I forskning från tidigt 2000-tal uppmärksammades våld mot kvinnor med funktionsnedsättning som ett problem och att brister fanns i arbetet med målgruppen. Sedan dess har statistik visat att kvinnor med funktionsnedsättning löper stor risk att utsättas för våld, trots det anser vi att ämnet inte uppmärksammas tillräckligt. Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med våld mot kvinnor med funktionsnedsättning kan se ut på boenden som bedrivs enligt Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade [LSS]. Vidare syftar studien till att undersöka vilken kunskap som kan finnas i verksamheterna samt informanternas bild av verksamheternas kunskapsläge. Studiens datamaterial består av semistrukturerade intervjuer med tre enhetschefer och två personal, som alla var yrkesverksamma vid LSS boenden. I resultatet framkom att flera informanter hade egna erfarenheter av att ha mött kvinnliga brukare som utsatts för våld. Förövarna var personal, anhöriga eller partners och våldet var av sexuell, psykisk eller fysisk karaktär. I studien används Foucaults maktteori och intersektionellt perspektiv som hjälp i förståelsen av den komplexa och dubbla utsatthet som kvinnor med funktionsnedsättning kan ha. Det framkom i studien att kvinnornas självbestämmanderätt kunde krocka med personalens vilja att agera. Slutsatserna i studien är att verksamheternas arbete skilde sig åt gällande rutiner samt hur prioriterat området våld mot kvinnor med funktionsnedsättning var. Vidare är slutsatserna att informanterna önskade utökad kunskap om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning och att mer utbildning ansågs vara ett utvecklingsområde i flertalet av verksamheterna.

No / The complexity of sustainable building maintenance environment enforces organizations to develop a standardized maintenance quality management system that can be applied in all concerned departments. This Chapter presents a novel conceptual model of a hybrid Knowledge-Based Lean Six Sigma Sustainable Building Maintenance System (Lean6-SBM). The KB model seeks to apply the Lean Six Sigma philosophy to support implementation of an ideal building maintenance system. The conceptual KB model also integrates GAP technique to support benchmarking and decision making. The proposed conceptual model is presented to show the fundamental components of the Lean6-SBM. / This work was supported by the Ministry of Defense Engineering Services 403 (MoDES—Sultanate of Oman) and the University of Bradford (United Kingdom).

Att arbeta med kvalitet inom verksamheter enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innefattar att ta hänsyn till lagstadgade kvalitetskrav och styrande standarder, samtidigt som brukarnas individuella behov ska vara vägledande och tillgodoses genom stödet som ges i brukarnära verksamheter. Trots lagstadgade krav på att kvaliteten i verksamheterna ska säkras, följas upp och förbättras är det sällan definierat hur arbetet ska bedrivas och utformas för att leda till god kvalitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvalitet görs inom LSS-verksamheter samt vilka aspekter som på olika sätt påverkar kvalitetsarbetet inom dessa verksamheter. I studien har en kvalitativ forskningsansats med intervjuer som datainsamlingsmetod använts. Det empiriska materialet i studien utgörs av intervjuer med nio respondenter som arbetar inom verksamheter som bedrivs enligt LSS. Resultatet visar att kvalitet till största del görs på individnivå, i den brukarnära verksamheten där personalen spelar en viktig roll. Betydelsen av goda relationer mellan personal och brukare samt gott bemötande från personalen framstår som de viktigaste aspekterna för kvalitet inom LSS-verksamheter. Samtidigt visar resultatet att personal och chefer inom denna typ av människobehandlande organisationer är beroende av det organisatoriska sammanhanget och styrs av de lagstadgade kvalitetskrav som råder inom dessa organisationer. Kraven på kvalitet som organisationer har att förhålla sig till står inte alltid i samklang med kvalitetsarbetet som görs i den brukarnära verksamheten, vilket pekar på den paradox som uppstår mellan kvalitet i teorin och praktiken. Studiens resultat belyser vikten av att förstå kvalitet utifrån flera olika aspekter för att skapa en helhetsbild av vad som upplevs vara kvalitet inom verksamheter enligt LSS. / Working with quality within operations according to the Act (1993:387) on Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS) involves considering statutory quality requirements and governing standards, while also ensuring that the individual needs of users are guiding and met through the support provided in user-oriented operations. Despite statutory requirements to ensure, follow up, and improve the quality of operations, it is seldom defined how the work should be conducted and structured to lead to good quality. The purpose of this study is to examine how quality is achieved within LSS operations and which aspects influence quality work within these operations in various ways. The study employs a qualitative research approach with interviews as the data collection method. The empirical material in the study