Abstrakt:Samhället är under ständig utveckling vilket innebär en anpassning och omställning på arbetsplatserna. Detta medför krav på prestation och effektivitet vilket kan sätta det mänskliga förutsättningarna i andra hand. Inom vård och omsorg har den psykiska ohälsan ökat bland personalen vilket i sin tur kan påverka brukarnas välbefinnande. Ledarskapet präglas av denna samhällsutveckling och har samtidigt ett genomgripande ansvar för både personalens och brukarnas välbefinnande och att främja den psykosociala arbetsmiljön. Ett salutogent ledarskap där chefen reflekterar över vad som gör situationen begriplig, hanterbar och meningsfull för personalen är kvalitéer som uppges ska skapa förutsättningar för personalens välbefinnande och känsla av sammanhang i arbetslivet. Syftet med denna studie är således att undersöka hur chefer i verksamheter inom LSS (Lagen om stöd till vissa funktionshindrade) beskriver upplevelsen av sitt ledarskap och förhållningssätt till personalen och brukarna utifrån ett salutogent förhållningssätt. Studien utgår ifrån den kvalitativa metoden semi-strukturerade intervjuer där fem chefer inom LSS-verksamheter har intervjuats. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning om ledarskap men också utifrån olika ledarskapsteorier och då huvudsakligen Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) som är grundkonstruktionen i ett salutogent ledarskap. Resultaten visar på att chefernas ledarskap framställs till att inta olika ledarskapsstilar och handlingssätt. Utifrån det beskrivna förhållningssättet så går det att identifiera salutogena kvalitéer och ett salutogent ledarskap men det går även att identifiera emotionella kvalitéer som genom forskning definierar socialt ledarskap. / Abstract:The society is under constant development, which means adaptation and conversion in the workplace. This implies performance and efficiency, which can put human conditions in second hand. In healthcare, mental health has increased among personnel, which in turn can affect the well-being of the care-users wellbeing. Leadership is characterized by this development of society, and has at the same time a fundamental responsibility for the well-being of both personnel and care-users and to promote the psychosocial work environment. A salutogenic leadership where the manager reflects on what makes the situation understandable, manageable and meaningful to the personnel, quality is stated to create the conditions for the well-being of the personnel and the sense of coherens in working life context. The purpose of this study is thus to investigate how managers in activities within the LSS (Act on Support for Disabled People) describe the experience of their leadership and approaches to personnel and careusers based on a salutogenic approach. The study is based on the qualitative method of semi-structured interviews where five managers in LSS activity have been interviewed. The empirical has been analyzed by means of previous research on leadership, but also from different leadership theories, and then mainly Aaron Antonovsky's theory of sense of coherens (KASAM), which is the foundation of the salutogenic leadership. The results show that managers' leadership is being developed to adopt different leadership styles and behaviours. Based on the described approach, it is possible to identify salutogenic qualities and a salutogenic leadership, but it is also possible to identify emotional qualities that, through research, define social leadership.

De senare åren har det gått mode i tal om att sätta individen i centrum inom socialtjänsten. Självbestämmande och delaktighet är hörnstenar i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Men är brukarens behov styrande i praktiken? I uppsatsen studeras LSS-processen utifrån ett slags organisatoriska ideologier, s.k. professionella logiker, och hur de tar sig uttryck i praktiken. Sedan tidigare är det känt att professionella logiker som domineras av hierarkier respektive av klassisk kompetens konkurrerar med varandra. I det teoretiska ramverket deltar även en brukarmandatslogik.I denna etnografiska kvalitativa fallstudie studeras tre kommuner som i huvudsak har en välskött LSS-verksamhet. Huvudaktörer som studeras är biståndshandläggare på beställarenheter och baspersonal på utförarens boenden men också andra aktörer som filtrerar logikerna studeras. Logikernas principer och praktisk applicering av dessa analyseras utifrån kunskapsbas, kontroll, auktoritet och handlingsutrymme samt dokumentation. I analysen har jag kommit fram till att olika logiker visar sig olika starka i processens olika faser. Ett tydligt exempel på nyinstitutionell särkoppling är den formella uppföljningen handläggare ska göra av hur arbetet faktiskt genomförts i den boendes närmiljö. Här ser vi att den röda tråden som är tänkt att gå från beställare via utförare och tillbaka ibland tar en annan väg eller klipps av någonstans på vägen. Den informella samverkan pekar på större dynamik än den formella i samspelet mellan logikerna. / In the last few years, the idea of person-centered care within social services has grown in popularity, seen from a public discourse driven by the National Board of Health and Welfare. Inclusion and empowerment are cornerstones in the Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS). But is the individual’s mandate the ruling principle also in practice? In this essay, the municipal LSS process is studied from the viewpoint of professional logics and how they manifest in practice. Previous research has been carried out in the fields of classical professional logic and the competing organizational professional logic. Together with these, I examine a user-mandate professional logic. By using the qualitative methods of ethnography and case study, I study agents from three municipalities with an overall well-managed care for the target group. Principal agents are care managers and care givers’ staff working close to the residents. These functions are organizationally separated into different units where the manager investigate the individuals’ needs, forward investigations, and decisions to care givers and then review the given social services. Also studied are other agents that have a filtering function of the logics. The principles and practical application of the logics are analyzed from knowledge base, control, authority, discretion, and authority. In the analysis, I have concluded that the occurrence of the different logics varies in strength in the different phases of the process. One distinct example of an organizational decoupling is the formal review where the thought order of the process could be viewed as a “red thread”, running from manager to care giver and back. The empirics show that the read thread takes another route or is cut off somewhere along the route. The informal cooperation, rather than the formal, indicates greater dynamics in the interplay between the logics.

