Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft 1994. LSS har till syfte att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället, med målet att individer med funktionshinder får möjligheten att leva som andra. Insatserna i LSS ska tillförsäkra goda levnadsvillkor, men vad detta innebär framgår inte tydligt av lagen. Uppfattningen om och innebörden av goda levnadsvillkor varierar troligen mellan människor. För individer med behov av insatser enligt LSS blir det viktigare att tydliggöra vad goda levnadsvillkor innebär då denne är beroende av myndigheter för att kunna leva ett självständigt liv. Syftet med denna uppsats är att undersöka och kritiskt granska LSS perspektiv på goda levnadsvillkor. Detta sker genom en rättsanalytisk metod för att undersöka vad som avses med goda levnadsvillkor enligt LSS. Lagens perspektiv på goda levnadsvillkor prövas därefter mot ett MR-perspektiv, Capabilities Approach, i syfte att granska om lagens perspektiv är rimligt utifrån individens frihet och valmöjlighet till centrala förmågor. Slutsatserna i uppsatsen är att lagens perspektiv på goda levnadsvillkor i grunden är väl förenlig med MR-perspektivet så väl som med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utifrån deras gemensamma intentioner och grundläggande principer. Insatserna i LSS kan förstås som det samhälleliga ansvaret att tillhandahålla medel för främjandet av individers förmågor. Där insatserna i LSS i det väsentliga kan kopplas till samtliga centrala förmågor för ett människovärdigt liv förenligt med social rättvisa. Det finns dock betydande brister i lagens perspektiv på goda levnadsvillkor, i ljuset av dess implementering och omfattning av domstolens prövning, för individers reella möjlighet till varande och görande som de har anledning att värdesätta. / In 1994, the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments, LSS, was introduced in Sweden. The aim of the Act is to achieve equality in living conditions and full participation in the community, with the goal to live as other people without impairments. The support and service in LSS shall secure good living conditions for the individual, but what ’good living condition’ implicate does not appear to be self-evident. The interpretation and content of good living conditions likely varies between people. However, for individuals with a need of receiving support from the Act, the content of good living conditions is thus significant. According to the fact that the individuals are dependent on authorities in order to be able to live an independent life. This thesis amis to explore and critically examine the content of good living condition in the Swedish Disability Act, LSS. The thesis explores the notion of good living conditions through a legal analysis method. Thenceforth, the content of good living condition in the Act is critically examined through a human rights-based approach, in this thesis the Capabilities Approach. The human rights-based approach enables examination of whether the content of the Act is legitimate from a perspective based on the freedom and choice of the individual to achieve central capabilities. This thesis concludes that the foundation of the Act is consistent with the human rights approach as well as with the Convention on the Rights of Peoples with Disabilities regarding the common intention and fundamental principles. The support and service in LSS can be understood as the societal responsibility to promote for individuals capabilities. Where the support and service essentially can be related to all central capabilities required for a life worthy of human dignity consistent with social justice. However, the notion of good living conditions in the Act contains significant shortcomings in the light of its implementation and the extent of the court’s trial, for individuals intrinsic opportunity to do and to be what they have reason to value.

The aim of this study was to examine how heads of unit in charge of personal assistance (PA)for the disabled experience and handle ethical dilemmas and situations within theirworkgroups when The Work Environment Act and The Swedish Act Concerning Support andService for Persons with Certain Functional Impairments collide with each other. The methodof the study was to use semi-structured interviews based around three main topics; the head ofunits opinions about the value and purpose of The Work Environment Act in theadministering and implementation of personal assistance services, the problem solvingprocess and the head of units own individual experiences of ethical dilemmas or workenvironment-related conflicts or situations within their workgroups. Four heads of unit wereinterviewed for this study. The results of this study showed that the interviewed heads of unitexperienced a lack of clear and factual information about how they were meant to solvedilemmas emerging from the two laws conflicting with each other regarding the rights of thecare recipient to layout their personal assistance to their liking, versus the rights of thepersonal assistant to have acceptable working conditions. The heads of unit could not rely onlegislation and/or other specific directive documents when work environment-relatedproblems arose. There is a strong emphasis on the care recipient’s rights both within thelegislation and throughout the different fields of social work in general, which makes it harderfor the personal assistant to claim their rights. Both The Swedish Act Concerning Support andService for Persons with Certain Functional Impairments and the PA-profession is relativelynew in Sweden and has yet to be adequately explored and discussed.

