The aim of this paper is to investigate to what degree the groups in our inquiry work independently. It is a qualitative research, which points to a well–functioning unit, that by definition is not self-governing, but has many traits of self- government. We have reached to the conclusion, that complete self–government does not have to be the best solution, if you want both quality and efficiency. The leader´s ability to acknowledge and to use all the special interests of the group is vital for the groups efficiency. Even when the leader is not present, the unit worked sucsessfully. Much of this can be explained by the many routines, which the staff have created together. Clear roles in the group with distinct responsibilities give many positive effects, such as being the one who knows most within a certain area. The individual person grows with responsibility.

Syftet med undersökningen har varit att göra en kartläggning av kompetensen blandpersonal som arbetar med funktionshindrade barn och ungdomar i en vald kommunsLSS verksamhet. Hur ser personal på sin kompetens, på sina utvecklingsmöjligheter påarbetsplatsen och i yrket, hur de ser på sin nuvarande arbetssituation, samt hur derastillgång till handledning ser ut. Med hjälp av en enkätundersökning har jag fått framvilken grundutbildning personalen har, hur de upplever sina möjligheter att utvecklasinom vård och omsorgsyrket och vad som skulle behövas för att de ska få tillräckligautvecklingsmöjligheter på sin nuvarande arbetsplats. Undersökningen visar också attpersonalen ser positivt på sin nuvarande arbetssituation. Samtidigt uppvisar resultatet attmajoriteten av de tillfrågade att arbetslaget aldrig har fått handledning, trots att flertaletav dem någon gång har känt ett behov av detta. Resultatet kopplas samman med aktuellforskning och aktuella undersökningar. Resonemang förs kring begreppet kompetens,yrkeskompetens och utbildning.

The purpose of this paper was to look at the perception of self-determination for adults with intellectual disabilities from their perspective. We wanted to examine the experience of the space available for self-determination in some key areas of life, and how their own thoughts and ideas have been addressed by others. Through interviews with six people with intellectual disabilities, we have found that a single definition of self-determination is elusive. The key seems to be that you get the opportunity to do what you want, to have your voice heard and to receive and take responsibility. The space for self-determination is perceived by respondents as both large and small. It is seen as large in relation to where you want to work, though within secure areas, and choices related to food situations. Smaller in relation to the home, leisure and love. Least in relation to where to live. The fact that there were not always alternatives in the choice of where to live was not perceived as a restriction to self-determination in itself, but it can lead to uncertainty about subsequent choices. The response to their own thoughts and ideas were interpreted as almost the same as the scope for autonomy. Thus, both good and bad. The key seems to at least get to be a co-player in the choice related to oneself, and to be able to compromise from both sides. Both from those who want something and from those who have the power to execute that will.

Vi har studerat samspelet i gruppbostaden för att se hur samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet är en mötesplats för gemenskap men mötet kan också uppfattas som påtvingat. De personer som bor tillsammans i gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en gruppbostad på grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och är i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att samspelet styrs på makronivå utifrån den rådande handikapp-politiken och organisationens tankar. I det enskilda mötet på mikronivå styrs sam-spelet av personalen och till en del av de boende. Gemensamhetsutrymmet har en stor betydelse för de flesta av de boende där de kan skapa gemenskap med var-andra och med personalen. Men samspelet i gemensamhetsutrymmet styrs av reg-ler, strukturering av t.ex. måltidssituationen och aktiviteter. Valfriheten att använ-da gemensamhetsutrymmet för de boende begränsas av regler och strukturer. Därmed begränsas de boende i gemenskapen med varandra. / A common room - Encounter for good or bad