På senare år har lågaffektivt bemötande introducerats i Sverige där den har tagits emot väl för olika målgrupper, men det saknas fortfarande dokumentation och utvärdering för metoden. Denna studie lägger fokus på LSS-personalen och de krav som framställs på dem utifrån litteraturen kring användandet av lågaffektivt bemötande som arbetsmetod. Studien är gjord för att lyfta fram hur personalperspektivet framställs i litteraturen samt vad litteraturen förmedlar och vilka avtryck den lämnar kring personalens roll i arbetet med lågaffektivt bemötande. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod som utfördes med hjälp av en textanalys utförd på av facklitterära böcker. 6 böcker analyserades vilka samtliga handlar om lågaffektivt bemötande som arbetsmetod. Böckerna analyserades utifrån ett användarperspektiv av de som använder sig av metoden lågaffektivt bemötande, där böckernas likheter och skillnader ställdes gentemot varandra. Studiens resultat visar att det finns skillnader i hur författarna framställer personalens roll i användandet av lågaffektivt bemötande som metod genom sina texter, främst var skillnaden mellan engelsk och svensk litteratur. Skillnaden låg i hur författarna förklarade personalens ansvar, roll samt de krav och förväntningar som ställs på personalen. McDonnell, författaren av den engelska litteraturen, är grundaren av lågaffektivt bemötande och därför borde den svenska litteraturen därmed utgå ifrån McDonnells bok. Men någonstans på vägen har McDonnells humana personalperspektiv som finns i hans bok omvandlats till det personalperspektiv där personalen ska vara produktivt, effektivt och ändamålsenlig som framställs i den svenska litteraturen.

Syftet med studien är att undersöka hur LSS-handläggare arbetar med delaktighet för Barn medfunktionsnedsättningar i utredningar kring LSS insatser som rör barnet. Teorin utgår från Shiers delaktighetsmodell som utgår från fem delaktighetsnivåer och 3 steg; öppningar, möjligheter och skyldigheter. Metoden utgjordes av en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer med LSS-handläggare, som arbetar med barnutredningar för barn med behov av LSS-insatser, genomfördes. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys.Resultatet visar på att det inte finns någon klar definition av vad barns delaktighet innebär.LSS-handläggarna hade en bild av vad delaktighet innebar för barnet i utredningar som, menden bilden var svårt att omsätta i verkligheten. Det fanns flertalet faktorer som utgjorde möjligheter och hinder för att göra barn delaktiga i de utredningar som rör barnet. De möjligheter som framkom från resultatet var att relationen till barnet och vårdnadshavare upplevdes som en möjlighet för att uppnå barnets delaktighet, men även organisatoriska faktorer spelade in för att möjliggöra delaktighet. Den tredje faktorn som LSS-handläggarna upplevde som en möjlighet för barns delaktighet var anpassningar av information och miljön där mötet mellan handläggare och barnet ägde rum. De hinder som framkom i resultatet för LSS-handläggaren för att uppnå barnets delaktighet i de utredningar som rör barnet var: bristen på kunskap kring alternativa sätt att kommunicera, vårdnadshavare som hinder, samt att organisationen även kunde upplevas som ett hinder för barnets delaktighet.

No description available.

Autism diagnoses are on the rise and part of the explanation is that society is making increasing demands on us and our brains. Autism is largely about how we perceive and interpret our surroundings, so there should be opportunities to support people with autism through thoughtful architecture to reduce stress levels and save energy. What is autism-friendly architecture and what might it look like?  In this project, I have designed a service residence (a type of LSS accommodation) for adults diagnosed with autism. By reviewing relevant literature and reference projects on the topic, I have tried to find keys on how to design a home that can support a person with autism. The overall objectives of the design are to reduce stress, enhance the individual's independence and support social interaction. The architectural aspects I have mainly worked on to achieve this are daylight, views, visual connections and boundaries and the organisation of the programme. Since people with autism have, among other symptoms, a different sensory experience often being hyper- or hypersensitivity to sensory input, an autism-friendly architecture is very much about designing for the senses.  The conclusion is that accommodation suitable for a person with an autism diagnosis can suit most people. It’s more about avoiding certain things that may be experienced as disturbing in different ways by people with autism, rather than adding special features.