consists of interviews with nine respondents working within operations conducted according to LSS. The results show that quality is made at the individual level, in the user-oriented operations where the staff play a significant role. The importance of good relationships between staff and users, as well as polite treatment from staff, emerges as the most important aspects of quality within LSS operations. At the same time, the results show that staff and managers within this type of human service organizations are dependent on the organizational context and governed by statutory quality requirements prevailing within these organizations. The quality requirements that organizations must adhere to do not always aling with the quality work in user-oriented operations, indicating the paradox that arises between quality in theory and practice. The results of the study highlight the importance of understanding quality from several different aspects to create a comprehensive understanding of what is perceived as quality within operations according to LSS.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of guardians experiences of coordination between the various support measures for their children with intellectual disabilities in special schools. My research questions are to find out how the guardians describe the contact with LSS administrators, child and youth habilitation personnel and specialist teachers in schools for children with special needs as well as the experiences of the guardians based on their contacts with LSS administrators, child and youth habilitation personnel and specialist teachers in special schools. To find this out, a qualitative study is conducted in the form of interviews with guardians of children with intellectual disability. Informants in the study were nine guardians from three different municipalities. The results have been analyzed using Bronfenbrenners developing ecological model. The results show amongst other things that the guardians want more coordinated meetings to facilitate everyday life for the family. Another result was that the contact between the different instancesvary greatly both in quantity and quality and it is up to the guardians if contact occurs. It commonly emerged that the guardians experiences are that there is a good competence in general within different personnel groups. Another finding was that there are shortcomings regarding documentation and monitoring. Finally, it also emerged that it differs regarding how agencies act in preparing guardians for the future in different instances. One conclusion is that variation seems to be bound to whom the guardians have as an administrator and it becomes clear that the role of the special education teacher as a qualified conversation partner is important both in special schools but also in meeting with other professionals. It cannot be stressed enough how important the role is as a special education teacher and coordinator to simplify everyday life for parents or guardians. In addition, monitoring and evaluations fill an important function in professional practice as necessary for improving mutual understanding between home and special schools. / Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om vårdnadshavares erfarenheter av samordning mellan olika stödinsatser för deras barn med intellektuell funktionsnedsättning i grundsärskolan. Mina forskningsfrågor utifrån syftet är att dels att ta reda på hur vårdnadshavarna beskriver kontakten med LSS-handläggare, barn-och ungdomshabiliteringens personal samt speciallärare i grundsärskolan, dels att ta reda på vilka erfarenheter av stöd vårdnadshavare har utifrån sina kontakter med LSS-handläggare, barn- och ungdomshabiliteringens personal samt speciallärare i särskolan.   För att ta reda på detta har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Antalet informanter i intervjun var nio stycken personer från tre olika kommuner. Resultatet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet visar bland annat att vårdnadshavare önskar mer samordnade möten för att underlätta vardagen för familjen. Ett annat resultat var att kontakten mellan olika instanser varierar mycket i både antal och kvalitetoch det är upp till vårdnadshavarna om kontakten sker. Gemensamt framkom det att vårdnadshavarnas upplevelser är att det finns en god kompetens över lag hos olika personalgrupper. Ytterligare ett resultat var att det finns brister gällande dokumentation och uppföljning. Till sist framkom det också att det är ojämnt hur myndigheteragerar föratt förbereda vårdnadshavare inför framtiden inom de olika instanserna. En slutsats är att det verkar vara mycket bundet till vem vårdnadshavarna har som handläggare om stödet fungerar och det blir tydligt att speciallärarens roll som kvalificerad samtalspartner är viktig både i grundsärskolan men även i mötet med andra yrkesgrupper. Det kan inte nog betonas hur viktig rollen är som speciallärare samt samordnare för att förenkla vardagen för vårdnadshavarna. Dessutom fyller uppföljningar och utvärderingar en viktig funktion i yrkespraktiken då detta krävs för att öka samförståndet mellan hemmet och grundsärskolan.

