Syftet med denna uppsats är att belysa personer med intellektuell funktionsnedsättning boende på serviceboende och personalens upplevelser angående brukares självbestämmande. Som metod har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med fyra brukare och fyra personal på servicebostäder i en kommun i södra Sverige. Som teoretisk ram har Scheffs, sociala band använts. Uppsatsen åskådliggör komplexiteten personalen upplever kring brukarnas självbestämmande och hur detta utmanas av de relationer och beroende som finns brukare och personal emellan. Särskilt framkommer denna komplexitet i relationen mellan personalens ansvar, till exempel för brukarens hälsa kontra att tillförsäkra brukarnas självbestämmande. Brukarnas bild av hur de själva upplever att självbestämmandet tar sig frekvent till uttryck kring vardagsaktiviteten. Det framkommer vidare att brukarna saknar full kunskap angående deras självbestämmande men ändock upplevs brukarna som nöjda med sitt faktiska självbestämmande i vardagen. Trots riktlinjer och handlingsplaner upplever personalen att teori och praktik inte går hand i hand vilket försvårar personalens arbete med brukarens självbestämmande / The purpose of this essay is to highlight the people with intellectual disabilities in service housing in a municipality and staff's experiences regarding the user's self-determination. As a method, we have used semi-structured interviews where we have interviewed four users and four staff in service housing in a municipality in southern Sweden. As a theoretical framework, Scheffs, social bond theory has been used. The essay illustrates the complexity of staff experience around people with intellectual disabilities self-determination and how this challenged by the relationships and dependencies that exist between people with intellectual disabilities and staff. In particular this complexity appears in the relationship between the staff´s responsibility, for example people with intellectual disabilities health versus ensuring their self-determination. People with intellectual disabilities picture of how they themselves feel that self-determination manifests itself in everyday life. It also appears that the people with intellectual disabilities lack full knowledge of their self-determination, but despite this, the people with intellectual disabilities are perceived as satisfied with their actual self-determination in everyday life. Despite guidelines the staff experience that theory and practice do not go hand in hand, which makes the staff's work more difficult with the people with intellectual disabilities self-determination.

Studiens syfte var att undersöka hur LSS-handläggare definierar och operationaliserar begreppet grundläggande behov, som återfinns i 9a § LSS. Detta ämne valdes med grund i att lagtexten inte erbjuder någon tydligare förklaring av vad de grundläggande behoven innebär, samtidigt som det i den tidigare forskningen finns ett flertal olika perspektiv på hur de kan definieras. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Målgruppen som undersökts har bestått av LSS-handläggare, främst baserat på att de stöter på begreppet i sitt vardagliga arbete. Detta arbete har utmynnat i ett flertal olika resultat, varav det bland annat framkom att det saknas en tydlig definition av de grundläggande behoven, samtidigt som de flesta informanter hade en liknande upplevelse av vad behoven innebar. Trots detta fanns det skilda meningar gällande vissa av de grundläggande behoven, bland annat det grundläggande behovet andning och detta med grund i att det nyligen tillkommit i lagtexten. Något annat som uppdagats i intervjuerna var att delegationen att fatta beslut kring personlig assistans skiljer sig mellan kommuner, vilket innebär att det inte alltid är handläggaren själv som fattar beslut utan att beslutsfattare även kan vara nämnden eller utskottet i kommunen. Sammanfattningsvis har det i denna studie framkommit flera aspekter som berör beslutsfattande gällande personlig assistans, varav en aspekt innebär att skillnaderna i LSS-handläggarnas operationaliseringar av de grundläggande behoven har en inverkan i det fattade beslutet. / The aim of this study is to explore how LSS officers define and operationalize the term ”basic needs,” which occurs in 9a § LSS (Law regulating Support and Service to Persons with Certain Functional Disabilities). The subject matter was selected against the background of the term not being explicitly defined in the aforementioned legal text, while there are a number of perspectives on possible definitions available in previous scholarly work. In order to answer the research questions of this study a qualitative method was applied in the form of semistructured interviews. The target group investigated was LSS officers as they routinely deal with the term in their daily work. A number of results were achieved through this, among them that a discrete definition of the term ”basic needs” is lacking, although most informants have a similar understanding of what the term encompasses. Despite this, a number of differences of opinion regarding some of the basic needs were noted, such as the basic need respiration that only recently was added to the legal text. Another matter brought to view by the interviews was the fact that the commissioning of decision-making in matters regarding personal assistance differs from one municipality to another, which means that in some cases the LSS officers are not the sole decision-makers but may require further authorization from the social board or committee of the municipality. In summary, several aspects regarding decision-making on personal assistance have emerged in this study, one of which includes that the differences between the LSS officers operationalizations of the term “basic needs” has an impact of the assessment.