In Sweden social work in general and community care in particular have changed a lot since the 1990s. This is because social work is part of our politically governed welfare service. In a broader context, local governance is influenced by the policies that are put in place, which also influence the ideals that shape the services. Despite this, there has been a lack of investment in professional care staff with adequate training to reflect the educational nature of the work. Previous research shows that there are both high demands on care workers and that these demands come from a variety of sources. For care workers to meet these demands, professionals need both the skills and room for maneuver to realize them. Adequate skills and support from colleagues, management and the organization are crucial for care workers to meet the specific needs of users and prevent problem behaviors. If the demands are too high, the scope for action too small and the social support insufficient, the risk of harmful stress increases. From an organizational and social work environment perspective, this study attempts to provide a picture of how care workers in municipal autism services experience demands, control and support in their work in relation to stress in a contemporary Swedish context. The results of this study show that the organizational and social work environment in municipal autism services is characterized by being relaxed and health-promoting, but that there may be a risk because the demands experienced by staff increase the frequency of perceived stress.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vad elever som har gått ett program inom gymnasiesärskolan får för vägledning mot arbetsmarknaden under skoltiden samt efter avslutade studier.

Vikten av barns och ungdomars delaktighet är centralt i samhällsinsatser och forskning, samtidigt som avsaknad av mätmetoder av upplevelsen lyfts fram.Syftet med denna c-uppsats har varit att genomföra en undersökning av intellektuellt funktionsnedsatta barns och ungdomars upplevelser av social delaktighet utifrån deras perspektiv, dvs. barnets perspektiv samt att undersöka om mätverktyget Pict-O-Stat är en adekvat metod att använda för att mäta upplevelsen av delaktighet. Delaktighetsbegreppets komplexitet belyses och det är med perspektivet ”Den sociala delaktigheten i vardagslivet” som frågeställningen undersöks. Metoderna har varit en kvantitativ enkätundersökning där Pict-O-Stat används som mätverktyg och Pict-O-Stathandledarnas upplevelse av hur funktionellt mätverktyget är, genomförs med ett hermeneutiskt förhållningssätt genom en studie med öppna frågor. Verksamheterna som undersökningen genomfördes i är korttidsvistelse, korttidstillsyn och bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Barnen och ungdomarna tillhör LSS-personkrets 1, vilken omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknade tillstånd (inklusive Aspergers syndrom) och de var mellan 5-21 år. Materialet var begränsat, då få medgivande från föräldrar inkom. Sammanfattningsvis visade undersökningen att graden av upplevd delaktighet varierar samt att komplexiteten i begreppet gör det oklart vad delaktighet är. Resultatet belyser mätverktyget Pict-O-Stats möjligheter och begränsningar samt understryker behovet av framtida forskning inom området. / Despite the importance of participation for children and young with intellectual disability in central social interventions and research, methods of quantifying and monitoring are underdeveloped. The purpose of this essay has been to conduct a study of intellectually disabled children´s and young people's experiences of social participation from their perspective, i.e. the child's perspective and to investigate whether the measuring tool Pict-O-Stat is a functional method to use to measure the experience of participation. The complexity of the concept of participation is analyzed in the perspective of “social participation in everyday life". The method utilized has been a quantitative survey where Pict-O-Stat is used as a measuring tool and Pict-O-Stat supervisors' perception of the functionality of the measurement tool is studied through a hermeneutic approach and a questionnaire with open questions. The activities that the survey was implemented in are short-term stay, short-term supervision and accommodation with special services for children or young people entitled to support by LSS, the Act on Support and Service to certain Impaired Persons. The children and young people participating belong to the LSS category 1, which includes persons with mental retardation, autism or pervasive developmental disorders (incl. Asperger’s syndrome) and they were between 5-21 years. The material was limited, because the consents from parents were less than expected. In summary, the survey showed that the degree of perceived participation varies and that the complexity of the concept made the meaning of participation unclear. The result emphasizes the possibilities and limitations of the method of Pict-O-Stat and underlines the need of future research within this field.

I denna studie har jag försökt få en ökad kunskap om hur biståndshandläggare upplever samt hur dessa hanterar makten i sina arbeten som myndighetsutövare. För att kunna uppnå mitt syfte har jag intervjuat fyra biståndshandläggare inom samma kommun som alla arbetar mot lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Intervjumaterialet har jag analyserat utifrån Michel Foucaults relationella maktbegrepp. Det visade sig att informanterna inte reflekterade över makten utan fokuserar istället på den enskilde brukarens behov av diverse hjälpinsatser från kommunen. / In this study, I have tried to get an increased knowledge about administrators’ experiences about how they deal with power on their jobs as public authorities. To achieve my goal, I have interviewed four administrators within the same county, all working towards The Act concerning Support & Service for Persons with Certain Functional Impairments. The interview material has been analyzed by using Michael Foucault's relational power concept. It turned out that the informants did not reflect upon the power, but focused instead on the individual clients’ needs of various relief efforts from the municipality.