<p>LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009</p><p> </p><p>Sammanfattning</p><p>Studien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet – och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott. Vi vill också undersöka om det finns en problematik med att brukare inom LSS begår brott.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer inom verksamhetsområdet. Intervjuerna utgick delvis ifrån två fiktiva fall. Vi ville med det ge alla respondenter samma utgångs punkt. Vi har transkriberat vårt material för att tematisera och tolka det.</p><p>Studien visar på att det finns en problematik med tillämpningen av lagstiftningen. Samtliga respondenter visste i teorin hur lagstiftningen såg ut, men ingen av respondenterna visste hur lagstiftningen tillämpades. Resultatet visar också att det finns en skillnad i synen på värdegrunderna beroende på hur nära brukaren respondenten arbetar. De respondenter som arbetat närmast brukarna vill skydda brukarna från allt ont, vilket ibland kan påverka brukarnas möjligheter att uppleva de värdegrunder som finns inom LSS. Respondenterna som inte arbetade nära brukarna uppfattade brukarna som vilka medborgare som helst.</p><p>Nyckelord: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387), Offentlighet och sekretesslagen (OSL 2009:400), Brottsbalken (BrB 1962:700), värdegrunder inom LSS, chef.</p><p> </p> / <p>LAW OR VALUES? WHAT RUNS IN PRACTICE? Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversityDepartment for Behavioral, Social and Legal SciencesSocial Work programSocial work, 61-90 pointsC-essay, 15 pointsAutumn term 2009</p><p> </p><p>Abstract</p><p>The study aims to highlight the problems that are related to enforcement of the law for criminal code (BrB, 1962:700) and law of publicity and confidentiality ( OSL, 2009:400) when patient in the 9:9 § in law of support and service for some functional disability peoples (LSS, 1993:387) commit crimes. We also want to investigate managers' implementation of the said law on the basis of fictitious cases. Furthermore, the study aims to examine how the basic ethical principles of LSS affects of Unit Decision on measures concerning situations where patient have committed crimes. We also want to investigate if there is a problem with users, within LSS, committing crimes.</p><p>We have used a qualitative approach in which four semi-structured interviews conducted with managers in the business field. The interviews were based in part from two fictional cases. We wanted to give it all respondents the same starting point. We have transcribed our material for themed and interpret it.</p><p>The study shows that there is a problem in law enforcement. All respondents knew in theory how the legislation looked like, but none of the respondents knew what the law was applied. The results also show that there is a difference of opinion on the value basis depending on how close to the patient the respondent works. Respondents who worked closest to the patient want to protect patient from all trouble, this sometimes can affect patient' ability to experience the values that exist in the LSS. Respondents who did not work close to patient, perceived the patient´s as any other citizens.</p><p>Keywords: patient, functional disability, ethnical values, crime, manager.</p><p> </p>

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009   Sammanfattning Studien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet – och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott. Vi vill också undersöka om det finns en problematik med att brukare inom LSS begår brott. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer inom verksamhetsområdet. Intervjuerna utgick delvis ifrån två fiktiva fall. Vi ville med det ge alla respondenter samma utgångs punkt. Vi har transkriberat vårt material för att tematisera och tolka det. Studien visar på att det finns en problematik med tillämpningen av lagstiftningen. Samtliga respondenter visste i teorin hur lagstiftningen såg ut, men ingen av respondenterna visste hur lagstiftningen tillämpades. Resultatet visar också att det finns en skillnad i synen på värdegrunderna beroende på hur nära brukaren respondenten arbetar. De respondenter som arbetat närmast brukarna vill skydda brukarna från allt ont, vilket ibland kan påverka brukarnas möjligheter att uppleva de värdegrunder som finns inom LSS. Respondenterna som inte arbetade nära brukarna uppfattade brukarna som vilka medborgare som helst. Nyckelord: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387), Offentlighet och sekretesslagen (OSL 2009:400), Brottsbalken (BrB 1962:700), värdegrunder inom LSS, chef. / LAW OR VALUES? WHAT RUNS IN PRACTICE? Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversityDepartment for Behavioral, Social and Legal SciencesSocial Work programSocial work, 61-90 pointsC-essay, 15 pointsAutumn term 2009   Abstract The study aims to highlight the problems that are related to enforcement of the law for criminal code (BrB, 1962:700) and law of publicity and confidentiality ( OSL, 2009:400) when patient in the 9:9 § in law of support and service for some functional disability peoples (LSS, 1993:387) commit crimes. We also want to investigate managers' implementation of the said law on the basis of fictitious cases. Furthermore, the study aims to examine how the basic ethical principles of LSS affects of Unit Decision on measures concerning situations where patient have committed crimes. We also want to investigate if there is a problem with users, within LSS, committing crimes. We have used a qualitative approach in which four semi-structured interviews conducted with managers in the business field. The interviews were based in part from two fictional cases. We wanted to give it all respondents the same starting point. We have transcribed our material for themed and interpret it. The study shows that there is a problem in law enforcement. All respondents knew in theory how the legislation looked like, but none of the respondents knew what the law was applied. The results also show that there is a difference of opinion on the value basis depending on how close to the patient the respondent works. Respondents who worked closest to the patient want to protect patient from all trouble, this sometimes can affect patient' ability to experience the values that exist in the LSS. Respondents who did not work close to patient, perceived the patient´s as any other citizens. Keywords: patient, functional disability, ethnical values, crime, manager.

ABSTRACT The aim of this study was to examine advantages and barriers that can appear when the municipal employment service and daily activity center work together in close collaboration. The study is based on semi-structured interviews with managers and employees in three municipalities in Värmland. The questions were:  How does the municipal employment service and the daily activity center work together?  Are the respondents experiencing any barriers in the collaboration processes between the municipal employment service and daily activity center?  Are the respondents experiencing any advantages when the municipal employment service and daily activity center work close together? If so, are the advantages primarily economical, professional or individual?  Does the collaboration processes in the three municipalities reflect the factors that supports as well as impedes collaboration that Danemark and Kullberg´s identified in their report (1999)? The results are analyzed from the new-institutional theory by Grapes (2006) and the factors that support and impede collaboration by Danemark &amp; Kullberg (1999). The study shows three completely different ways of collaboration. In Hagfors the two sectors collaborate primarily in daily job tasks, in Grums there are no collaboration at all and in Kristinehamn they collaborate at some extent regarding external work training sites. Furthermore, the results show some of the barriers the municipalities experience such as inadequate information, differences in knowledge as well as economy. The respondents could see great advantages for the individual in enhanced quality, teamwork among staff and in work performance. The summary that compiles factors who supports and impedes collaboration shows that in comparison, Hagfors is best prepared when it comes to collaboration between the two sectors and Grums is least equipped for working together.

