<p>The purpose with this essay is to examine if the Swedish government’s intentions regarding to the mental health care reform, have been fulfilled. We have classified the intentions into three categories, regulation, financing and responsibility for organizing the policy. The intentions have then been compared with the results of the reform.</p><p>Our theoretical framework starts with a model, developed by Evert Vedung (1998). We use this model as a tool to examine the fulfillment of the mental health care reform. A very important part in the Swedish mental health care reform, are the skeleton laws. The study therefore also gives a presentation of advantages and disadvantages with skeleton laws.</p><p>The result of the study shows that the intentions of the Swedish government have not been fulfilled in the process of implementation. Partly it is because the skeleton laws are vaguely formulated. This can be one explanation for failure. The conclusion of this essay stipulates that the regulation and the responsibility for organizing the policy need to be further specified and explained. Nevertheless the Swedish government’s intention of financing has been succeeded.</p><p>Keywords: LSS, skeleton laws, mental health care reform, responsibility for organizing the policy</p>

Denna studie ville belysa en specifik grupps livsföring bland personer med funktionshinder nämligen de som inte kan föra sin egen talan. Området utforskades genom intervjuer med föräldrar. Syftet var att öka kunskapen om hur föräldrar till personer med flerfunktionshinder bemästrar sin situation. Frågeställningarna var dels hur föräldrarna uppfattade omgivningens stöd och stress, vad de tyckte om ett normalt liv och hur de bedömde samhällets insatser, dels deras syn på barnets autonomi och betydelsen av deras makt i relation till barnet. Studien hade en kvalitativ och fenomenologisk ansats och användes som metod. Resultatet visade att merparten av föräldrarna utvecklade aktiva copingstrategier för att anpassa sig till situationen även om de led av en kronisk sorg. Omgivningens stöd minskades med tiden. Föräldrarna tyckte inte att deras barn lever ett normalt liv men ett värdigt liv. De var nöjda med samhällsinsatserna men kommunala neddragningar kunde ibland hämma familjens möjligheter. Samtidigt som de var nöjda med personliga assistenters insatser hade de problem med enskildheten i hemmet. Föräldrarna bevakade barnets självbestämmande genom att kämpa för deras rättigheter. Föräldrarnas makt över dessa barn kunde förstås som ett positivt element vilket hjälper dem att organisera barnets vardag och lösa konflikter.

Syftet med denna c-uppsats är att få ökad kunskap och förståelse för hur biståndshandläggare i Stockholm praktiskt tillämpar biståndslagarna i handläggningen gällande personer med psykiska funktionshinder. Studien är genomförd i Stockholm Stads arton stadsdelar och i åtta av Stockholms nordvästkommuner med hjälp av en mixad design som består av en enkät med uppföljande frågor. Frågeställningarna är: -Vilken lagstiftning tillämpas i Stockholms Stads stadsdelar samt i Stockholms nordvästkommuner när insatser ges till personer med psykiska funktionshinder, LSS eller SoL, och i vilken omfattning? -Hur motiverar handläggarna valet av lagstiftning då de beslutar om bistånd till personer med psykiska funktionshinder? -Vilka kan konsekvenserna bli för personer med psykiska funktionshinder avseende hur handläggningen genomförs, hur nordvästkommunerna och stadsdelarna organiserar sig samt samarbetar med relevanta parter? Studiens resultat bekräftar mycket av den tidigare forskningen på området. Denna c-uppsats visar att LSS används i mycket mindre utsträckning än SoL för personer med psykiska funktionshinder. Detta på grund av att lagtextformuleringen i personkrets 3 i LSS är oklar och insatser för målgruppen saknas i LSS. Traditionen att använda SoL är också en bidragande orsak liksom att förvaltningarnas organisation stundtals gör det svårare att ge stöd enligt LSS.

The purpose of this study was to examine two medium-sized municipalities are working to people with intellectual disabilities the opportunity to go from daily activities to a paid employment in the regular labor. Work is seen as a civil right and is a measure of participa-tion in society. The Swedish government believes that the work must be available to all that includes people with intellectual disabilities. Even so, daily activities, the contribution of LSS is increases the most. The daily activities will offer incentives, development, and community and shall contribute to people get access to work or studies. I conducted five interviews based on an interview guide with managers and consultants whose field of work is daily activities with a focus on labor-oriented jobs with an individu-al investment. The areas identified during the study and who were important in the work for a wage em-ployment were: preparation for work, business contacts and step into paid work. The anal-ysis is based from the perspectives of: inclusion-exclusion and citizenship. The conclusion was that the labor-oriented works with individual placement are an alternative for those who want and have the ability to be in a workplace. The transition to paid work, however, was not common. Factors that influenced this were: that companies do not have the finan-cial means, the knowledge of providing support from employment services and lack of cooperation between different agencies, but also an uncertainty factor of the individuals themselves Key words: LSS, daily activities, work, performing mental Disabilities