Made available in DSpace on 2016-06-02T20:00:58Z (GMT). No. of bitstreams: 1 6120.pdf: 29854507 bytes, checksum: 1a65672facdedbd1b318a47aeb0e09b0 (MD5) Previous issue date: 2014-06-27 / Financiadora de Estudos e Projetos / The scenarios of natural disasters are a reality today, and tend to become increasingly frequent in view of climate change that generate abnormal conditions intensively, since the increase of people living without adequate infrastructure susceptible to the ocurrence of disaster areas, even increasing number of vehicles on the streets, which may cause and/or exacerbate the intensity of disasters. In Brazil, municipalities suffer from landslides, strong winds, drought and floods mainly. Through emergency situations, the logistics network is fundamental to manage the supplies should be stored in strategic locations and care teams should be positioned near the sites affected by the disaster and may meet in a timely manner, especially sites that were affected with greater intensity. In view of this, it is necessary, through the use of Geographic Information System (GIS) map areas of risk, define and quantify the strategic points that will support the management of the Humanitarian Logistics, in order to ensure lower response time, minimize risk, and optimal performance in cases of emergency contingencies. Based on these aspects, this research aimed to develop a method of disaster management, by analyzing the areas of floods risk, through a Geographic Information System, seeking to identify, from this mapping, the locations that serve as supply warehouses and central of assistance for care teams. GIS, as well as LSS (Logistics Support System), tool that was used in this research, assisted in the preparation of the flow procedures for the logistics management of flooding for small and medium cities. Through simulations, could observe that for the case of a mapping realized using models and mathematical methods and due to lack of data registered along the basin studies, that was used the Method Muskingum-Cunge that best applied to types of data collected. Whit this, the study focused only on the river macrodrainage Jahu. To determine the strategic locations were considered urban facilities such as schools, kindergartens, hospitals, and others to act as local shelters and warehouses for humanitarian assistance. With the use of LSS could be analyzed that the tool allows organizing, quantify and qualify supplies received and distributed, to avoid the lack of essential surpimentos unnecessary and excessive supplies. Finally, from the use of LSS and GIS tools as well as the development of procedures for the management of humanitarian logistics is possible prepare the contingency plan for the occurrence of flooding to attend the Federal Law 12,608, with the main objective to reduce the time of decision making by Civil Defense and service teams. / Os cenários de desastres naturais são uma realidade atualmente, e tendem a se tornar cada vez mais frequentes em vista das alterações climáticas que geram condições intensamente anormais, desde o aumento de populações que vivem sem infraestrutura adequada nas áreas suscetíveis à ocorrência de desastres, até mesmo o aumento de veículos nas ruas, que pode provocar e/ou agravar a intensidade dos desastres. No Brasil, os municípios sofrem com deslizamentos de terra, ventos fortes, seca e principalmente com inundações. Durante situações emergenciais, a rede logística é fundamental para gerenciar os suprimentos que devem ser armazenados em locais estratégicos e as equipes de atendimento devem estar posicionadas em centrais próximas aos locais afetados pelo desastre, podendo atender em tempo hábil, principalmente os locais que foram afetados com maior intensidade. Em vista disso, faz-se necessário, por meio da utilização do Sistema de Informações Geográficas (SIG), mapear as áreas de risco, definir e quantificar os pontos estratégicos que servirão de apoio à gestão da Logística Humanitária, com o propósito de garantir menor tempo de resposta, minimização de riscos e o melhor desempenho possível em casos de contingências emergenciais. Com base nesses aspectos, essa pesquisa teve como objetivo desenvolver um método de gestão de desastres, com a análise das áreas de risco de inundações, por meio de um Sistema de Informações Geográficas, procurando identificar, a partir desse mapeamento, os locais que servirão como armazéns de suprimentos e centrais de assistência para as equipes de atendimento. O SIG, assim como a ferramenta LSS (Logistics Support System) que foi utilizada nessa pesquisa, auxiliaram na elaboração do fluxo dos procedimentos para a gestão logística de ocorrência de inundações para cidades de pequeno e médio portes. Por meio das simulações realizadas, pôde-se observar que por se tratar de um mapeamento realizado por meio de modelos e métodos matemáticos e devido a falta de dados cadastrados ao longo da bacia estuda, foi utilizado o Método Muskingum-Cunge que melhor se aplicou aos tipos de dados coletados. Com isso, o estudo concentrou-se apenas na macrodrenagem do rio Jahu. Para a determinação dos locais estratégicos foram considerados os equipamentos urbanos como escolas, creches, hospitais, dentre outros que funcionarão como locais de abrigos e armazéns para assistência humanitária. Com o uso de LSS pôde-se analisar que a ferramenta permite organizar, quantificar e qualificar os suprimentos recebidos e distribuídos, a fim de evitar a falta de surpimentos indispensáveis e o excesso de suprimentos desnecessários. Por fim, a partir do uso das ferramentas LSS e SIG, bem como da elaboração de procedimentos para a gestão da logística humanitária é possível elaborar o plano de contingência para a ocorrência de inundações para atendimento à Lei Federal 12.608, com o principal objetivo de reduzir o tempo de tomada de decisão por parte da Defesa Civil e das equipes de atendimento.