Målet med vårt arbete var att ta reda på hur personal inom vård och omsorg för vuxna enligt LSS 9 § 9 upplever sitt bemötande gentemot vårdtagarna. Våra frågeställningar var: Vad har personalen för kunskap om personer med autismspektrumtillstånd?Hur bemöter personalen brukarna vid konflikter? Förekommer det kränkningar eller tvångsåtgärder på gruppbostaden? Hur upplever personalen fenomenet kränkningar och begräsningsåtgärder gentemot brukarna?För att genomföra denna studie använde vi oss av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet i studien samlades in genom sex intervjuer med personal från olika gruppbostäder enligt LSS. För att analysera våra insamlade empiriska data använde vi oss av teorier och teoretiska begrepp som disciplin och normalisering, maktrelationer och institutioner.Vår analys resulterade i sju olika teman; att leva upp till omgivningens värderingar och normer, tvång och övergrepp, personalens dubbla roller, välviljan och den eviga barndomen, faktorer som leder till utbrott och utbildning.Våra resultat visar hur personalen överför sina värderingar på användarna att påverka dem i en viss riktning. Som personal, hamnar man i vissa situationer där du måste tolka patientens önskemål pga kommunikationsproblem med brukaren.Kränkningar mot brukarna uppfattar personalen att vara när de själva låter nedsättande till brukarna och hur man tenderar att påverka dem i den riktningen för att tillfredställa sina egna idealoch värderingar.Det finns en välvilja hos personalen för att det ska gå bra för sina vårdtagare och de blir oroliga för att dessa skadar sig. Denna rädslan kan resultera att vårdtagarna blir alltför kontrollerade. Personalen står ständigt inför etiska överväganden i arbetet med dessa människor. Genom kontinuerlig reflektion, särskild utbildning och handledning får personalen bättre förutsättningar för att hantera dessa situationer. Personalen på dessa gruppbostäder är ibland den enda kontakten dessa vårdtagare har med omvärlden. Brukarna hamnar därför i ett beroendeförhållande till sin omgivning och personal, detta i sin tur gör att brukarna hamnar i en sårbar position. Svårigheter att kommunicera med vårdtagarna och personalens bristande förmåga att förstå dessa människor kan leda till utbrott och konflikter. Det är då personalen inte förstår situationen som konflikter uppstår. Återkommande faktorer som kan orsaka utbrott hos vårdtagarna är stress, brist på struktur och smärta. / The aim of our work was to find out how staff in residential care activities for adults LSS 9 § 9 experience their own treatment with a focus on coercion and abuses against consumers. In pursuit of our purpose following questions were raised: How does human users during conflicts and outbreaks? What do staff their own professional role functioning over the users? What is the staff of the knowledge of people with autism spectrum disorders? To conduct this study, we used a qualitative approach. The empirical data in our study were collected through six interviews with staff from various group homes. To analyze our collected empirical data, we have taken the help of theories and theoretical concepts such as discipline and normalization, power relations, institutions and overall problem-creating behavior.Our analysis resulted in seven different themes, users must live up to the ambient values and norms, our experiences of coercion and abuse, by staff's dual roles, staff courtesy, & the patient's eternal childhood, treatment of conflict, the factors leading to outbreaks and education.Our results show how the staff transmits its values on the users to influence them in a certain direction. As a staff, you end up in certain situations where you have to interpret the patient's wishes due. Communication difficulties with the user.Violations and enforcement actions against consumers perceive staff to be when it sounds demeaning to customers and how to tend to affect them in some way to satisfy their own or under the ideal. There is willingness among staff that it will go well their patients and they are also afraid that consumers suffer. This fear may result in violating the patient through the infringement of sovereignty.The staff is constantly faced with ethical considerations in the treatment of consumers. Sometimes you need to restrain a patient for the latter to take a blood test. Through continuous reflections, special training and supervision the staff gets better conditions to deal with these situations.The staff is sometimes the only contact customers have with the outside world. Users are therefore very dependent on staff for their basic needs.In response to conflict situations, staff written individual action plans for how to proceed. In conflicts, the majority of respondents refer the patient to his apartment. Sometimes there are situations where the police must be called.Difficulty in communicating with customers and staff's lack of ability to understand these can lead to outbreaks of users. That is when staff do not understand the users that chaos occurs. Recurring conditions that can cause outbreaks are stress, lack of structure and pain.

Stressrelaterad ohälsa är vanligt förekommande för personal inom vård- och omsorgssektorn. Samtidigt karaktäriseras sektorn av variationer i arbetsvillkor som eventuellt resulterar i variationer i arbetsrelaterad ohälsa beroende på verksamhet. En negativ konsekvens av långvarig stress är burnout, som innefattar utmattning och distansering till arbetet. Samvetsstress har visat sig vara en bidragande faktor till burnout. En faktor som i studier identifierats som skyddande mot både stress och burnout är individens förmåga till självmedkänsla. Syftet med denna studie var att jämföra nivån av samvetsstress och burnout hos personal mellan tre olika verksamheter inom vård- och omsorgen, LSS/SOL-boende, äldreboende och hemtjänst samt studera huruvida självmedkänsla modererar sambandet mellan samvetsstress och burnout. Studien är en tvärsnittstudie där 443 deltagare som arbetar inom dessa verksamheter besvarade en internetenkät. ANOVA-analyser visade att personal som arbetar på äldreboende och inom hemtjänst upplevde mer samvetsstress och burnout än de som arbetar på LSS/SOL-boende. Moderationsanalysen visade att högre grad av självmedkänsla stärkte sambandet mellan samvetsstress och utmattning. Självmedkänsla hade ingen påverkan på sambandet samvetsstress och distansering till arbetet. Studien tyder på att personal inom vård- och omsorg påverkas olika av samvetsstress och burnout beroende på var de jobbar, och att självmedkänsla inte har den skyddande roll som förväntats.