Den första januari 1994 infördes lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett av lagens syften var att minska de skillnader som fanns mellan olika kommuners stöd till funktionshindrade. Trots detta syfte finns det fortfarande stora skillnader mellan olika kommuner i det stöd som ges till funktionshindrade. Vissa kommuner ger upp till tio gånger mer stöd än andra kommuner. Uppsatsen baseras på den litteraturstudie som jag har gjort med syftet att undersöka vad som kan påverka att personer med funktionshinder får det stöd som de har rätt till. Fem olika studier som på något sätt tar upp rättssäkerhet i handläggning och beslut för personer med funktionshinder kom att granskas under litteraturstudien. Studiens resultat är att implementeringen av lagen inte har lyckats på grund av vaga och mångtydiga begrepp men även på grund av handläggarnas handlingsfrihet att tolka lagens begrepp som de själva vill. Studien kommer fram till att detta leder till att förutsägbarheten och därav rättssäkerheten inom handläggning och beslut enligt LSS är låg. / On the first of January 1994 a new law was introduced in Sweden, Act on Support and Service for Disabled. The aim of the act was to ensure that people with disabilities got the help and support they need to live a normal life and to be able to live like others. Previous to this act there was great differences in support given to people with disabilities between the municipalities. The act on Support and Service for Disabled was meant to reduce these differences and ensure that people with disabilities got the help and support they needed, independently on where in Sweden they are living. Despite these aims the difference between the municipalities remains. This study examine why these differences still remains and what may affect social workers in their decision-making. It is based on a literature review of five different studies that regard legal rights in administration of this law. The result of the study is that the differences can be traced back to vague definitions in the law and that social workers define the act differently. The result also shows that these subjective assessments lead to low predictability of the decisions under the act on Support and Service for Disabled.

Denna undersökning har belyst utvecklingen av självständighet hos ungdomar med högfungerande diagnoser inom autismspektrumet. Ett mål för insatserna inom LSS och för gymnasieskolan är att individerna ska utveckla självständighet. I denna undersökning har två olika modeller jämförts. Den ena modellen utgörs av LSS-boenden med en integrerad gymnasieskola och den andra modellen utgörs av LSS-boenden utan någon integrerad gymnasieskola. Syftet var att undersöka om det finns några skillnader mellan dessa modeller när det gäller de boendes utveckling av självständighet. ”De boende” står för de ungdomar som bor i LSS-boendena. Metoden har varit strukturerade intervjuer, utförda med personal och verksamhetsansvariga på varje LSS-boende som medverkat i undersökningen. Den tydligaste skillnad som finns mellan de olika modellerna av LSS-boenden är i sysselsättningen efter boendetiden på LSS-boendet. Intervjupersonerna i den integrerade modellen angav att eftergymnasiala studier var vanligast för deras tidigare boende. De flesta intervjupersoner i den icke-integrerade modellen angav att skillnaderna i sysselsättning för de som bott där var stora. En intervjuperson i den icke-integrerade modellen angav att söka arbete var den vanligaste sysselsättningen för deras tidigare boende. Detta ger indikationer på att den integrerade modellen i större utsträckning än den icke-integrerade modellen kan bidra till att de boende blir mer självständiga, när det gäller sysselsättningen efter boendetiden. Fortsatta studier med ett större urval bör göras inom detta område för att se om ytterligare skillnader kan påvisas.

Bakgrund: Självbestämmande och inflytande är något som ska prägla det sociala arbetet med människor med funktionsnedsättning. Människors olika förutsättningar att kunna fatta beslut kan påverka möjligheten till medverkan i det dagliga livet. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning, som är berättigade LSS-insatsen bostad med särskild service, förstår och skapar mening kring inflytande och självbestämmande. Metod: Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och datamaterialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på gruppbostad enligt LSS. I analysarbetet har en analysmetod med fokus på meningsskapande använts. Resultat: Resultatet visar att självbestämmande över vardagen konstrueras som något positivt och som gynnar välbefinnandet. Meningsskapande kring inflytande och självbestämmande sker utifrån att bli vuxen samt att få bestämma över fritid och det egna hemmet. Personer med intellektuell funktionsnedsättning konstruerar sig själva som självständiga individer vars valmöjligheter sker inom vissa ramar. Slutsatser: De slutsatser som kan dras av studien är att självbestämmandet handlar om vuxenblivande och som beskrivs utifrån ett mönster av att jämföra det aktuella vardagslivets nu med vardagslivet förr. Det handlar även om att självbestämmandet begränsas. Här framträder paradoxer där socialarbetarnas stöd och gruppbostaden både kan verka främjande för självbestämmande och hindrande av den samma. Implikationer för socialt arbete: Studiens kunskapsbidrag om meningsskapande av självbestämmande kan användas i det sociala arbetets praktik genom att stödja och motivera till självbestämmande. Att verka för och främja möjligheterna till medverkan i det dagliga livet för personer med intellektuell funktionsnedsättning blir därför extra viktigt då denna möjlighet kan begränsas.