Delaktighet är en mänsklig rättighet och är ett centralt begrepp inom funktionshindverksamheter. Brukare har rätt att utifrån sina förutsättningar leva ett självständigt liv med hög delaktighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I LSS och de nationella målen för funktionshinderpolitiken används uttrycket full delaktighet. Personer som har ett beslut om bostad med särskild service enligt LSS skall vara delaktiga i det stöd som planers. Genomförandeplaner skall upprättas ur ett jämlikhetsperspektiv och utgå från individens behov. Bristande delaktighet i planering, genomförande och uppföljning riskerar brukarnas möjligheter till ett självständigt liv. Syftet med förbättringsarbetet var att skapa öppningar och möjligheter för brukarnas delaktighet i utformningen av sina insatser genom att tillsammans med personal använda och utveckla befintliga arbetsmetoder. Studiens syfte var att utforska nivåer av delaktighet som uppnås och hur de kan förstås utifrån Shiers delaktighetsmodell. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av förbättringsverktyg såsom Nolans förbättringsmodell, PDSA-hjul, fiskbensdiagram och 6P. Studien av förbättringsarbetet var en kvalitativ fallstudie. Fokusgruppsintervjuer har utförts och data analyserats med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen utgick ifrån Shiers delaktighetsmodell (2001). Förbättringsarbetet resulterade i att alla brukare var delaktiga i sin egen genomförandeplanering och därmed vid sista mättillfället hade en korrekt, individanpassad och uppdaterad genomförandeplan. Att införa veckosamtal som en del av genomförandeplaneringen fungerade för vissa brukare, men inte alla.Resultatet från studien visar att brukare och personal anser att brukarna är mer delaktiga än tidigare och att förbättringsarbetet bidragit till fler öppningar och möjligheter. Dessa öppningar handlar om att personalen lyssnar till brukarna och tar tillvara deras erfarenheter för att utforma insatserna. En slutsats är att förbättringskunskap i kombination med delaktighetsmodellen fungerade för att göra brukaren till en aktiv medskapare av sin egen vardag och mindre av en passiv mottagare av insatser. En annan slutsats är att de nya arbetssätten fungerade olika bra beroende på brukarens kommunikationsförmåga. / ” From receiver to co-creator” To increase user participation in assisted living facilities for adults through improved individual plan.  Participation is a human right and a central breakthrough in disability policy. Persons who have a decision on housing with special services according to LSS law must be involved in the support that is planned. Individual plan must be drawn up from an equality perspective and be based on the individual's needs. Lack of participation in planning and follow-up risks users’ opportunities for an independent life.The purpose of the improvement work was to create openings and opportunities for users' participation in the design of their efforts by using and developing existing working methods together with staff. The purpose of the study was to explore levels of participation that are achieved and how they can be understood based on the participation model.The improvement work was carried out with the support of improvement tools such as Nolan's improvement model, PDSA, program theory, the Ishikawa diagram and 6P. The study of the improvement work was a qualitative case study. Focus group interviews were conducted, and data were analyzed with qualitative content analysis with a deductive approach. The theoretical frame of reference was based on Shier’s participation model (2001).The results from the study show that users and staff believe that users are involved in many ways and that the improvement work has contributed to more openings and opportunities.One conclusion is that improvement knowledge in combination with the participation model was a working tool for making the user more of an active co-creator in their own everyday life and less of a passive recipient of contributions. Another conclusion is that the new working methods worked differently depending on the user's functional ability.

Föreliggande studie riktar fokus mot att analysera kammarrättsdomar gällande insatsen kontaktperson enligt 9 § 4 LSS. Studien syftar till att undersöka hur begreppet socialt isolerad beskrivs i kammarrättsdomar avseende insatsen kontaktperson enligt 9 § 4 LSS samt hur kammarrättens språkbruk kan ses som en form av maktbruk. I studien utgör det teoretiska ramverket av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med fokus på den tredimensionella modell som Fairclough konstruerat. Materialet består av 85 kammarrättsdomar som avkunnats mellan åren 2004 och 2021. Materialet analyseras först utifrån en tematisk analys för att besvara frågan om vad kammarrätten tillskriver begreppet socialt isolerad. Resultaten påvisar bland annat att tillgången till anhöriga/familj, fritidsaktiviteter och sysselsättning är centrala i bedömningen om den enskilde kan anses vara social isolerad eller inte. Utifrån den tematiska analysen väljs sedan tre rättsfall ut för en närmare analys utifrån Faircloughs tredimensionella analys. Ett resultat av analysen påvisar att det förekommer olika diskurser som kammarrätten i sin bedömning sammanväver till en kombinerad diskurs. Slutligen framkommer även att kammarrätten genom sin diskurs framhäver dess auktoritära roll i samhället. / The present study take aim towards an analyse of verdicts from the Swedish Court of appeal regarding persons who are entitled the support from a contact person through The Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS). The study seeks to answer how the Court of appeal define the term socially isolated in their verdicts regarding contact person (LSS) and how their language can be seen as a form of power. The theoretical framework for this study is Norman Fairclough´s critical discourse analysis with a particular focus on the three-dimensional model that Fairclough describes. The empirical data consists of 85 verdicts which have been presented by the Court of appeal during the years 2004 to 2021. The verdicts are initially analysed with a thematical analyse procedure. Findings suggest that family, leisure activities and employment/schooling are a central part in the Court of appeal verdicts to define if a person with impairments is socially isolated or not. From the thematical analysis three verdicts are chosen to be analysed with the help of Fairclough´s critical discourse analysis. The analysis suggest that different types of discourses are present in the verdicts which the Court of appeal then summarise in to one combined discourse. Lastly the analysis also suggests that the Court of appeal through discourses establish an authorial role in society.