I den här c-uppsatsen undersöker vi hur personal inom LSS-boende ser på sin anmälningsskyldighet och vad som inverkar på personalens arbete med att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar. Personal inom LSS-verksamheten måste förhålla sig till de riktlinjer och regler som LSS-lagen säger. Däremot är LSS-lagen komplex och inte tydlig om vad som kan ses som ett missförhållande och detta kan leda till svårigheter för personal i sitt arbete att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar. För att besvara vår studies syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. För att analysera empirin har de teoretiska begreppen handlingsutrymme, kunskap, interaktion mellan individer och Lipskys teoretiska begrepp om gräsrotsbyråkrater använts. Resultatet av studien visar att LSS-personal är införstådda i sin anmälningsskyldighet och att de har kunskap om vad en avvikelse och lex Sarah anmälan är. Däremot fanns det en osäkerhet hos LSS-personalen vart gränsen går mellan en avvikelse och lex Sarah anmälan pga. att det saknas kunskap och att LSS-lagen är komplex. LSS-personalen belyser att det finns både möjligheter och svårigheter med att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar i deras arbete. De möjligheter och svårigheter personalen nämner är kunskap och utbildning, stöd från ledning och arbetskollegor, relationen till chefen och arbetskollegor, personalens normer och värderingar, resurser och kvalitetssäkra verksamheten. / In our bachelor essay we research about how professionals in LSS-residents look at their obligation to give notice on what impact on the professional’s work with writing deviations and lex Sarah reports. Professionals´ who work within LSS-residents must adhere to the guidelines and rules that the LSS-law say. However, the LSS-law is complex and not obvious what can be seen as a bad condition and this can lead to difficulties for staff in their work to write deviations and lex Sarah reports.In order to answer the research questions of and issue we have used qualitative research method with semi structured interviews. To analyze the empirical material, the theoretical concepts acting space, knowledge, interaction between individuals and Lipsky´s theoretical concepts about the street-level bureaucracy have been used. The result of the study shows that professionals´ who work within LSS-residents are aware of their obligation to report and that they have knowledge of what a deviation and lex Sarah report is. However, there was an uncertainty among the professionals´ who work within LSS-residents where the limit goes between a deviation and lex Sarah report due to that there is no knowledge and that the LSS-law is complex. Professionals´ who work within LSS-residents highlights that there are both opportunities and difficulties in writing deviations and lex Sarah reports in their work. The opportunities and difficulties the staff reported on are knowledge and education, support from management and work colleagues, the relationship with the manager and work colleagues, the staff's norms and values, resources and quality assure the work.