The purpose of this study is to research whether or not gender has an impact on assessments regarding the support for persons with special nedds (LSS personkrets 3). Administrators working in disability care are to make decisions on the basis of the individual's needs when assessing the need for aid and support. This study is based on qualitative interviews, with six administrators, and one head of operations. The empirical data collected has been thoroughly analysed from a gender perspective, rooted in Butler's theory regarding performativity and subversive actions, as well as Connell's gender regime, and Hirdman's gender contracts. Results show that administrators have ackknowledged and noticed differences in how male and female users express their needs, where the difference lies in the communication; females seem more reserved and shy, whereas males seem more outward and extroverted. The interviews indicate that administrators from chosen municipalities have a poor gender awareness, and seem not to apply gender perspectives in their work.

In disabled investigation, 1989 a proposition was introduced which resulted in Lag (1993:387), om stöd och service till vissa funktionshindrade. The purpose of this legal act was to facilitate the everyday life of disabled people by promoting people's equality in living conditions. Persons with extensive disabilities shall be entitled to personal assistance. Personal assistance is a relatively new occupation, which constitutes an important part of the disabled's life as it enables the disabled to live an independent life. The purpose of this essay is, therefore, to investigate the problem when the assistants' rights according to AML conflict with disabled rights according to LSS. The legal methodology has been used because it allows for a deeper understanding of current law and because the essay was partly based on the AML and its regulations. To answer the research questions, the legal dogmatic method has also been important. Finally, it appears that neither LSS nor AML goes before the other, they will work in parallel. The laws are difficult to interpret in the context of opposing each other. Hence, one needs to look at situation to situation if assistants' rights to a healthy work environment should overrule the disabled rights, self-determination and integrity. From an equality perspective, it can be seen that special treatment is present within the occupation because of gender norms that exists in the society.

Personer med funktionsnedsättningar har historiskt mött motstånd gällande rätten att utöva sin sexualitet. Detta är något som har följt med samhället i tiden, likaså motsättningar samt kritik finns än idag. Samtidigt är diskursen kring sexualitet och funktionsnedsättning ett underforskat ämne än idag, specifikt i kontexten Sverige. Det finns internationella regler gällande rättigheterna hos personer med funktionsnedsättningar i form av en FN-konvention. Det saknas dock fortfarande nationella riktlinjer gällande att bemöta och tillgodose de sexuella behoven hos personer med funktionsnedsättningar i socialt arbete. Det saknas även en akademisk förberedelse avseende ämnet funktionsnedsättning och sexualitet för blivande professionella yrkesutövare. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur professionella inom LSS-verksamheter skildrar sina uppfattningar om de sexuella behoven hos klienter med funktionsnedsättningar. Vidare syftar studien till att beskriva och analysera hur professionella inom LSS-verksamheter bemöter de sexuella behoven hos klienter med funktionsnedsättningar. För att studiens syfte skulle besvaras användes en kvalitativ metod. Empirin i studien insamlades genom halvstrukturerade intervjuer med sju professionella inom LSS-verksamheter. De professionella tillhörde yrkeskategorierna LSS-handläggare och enhetschefer för LSS-boenden. Det empiriska materialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra teman: ”Samhällets syn”, ”Ett professionellt förhållningssätt och resonemang”, ”Mycket resurser men ändå inte” och ”Måste ha det i ryggsäcken för att kunna bemöta behoven”. Studien har socialkonstruktionism som en övergripande teoribildning för att förstå det empiriska materialet. Vidare analyserades materialet med hjälp av symbolisk interaktionism, begreppet stigma samt typifieringsscheman som hänger ihop med vår övergripande teoribildning. I resultatet påvisas att de professionella hade ett öppet synsätt till sexualiteten hos personer med funktionsnedsättningar och såg det som en naturlig del av livet. Flera professionella arbetade för att frågan skulle lyftas ytterligare och ville bekämpa stereotyper. De professionella beskrev dock en samhällssyn som baseras på invalidering, rädsla och fördomar i relation till personer med funktionsnedsättningar. De professionella skildrade en bild av samhällsnormer i relation till sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar. De beskrev att dessa personers sexualitet bör normaliseras i samhället. Beroende på vilken yrkestitel de professionella hade varierade deras resurser till att kunna tillgodose de sexuella behoven. Vissa professionella beskrev begränsningar i resurserna i form av lagstiftning, professionsetik och brist på riktlinjer. De professionella som hade tidigare erfarenheter och kunskaper om funktionsnedsättning och sexualitet hade bättre möjligheter att bemöta klienternas sexuella behov. Alla professionella uttryckte att de saknade kunskaper gällande sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar i sina respektive utbildningar, något som hade kunnat hjälpt dem att bättre förstå samt professionellt bemöta och hantera klienternas sexualitet. Det skulle även återspeglas positivt på interaktionen med klienterna och deras behov.