No description available.

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar är bärande principer om tillgänglighet i den fysiska, kommunikativa och informativa miljön i samhället grundläggande. Som en person med funktionsnedsättningar ska du ha samma möjlighet att vara delaktig i samhällets alla olika arenor. En av dessa arenor är arbetsmarknaden, där den politiska intentionen är en arbetsmarknad öppen för alla, oavsett funktionsförmåga. Ett led i att främja inträdande på arbetsmarknaden för unga vuxna med funktionsnedsättningar införde socialförsäkringsförmånen Aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga.   Kunskapsläget visar att unga vuxna med aktivitetsersättning är en utsatt samhällsgrupp med en lägre disponibel inkomst än övriga befolkningen, risk för ohälsa och utestängande från arbetsmarknaden och därmed riskerar en livslång fattigdom.  Studien syftar till att synliggöra och frambringa de unga vuxnas egna röster kring sina upplevelser av att leva med aktivitetsersättning som huvudsaklig försörjning. Studien bygger på en narrativ ansats med socialkonstruktionistiska idétraditioner, där materiel har samlats in via åtta intervjuer med unga vuxna som uppbär aktivitetsersättning.  Centrala begrepp som behandlas utifrån studiens syfte är delaktighet, agency och socialt erkännande.   Resultatet visar att de unga vuxna upplever olika grad av delaktighet i samhället beroende på tillgängligheten till olika samhällsarenor såsom ekonomiska förutsättningar, sysselsättning och kommunikativ och informativ tillgänglighet. Den begränsade disponibla ekonomin leder till svårigheter i att leva på lika villkor och delaktighet i samhället. / The UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities, CRPD, is the principle of accessibility in the physical, communicative and informative environment of society for people with disabilities. As a person with disabilities you should have the same opportunity to participate in all the different arenas of society. One of these arenas marks the labor market, where the Swedish political intention is a labor market open to all, regardless of their ability to function. One step in promoting entry into the labor market for young adults with disabilities is the Swedish Social Insurance Benefit Disability benefits due to reduced work capability. Evidence shows that young adults with disability benefits are an exposed social group with lower disposable income than the rest of the population, the risk of ill health and exclusion from the labor market, thus endangering life-long poverty.        The aim of the study is to illustrate and bring about the young adults' own voices about their experiences of living with disability benefits as main source of income. The method used is a narrative method with social constructionist ideals. Central concepts according to the purpose of the study are participation, agency and social recognition.  The results show that young adults experience different levels of participation in society, depending on the availability of social arenas such as economic conditions, employment and communicative and informative accessibility. The limited disposable economy leads to difficulties in living on equal terms and participate as equals in society.