Självbestämmande och delaktighet är begrepp som väger tungt i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Begreppen utgör en slags utgångspunkt för de som arbetar runt en brukare. Därmed intog studien ett syfte av att lyfta fram professionellas upplevelser kring framgångsrika strategier i arbetet med dessa begrepp för brukaren. Valet av metod landade i en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer användes. Vi fick in fem respondenter som arbetar på gruppboende, serviceboende samt daglig verksamhet i södra Sverige. Därefter utfördes en tematisk analys av det empiriska materialet där vi fick fram tre huvudteman, med tillhörande underteman. För att analysera vårt material har vi använt oss av Scheffs teori om sociala band, Antonovskys KASAM och Bronfenbrenners teori om utvecklingsekologi. Resultatet visar att olika metoder för att kunna kommunicera, samarbeta mellan olika professionella samt att relationen mellan brukare och professionell är av största vikt för brukaren. De slutsatser som kunde göras efter analysen var vikten av att samtliga huvudteman tillsammans måste få ta plats, det går inte att fokusera på ett av dem, utan alla tre har betydelse för brukarens möjligheter till förverkligandet av att vara huvudpersonen i sitt eget liv.

The purpose of the thesis is to identify if and how specific institutional logics are expressed in municipal disability care, and if so, answer if the multiple logics create tension or coherence. The research is motivated by the critique aimed towards market influences in Swedish public services, and also by the fact that disability care is understudied. With inspiration from grounded theory the institutional logics perspective, consisting of a market logic (NPM) and aclient logic focused on the individuals receiving care, has developed over time. More correctly, the thesis has an abductive approach since the analysis has progressed from switching between theory and empirical data. The results from the case study show that both a NPM-logic and a client logic is present in Malmö’s municipal disability care, both in managing documents and in practical work. The NPM-logic conveys through goal management, quality work and administrative tasks. The client logic is expressed by a will to include disabled individuals, civic participation in decision making, dialogue and client-focused approach. Lastly, both tension and coherence is identified between present logics. For reasons of space, somewhat simplified; goal management creates tensions through centralized goals, but coherence through decentralized goals. Quality work creates tension since it focuses on measurement which excludes other perspectives. At the same time coherence is identified as clients impact decision making. Lastly, tension is identified through the administrative burden - first-line-managers get no time for clients. Coherence is identified through operative coworkers perspective since the administrative tasks do not affect the time spent with clients. Future studies can aim towards certain aspects in-depth, such as the consequences of identified tensions.

No description available.

Självbestämmande för omsorgstagare är lagstadgat genom Lagen om stöd och servicetill vissa funktionshindrade och Socialtjänstlagen men kommer även till uttryck genomFörenta nationernas definiering av mänskliga rättigheter. Syftet med studien är attundersöka omsorgspersonalens attityder gällande självbestämmanderätten föromsorgstagare inom Särskilt boende för äldre och Bostad med särskild service förvuxna. Studien är utformad utifrån en kvantitativ metod med konstruktivistisk ansats.Som stöd i analysen utgår vi ifrån Foucault maktteori och Meads teori om jaget.Resultatet visar på vissa attitydskillnader mellan omsorgspersonalen på de olikaboendeformerna samtidigt som kunskapsnivån om självbestämmanderätten är allmänthög. En slutsats som dras är att omsorgspersonal inom Bostad med särskild servicefrämjar självbestämmande för omsorgstagare i sitt arbete i högre grad änomsorgspersonalen på Särskilt boende för äldre.

Utifrån ett globalt perspektiv har coronapandemin bidragit till en enorm inverkan på hur samhällen organiseras. Vård och omsorg har under denna period fått utstå hög belastning för att kunna tillgodose en kvalitativ vård och omsorg. En av de riskgrupper som identifierades under pandemin var personer som inkluderas av LSS. Syftet med undersökningen är att få yrkesverksamma syn på hur pandemin inverkade på kvalitetsarbetet mot LSS och att analysera hur pandemin inverkat på lärandet. Genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma inom kvalitetutvecklingsenheter mot LSS, belystes hur folkhälsomyndighetens smittskydds-rekommendationer inverkade på informanternas arbete. Med en tematisk analys bearbetades intervjuerna med temana utvecklingsinriktat och reproduktivt lärande som kategoriserade svaren för att identifiera utvecklingsområden som pandemin haft inverkan på. Resultatet visar att det utvecklingsinriktade lärandet identifierats på olika nivåer i organisationen och smittskyddet har haft störst inverkan på det reproduktiva lärandet.