Bakgrund: Erkända globala och nationella dokument framhåller sexualitet som en mänsklig rättighet. Trots detta förbises personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) rätt till sin sexualitet. Förbiseendet medför bland annat att de får bristande stöd av personal i detta viktiga livsområde varpå deras möjlighet att uttrycka sin sexuella identitet minimeras. Syfte: Studien syftar till att undersöka personals upplevelser av att bemöta personer med IF:s sexualitet inom bostäder med särskild service enligt LSS utifrån sin kunskap och kompetens, samt vad de ser för eventuellt kompetensbehov. Metod: Vi har använt en kvalitativ forskningsdesign och intervjuat sju kommunalt anställda personer inom bostäder med särskild service. Alla informanter har erfarenhet av att arbeta med LSS personkrets ett och några även av personkrets tre. Studiens insamlade empiri har analyserats med hjälp av tematisk analys och slutligen har vi tolkat vårt resultat med hjälp av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på sexualitet och teorier om professionellt handlingsutrymme. Resultat: Studien visar att informanterna har begränsad kunskap och färdigheter i att bemöta sexuella behov hos personer med IF. Dessutom framkommer en övergripande tabukänsla kring ämnet sexualitet med tystnadskultur som följd. Riktlinjer och vägledningsdokument saknas att luta sig emot samt bristande stöd från ledning framkommer. Informanterna uttrycker en stor osäkerhet kring att vara ett sexuellt stöd och efterfrågar omfattande kompetensutveckling för att de ska känna sig kunskapsmässigt och rättsligt säkra att arbeta med sexualitet. Slutsats: För att förbättra stödet och möjligheterna för personer med IF att få vara sexuella personer och bli erkända som sådana på ett respektfullt sätt, krävs det bättre utbildning, riktlinjer samt lagstöd för personalen. Det är också viktigt att arbeta mot de fördomar och tabun som råder kring sexualitet och IF, så att människor med IF inte stigmatiseras och marginaliseras ytterligare. Detta är ett område där personal och samhället som helhet har en avgörande roll, genom att se till att alla individer har rätt till sin sexuella identitet och sina sexuella behov. / Background: Nationally and globally established documents accentuate sexuality as a human right. Although this is the case, people with intellectual disabilities (ID) are shunned regarding their rights to their own sexuality. This precedence leads to caregivers, tasked with supporting intellectually disabled service users, to neglect helping them in this field, giving them less opportunities to express their own sexual identities. Purpose: This study aims to evaluate caregivers experiences when it comes to addressing sexuality in the residential homes of the people with IDs that they support, as well as what competence they deem as necessary to handle such situations. Method: In this qualitative study we have interviewed seven municipally employed, tasked with supporting people with ID within group homes. The empirical data we've collected has been analyzed with the help of a thematic analysis, for which our result has been interpreted while using social constructivist perspectives on sexuality and theories on professional discretion. Results: The study shows that the informants have limited knowledge and lack of skill when it comes to assisting people with ID with their sexualities, as well as coping with the stigma related to the topic sexuality and the culture of silence that follows. Most workplaces lack guidance documents and rules regarding the topic of sexuality and a lack of support from managers. Conclusion: To better help shape the support needs and possibilities of people with ID, allowing them to voice their sexualities and being recognized as sexual beings in a respectful manner; education, guidance, overall rules and regulations are needed for the caregivers tasked to work with them. This is an area where the caregivers and society as a whole have a deciding role, making sure that all people, no matter their abilities, are allowed to express themselves sexually. It is also important that society keeps on working against the taboo that is related to disabled people and sexual expression, which could lead to being stigmatized more than what they already are.