Yrkesverksamma inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har i sin yrkesroll flera olika faktorer att förhålla sig till och tillmötesgå. De har LSS individualistiska förhållningssätt, organisationens regler och riktlinjer samt den enskilde stödanvändaren. De utgör ramen för yrkesrollens handlingsutrymme, inom vilket yrkesverksamma tar beslut. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom LSS upplever och hanterar sitt handlingsutrymme och vad som styr hur de används. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer använts och därefter analyserats med Michael Lipskys teori gällande gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att yrkesverksamma upplever att handlingsutrymmet innebär svårigheter men också möjligheter att tillmötesgå de olika parterna, trots det hanteras det genom maktutövning gentemot den enskilde. Vidare visade resultatet att yrkesverksammas erfarenheter styr hur handlingsutrymmet används, och påverkas av deras kunskap- och kompetensnivå samt möjlighet till reflektion. / Social workers within the Swedish act concerning support and service for persons with certain functional impairments (LSS) has in their profession several factors to take into account. They have the individualistic approaches of LSS, the organization´s rules and guidelines as well as the people receiving support. They provide the framework for the profession, within professional’s discretion. The aim of this study was to investigate how professionals experience and manage their discretion and what governs their use. In order to fulfill the aim of the study qualitative interviews have been used and subsequently analyzed by Michael Lipskys theory of street-level bureaucracy and the theoretical concept discretion. The result showed that professionals felt that their discretion meant difficulties but also opportunities for accommodate various parts, despite being handled by power. Furthermore, the result showed that occupational work experience control how the discretion is used and influenced by their knowledge and competence, as well as the possibility of reflection.

Kommunala besparingar är ett återkommande, och högaktuellt, fenomen. I bespa-ringstider försätts lokala politiker i situationer där prioriteringar behöver göras, gällande resursfördelning. Historien visar att redan utsatta människor, som har be-gränsade möjligheter till att få sina röster hörda, i tillfällen som dessa kan hamna än mer i skymundan. Det är ofta verksamheter som vänder sig till att kunna stötta enskilda individer som lever med funktionsnedsättning som blir bortprioriterade. Dessa former av verksamheter kan exempelvis vara den som är i fokus för denna studie; särskilda bostäder inom LSS för individer inom pk1, som lever med intel-lektuella- eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom autism.I besparingstider kan det hävdas att både enskilda individerna, samt det yrkesverk-samma inom särskilda LSS-boenden för pk1 blir påverkade. Denna kandidatupp-sats syftar därför till att försöka redogöra för upplevelser som boendepersonal kan tänkas ha kring arbetssituationen, under dessa förhållanden. Både gällande deras arbetsmiljö, deras insatser till stödanvändare och gällande hanteringen av ett allt mer begränsat handlingsutrymme. Sammanfattningsvis visar resultaten att boen-depersonalen befinner sig i en så kallad “ond cirkel”, där arbetsmiljö och insatser till stödanvändare brister men kvalitetssäkring genom avvikelsehanteringen bort-prioriteras. Boendepersonalen åtar sig ansvaret för att de ej kan tillfredsställa de behov som stödanvändarna har, i den omfattning som behövs. Således blir vissa målformuleringar, enligt LSS (1993:387), emellanåt svåra att uppfylla, till följd av olika målkonflikter, som kan hävdas bli än mer aktuella i besparingstider. / The Swedish law called LSS can enable extensive support for people with special needs so they can live a life like any other. While the Swedish municipalities have the main responsibility to enable this support, economic savings are now current in many of the different municipalities. The aim of this study was therefore to ex-plore the staff's experiences from working in LSS-operations, like group homes for individuals with autism, cognitive- and developmental disabilities, during mu-nicipality savings. To explore this, semi-structured interviews were used as a base for a thematic analysis.The findings show that staff within LSS group homes sometimes feel that their re-sources are inadequate, that their work conditions are stressful and sometimes can result in an emotional tare regarding bad consciousness towards the individuals living there. The results also show a vicious circle, where lack of time often means that the staff priorities other assignments other than paperwork regarding quality improvements. The consequences of a municipality saving mode can nonetheless be the most noticeable for the individual in need of the support. It can harm an individual's living conditions and empowerment. The conclusion from this is that the conflicting objectives from politicians, organizations, and the law LSS, often results in consequences for staff and individuals during municipality savings.