Syftet med denna kvalitativa analysmetod, har varit att få en bredare förståelse för hur personal inom LSS-verksamheter arbetar utifrån ämnet Sexualitet. Utifrån syftet valdes tre olika huvudämnen ut, som handlade bland annat om hur personalen hanterar frågor kring sexualitet, om personliga åsikter påverkar stödet och vilken kunskap som finns och om det behöver utvecklas. Vi intervjuade sex personaler från fem olika gruppbostäder i södra Sverige, där vi har varit i kontakt med stödassistenter och stödpedagoger. Vi valde semistrukturerade intervjufrågor för att på så sätt kunna fånga upp deras tankar. Samtliga respondenter upplevde på något sätt en brist på utbildning och kunskap, att personalens personliga värderingar kunde påverka bemötandet men även att det sociala arbetet bygger på respekt och lyhördhet till stödanvändaren. Vi valde ut två teorier som var passande för ämnet och den tidigare forskningen som vi kom i kontakt med. Stigma och sociala band var de teorier som vi kunde koppla till vår analys. Resultatet som framkom hörde samman med den tidigare forskningen som framkom inom ämnet, men poängterar vikten av fortsatt forskning för att en förändring ska ske på nationell nivå om riktlinjer och kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barnperspektivet beaktas vid handläggning inom LSS, samt att undersöka hur barnets rättigheter, enligt Barnkonventionen, beaktas under processen. Eftersom Barnkonventionen blir lag 2020 ville vi få insikt i hur Barnkonventionen används praktiskt inom LSS. I studien har vi två frågeställningar för att besvara vårt syfte, Vad innebär det att ha ett barnperspektiv i praktiken inom LSS-handläggning? och Hur tillämpas Barnkonventionen i ärenden som berör barn? För att besvara frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där vi intervjuade åtta biståndshandläggare som arbetar inom LSS. För att analysera materialet från intervjuerna använde vi kodning och tematisering. Följande teman hittades; miljö, kommunikation och delaktighet, dokumentation, föräldrar till barn med funktionsnedsättning, barn som anhöriga och kunskapsbrist och utbildning. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av vårt kunskapsläge och våra utvalda teorier barndomssociologi, Foucaults maktteori och KASAM. Resultatet av vår studie har visat att det saknas kunskap och resurser när det gäller barn med funktionsnedsättning. Biståndshandläggarna vet inte hur olika kommunikationshjälpmedel och Barnkonventionen används i praktiken, vilket resulterar i att barn med funktionsnedsättning berövas sina rättigheter. Vi kan se mycket engagemang och vilja hos biståndshandläggarna eftersom de vill förbättra denna situation, men mer ansträngning krävs för att utveckla metoder som kan främja rättssäkerhet för barn med funktionsnedsättningar. / The purpose of this study is to examine how the child's perspective is taken into account when dealing with LSS, and to understand if the child's rights, according to the Children's rights convention, is taken into account during the process. As the Children’s rights convention becomes a law in 2020 we wanted to gain insight into how the children's rights convention is used practically within LSS. In the study we have two questions to answer about our purpose, What does it mean to have a child perspective in practice within LSS handling? and How is the Children's rights convention applied in cases involving children? To answer the questions, we have chosen to use a qualitative method with semi-structured interviews, where we interviewed eight care managers working with LSS. In order to analyze the material, obtained from the interviews, we used coding and thematization. The following themes were found; environment, communication and participation, documentation, parents of children with disabilities, children as a relative and lack of knowledge and education. The empirical material was analyzed with the help of our state of knowledge and our selected theories childhood sociology, Foucault’s power theory and KASAM. The result of our study has shown that there is a lack of knowledge and resources, regarding children with disabilities. The care managers doesn’t know how different communication aids and the Children’s rights convention, is being used in practice, which result in children with disabilities being deprived of their rights. We can see a great deal of commitment and a willingness in the care managers because they want to improve this situation, but more effort is needed to develop methods that can promote legal security for children with disabilities.