Trier. / The formerly widespread view of BDSM as a psychological disorder is currently being abandoned by large portions of the scientific community; it has been almost completely removed from the most recent edition of the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, and a growing number of studies point toward the psychological and social normalcy of BDSM practitioners. Yet, since the early 2000’s, from trans-european productions like Nymph()maniac (Lars von Trier, 2013) to independent Australian features like My Mistress (Stephen Lance, 2014), or mainstream american films like Fifty Shades of Grey (Sam Taylor-Johnson, 2015), the onscreen portrayal of BDSM practitioners increasingly consists of characters with troubled lives and fragile mental healths. The aim of this thesis will be to investigate the many biases that motivate this mythology of unease surrounding BDSM in film. In order to take a closer look at the gap between current research in psychology and cultural representation of BDSM we developed a case study of Nymph()maniac, which features, among a wide array of sexual proclivities, a temporary D/s relationship. With the intention of gaining access to the perspective of women-identified people from the BDSM community on the way they are represented in movies, we generated a focus group and gathered their reactions. We therefore propose an interpretative dialogue between the BDSM community, literary criticism, sociology, psychology and feminist cultural studies.

The aim of The Diploma Thesis was to compile a conceptual rainfall-runoff model, that would be eligible to model discharge in conditions of climate changes. After thorough verifications of possible variants, user program Runoff Prophet that is eligible to simulate discharge in closing profile of any river basin was compiled within this paper. Runoff Prophet is deterministic lumped model with monthly computation time step and from the hydrologic phenomena it takes soil moisture, evapotranspiration, groundwater flow and the watercourse flow into account. Its calibration is based on the differential evolution principle with Nash–Sutcliffe model efficiency coefficient as the calibration criterion. Developed software was tested on Vír I. catchment basin and the results of this probe were evaluated from viewpoints of air temperature, precipitation and discharge characteristics in the Dalečín measurement river cross section in distant future according to A1B SRES climate scenario, implemented in LARS-WG weather generator.

Das Verständnis vom Wohnen in seiner baulichen, lebensweltlichen und existentialen Bedeutung als Grundlage für das Entwerfen von Wohnarchitektur am Beispiel des Werkes von Josef Frank. - (Die Dissertation ist veröffentlicht im Shaker Verlag GmbH, Postfach 101818, 52018 Aachen, Deutschland, http://www.shaker.de, ISBN: 978-3-8322-7938-7)

No description available.