LSS-personal beskrivs som innehavare av en viktig roll i utförandet av LSS-insatser. Insatserna ska ges utifrån en helhetssyn där beslut bör fattas så nära den funktionsvarierade individen som möjligt och där LSS-personalens erfarenhet bör tas tillvara. För att kunna inta detta helhetsperspektiv och för att samordna LSS- insatserna behöver LSS-personal samarbeta med andra professioner. Idag finns det begränsad forskning som lyfter personalperspektivet på det bemötande LSS-personal får från andra professioner och på det inflytande LSS-personal har i sin yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka LSS-personal i ett begränsat område om hur de upplever bemötande och inflytande i deras dagliga arbete, för att öka kunskapen om deras arbetssituation. Syftet besvaras utifrån tre frågeställningar: Hur upplever LSS- personalen att de blir bemötta av andra professioner och av kollegor i den egna personalgruppen? Vad upplever LSS-personalen påverkar deras inflytande i det dagliga arbetet? Vad är LSS-personalens upplevelse av kompetensens betydelse för möjlighet att utöva inflytande i det dagliga arbetet? I studien används en kvalitativ metod medföljande semistrukturerade intervjuer. Resultatet behandlar, med hjälp av en tematisk analys, personalens upplevelser av bemötande, inflytande och kompetens. Bemötande från ledning och chef upplevs förändras beroende på om organisationen är vinstdrivande eller inte. Vad som hindrar respondenternas inflytande är medlemmar från den egna personalgruppen som utnyttjar sitt inflytande mot annan personal eller mot de funktionsvarierade individerna på gruppbostaden. Ökat samarbete och vidareutbildning lyfts som ett förslag till en möjlighet att öka inflytandet. Upplevelserna pekar mot ett behov av att öka samverkan mellan de olika professionerna inom LSS-området.

En person som har insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan möta många olika aktörer i sin vardag. Studien avsåg att undersöka hur samverkan fungerar mellan aktörerna inom LSS. Frågeställningar behandlade två frågor som handlade om främjande faktorer och hämmande faktorer för samverkan. Urvalet begränsades till personer som arbetar nära brukare och mer eller mindre på daglig basis ser dennes behov av stöd. Verksamhetschef, boendestödjare och platsansvarigchef är de aktörer som har en övergripande bild av samverkan. Utifrån semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys genererades 7 teman. Främjande faktorer var gemensam värdegrund, tydlighet och strukturerade rutiner, verksamhetsmål, ömsesidigt samförstånd och förtroende. Hämmande faktorer var lagar och förordningar, brist på kommunikation samt brist på kunskap. Resultatet av undersökningen visar att för en välfungerande samverkan, behövs det samsyn kring aktörernas olikheter. Goda relationer och respekt för varandras uppdrag och regelverk är central i samverkan.

Detta är en kvalitativ studie som utforskar socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av klient- och brukarrelaterat hot och våld, det vill säga hot och våld riktat mot tjänstemän från klienter och brukare. Syftet med studien är att belysa dessa upplevelser samt undersöka om, och i så fall hur, hot och våld påverkar socialsekreterare och LSS-handläggares mående samt arbetsmiljö. Utöver detta syftar studien till att åskådliggöra betydelsen av hanteringsstrategier samt utbildning kopplat till detta område. Genom en fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjuer har studien sökt besvara de frågeställningar som vi utformat med hänsyn till studiens syfte. Samtliga socialsekreterare och LSS-handläggare som intervjuats innehar en socionomexamen samt har erfarenhet av myndighetsutövning inom socialtjänsten, där klient- och brukarrelationen är ständigt närvarande. Materialet har tolkats med stöd i tidigare forskning samt teorier vilka berör våldsbegreppet och olika hanteringsstrategier; däribland mentalisering. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt en tolkande innehållsanalys, vilken har genererat i olika teman som alla på något sätt berör socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av hot och våld. Dessa teman behandlar dels hot- och våldsbegreppets definition samt förekomsten av hot och våld i socialtjänstens myndigheter, men även påverkan av arbetsmiljö och mående, olika hanteringsstrategier samt vikten av utbildning. Resultatet i studien visar på att socialsekreterare samt LSS-handläggare delvis upplever sig vara utsatta för klient- och brukarrelaterat hot och våld, samt att de vid påfrestande situationer tar till olika hanteringsstrategier för att hantera omständigheterna. Det framgår även att utbildning ses som en viktig del i att förbereda framtida socionomer på situationer som kan komma att ske i det praktiska sociala arbetet, men likaså en viktig del i att utveckla socialtjänstens verksamheter utifrån ett preventivt förhållningssätt. Studien pekar på betydelsen av relationsskapande i det klient-/brukarnära arbetet, vilket enligt våra intervjupersoner är en viktig del för att främja trygghet i mötet och försöka motverka såväl hot som våld. Vi vill med den här studien belysa socialsekreterare och LSS-handläggares arbetsvillkor och utsatthet med målsättningen att initiera ett tryggare professionellt socialt arbete.