Through history, people with disabilities have been oppressed and their rights violated.They have been deprived of the opportunity to live an independent life and participatein society. Despite the fact that Sweden is often at the forefront concerning human rights,we have failed when it comes to disability rights. Therefore, this essay will examine thelegislation to the right of personal assistance, both in Swedish law and in the Conventionon the Rights of Persons with Disabilities. To examine if Sweden follows theinternational rules for personal assistance and the right to a self- determined life. To getan overall picture of the situation in Sweden, this essay will go through what is stated inthe Swedish legislation for personal assistance. The discussion focuses on the Swedishstate and its views on the situation and how they plan to continue working with the issuethrough their reports to the United Nations Committee on the Rights of Persons withDisabilities. The respond and recommendations from the committee will also bediscussed. Swedish non-governmental disability rights organizations will also beincluded. This essay will shed light on today’s situation in Sweden, and the aim is toshow of what might be done in order to improve and strengthen the right to live selfdetermined and integrated in the Swedish society – no matter your abilities.

Studien är en diskursanalys med kritisk ansats som ämnar synliggöra hur samhällsgruppen personer med funktionsnedsättning konstrueras språkligt samt hur rättigheter genom lagen om stöd och service förhandlas i två texter. Genom att jämföra privata och kommunala aktörer kan språkliga skillnader mellan texter härledas till en vinstdrivande bakomliggande orsak. Texterna är hämtade från ett privat vård- och omsorgsbolag samt en kommunal utförare av insatser enligt LSS. Metoden för analyserna är systemisk-funktionell grammatik och fokuserar språkhandlingar, modalitet, processer och agentivitet. Resultatet visar på både likheter och skillnader mellan avsändarnas texter, där den största skillnaden yttrar sig i vem som tillskrivs agentivitet i texterna. I texten från det privata vård- och omsorgsbolaget är det i stor utsträckning den egna verksamheten som tillskrivs agentivitet, medan den kommunala texten har en knappt synbar avsändare. Gemensamt för texterna är deras givande talarroll samt hur teman såsom självständighet och delaktighet behandlas, där en normativ syn på att leva som andra skönjs / This study is a discourse analysis with a critical approach that aims to make visible how the social group people with disabilities is linguistically constructed and how rights through the Support and Service Act are negotiated in two texts. By comparing private and municipal actors, linguistic differences between the texts can be traced to a profit-driven underlying cause. The texts are gathered from a private health and care company and a municipal provider of interventions according to LSS. The method for the analyses is systemic-functional grammar and focuses on language acts, modality, processes, and agency. The result shows both similarities and differences between the senders’ texts, where the biggest difference is expressed in who is attributed agency in the texts. In the text from the private healthcare company, it is the company itself who is attributed agency, while the municipal text barely has a visible sender. What the texts have in common is their giving speaking role and how themes such as independence and participation are treated, where a normative view of living like others is discernible.

I forskning från tidigt 2000-tal uppmärksammades våld mot kvinnor med funktionsnedsättning som ett problem och att brister fanns i arbetet med målgruppen. Sedan dess har statistik visat att kvinnor med funktionsnedsättning löper stor risk att utsättas för våld, trots det anser vi att ämnet inte uppmärksammas tillräckligt. Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med våld mot kvinnor med funktionsnedsättning kan se ut på boenden som bedrivs enligt Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade [LSS]. Vidare syftar studien till att undersöka vilken kunskap som kan finnas i verksamheterna samt informanternas bild av verksamheternas kunskapsläge. Studiens datamaterial består av semistrukturerade intervjuer med tre enhetschefer och två personal, som alla var yrkesverksamma vid LSS boenden. I resultatet framkom att flera informanter hade egna erfarenheter av att ha mött kvinnliga brukare som utsatts för våld. Förövarna var personal, anhöriga eller partners och våldet var av sexuell, psykisk eller fysisk karaktär. I studien används Foucaults maktteori och intersektionellt perspektiv som hjälp i förståelsen av den komplexa och dubbla utsatthet som kvinnor med funktionsnedsättning kan ha. Det framkom i studien att kvinnornas självbestämmanderätt kunde krocka med personalens vilja att agera. Slutsatserna i studien är att verksamheternas arbete skilde sig åt gällande rutiner samt hur prioriterat området våld mot kvinnor med funktionsnedsättning var. Vidare är slutsatserna att informanterna önskade utökad kunskap om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning och att mer utbildning ansågs vara ett utvecklingsområde i flertalet av verksamheterna.

No / The complexity of sustainable building maintenance environment enforces organizations to develop a standardized maintenance quality management system that can be applied in all concerned departments. This Chapter presents a novel conceptual model of a hybrid Knowledge-Based Lean Six Sigma Sustainable Building Maintenance System (Lean6-SBM). The KB model seeks to apply the Lean Six Sigma philosophy to support implementation of an ideal building maintenance system. The conceptual KB model also integrates GAP technique to support benchmarking and decision making. The proposed conceptual model is presented to show the fundamental components of the Lean6-SBM. / This work was supported by the Ministry of Defense Engineering Services 403 (MoDES—Sultanate of Oman) and the University of Bradford (United Kingdom).