Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen och dödsorsaken bland kvinnor i Sverige. Sjukdomen har förödande konsekvenser som i många fall leder till fysiska och psykiska förändringar i kvinnors liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En Litteraturbaserad studie där datamaterialet bestod av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom två teman; Känslomässiga reaktioner och Behov av vägledning med sex subteman. Konklusion: I samband med beskedet upplever kvinnor olika känslomässiga reaktioner som chock, förtvivlan, rädsla och oro. Sjukdomen leder till ångest, minskad självkänsla och avsaknad av kvinnlig identitet. Det är betydelsefullt att kvinnor får vägledning i form av stöd från sjuksköterskor som är avgörande för kvinnors hantering av sjukdomen. En positiv inställning till sjukdomen leder till att kvinnor hanterar sjukdomen på ett bättre sätt. / Background:Breast cancer is the most common form of cancerand the cause of death among women in Sweden. The disease has devastating consequences that generate in physical and mental changes in women's lives. Aim:The aim of thestudy was to describe how women experience living with breast cancer. Method: A Literature based study was chosen and 13 qualitative scientific articleswere analyzed. Result:From the data analysis two themes were found; Emotional reactions and Need for guidance, with six subthemes. Conclusion:In connection with the diagnosis, women experience different emotional reactions such as shock, despair, fear and concern. The disease leads to anxiety, decreased self-esteem and lack of female identity. It is important that women receive guidance in form of support from nurses that is crucial for women`s management of the disease and recovery. A positive attitude towards the disease helps women manage the disease better.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 debuterar under barn- och ungdomsåren. Behandlingen är egenvård som innebär blodglukoskontroller, läkemedelsbehandling och att följa rekommendationer om kost och motion. Sjuksköterskans yrkesområde innefattar barn- och ungdomar. Avvikande från egenvårdsaktiviteter och hemlighetsmakeri kring sjukdomen påverkar vårdkvaliteten för ungdomar. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med Diabetes Mellitus typ 1 samt att beskriva de granskade studiernas undersökningsgrupper. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ samt kvalitativ- och kvantitativ ansats. Samstämmigheter och olikheter i artiklarnas resultat har kategoriserats och teman och subteman har identifierats. Huvudresultat: En del ungdomar upplevde svårigheter att acceptera sin sjukdom och önskade ha kontroll över och ta eget ansvar för sin sjukdom och öka oberoendet. Ungdomar upplevde känslan av att vara annorlunda och undvek att utföra egenvård i sociala sammanhang. Svårigheter att följa kostrekommendationer varierade och att utföra blodglukoskontroller upplevdes ansträngande. Stöd från vänner och jämnåriga underlättade utförandet av egenvård. Det upplevdes positivt att sjuksköterskor visade intresse för ungdomarnas liv utöver deras DMT1. Sjuksköterskor upplevdes brista i att kunna sätta sig in i ungdomarnas situation och vara ett känslomässigt stöd. Slutsats: Det finns ett behov av ökat stöd och förståelse från sjuksköterskor. Genom ökad förståelse kan sjuksköterskan bidra med stöd för att underlätta överföringen av ansvar. Detta kan leda till en ökad trygghet och känsla av kontroll hos ungdomarna, vilket kan bidra till att de vågar dela med sig av sin sjukdom till omgivningen. / Background: Diabetes Mellitus Type 1 debuts in childhood and adolescence. The treatment is self-care that involves blood glucose control, drug treatment and following recommendations on diet and exercise. Nursing's professional area includes children and adolescents. Deviating from self-care activities and secrecy around the disease affects the quality of care for young people. Purpose: To describe the young people's experience of living with Diabetes Mellitus type 1 as well as describing the study groups of the studies examined. Method: Descriptive literature study with twelve scientific articles with qualitative as well as qualitative and quantitative approach. Consequences and differences in the results of the articles have been categorized and themes and subthemes have been identified. Results: Young people experienced difficulties in accepting their illness and wanted to have control over and take responsibility for their illness and increase independence. Young people experienced the feeling of being different and avoiding self-care in social contexts. Difficulties to follow dietary recommendations varied and blood glucose controls were exerted. Support from friends and peers facilitated the performance of self-care. It was positive that nurses showed interest in the lives of adolescents in addition to their DMT1. Nurses were found to fail to get into the situation of young people and to be an emotional support. Conclusion: There is a need for increased support and understanding from nurses. Through increased understanding, the nurse can help to facilitate the transfer of responsibility. This can lead to increased safety and sense of control among adolescents, which may help them dare to share their illness with the environment.

Bakgrund: Varje timme får en kvinna i Sverige en bröstcancerdiagnos, det är den vanligaste förekommande cancersjukdomen hos kvinnor. Vid diagnostiserad bröstcancer finns det olika behandlingsmetoder, ofta kombineras flera metoder för att få bästa resultat. Vilken eller vilka behandlingar som ordineras är beroende av vilken typ av bröstcancer kvinnan har och i vilket stadium cancern är i då den upptäcks. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts. De 21 kvalitativa studierna som låg till grund för resultatet analyserades enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: Vid analys av studierna framstod kategorierna “kvinnornas känslor kring bröstcancer” och “stödets betydelse för kvinnor med bröstcancer”. Slutsats: Sammanfattningsvis bidrar arbetet till en utökad förståelse och medvetenhet om kvinnor som drabbas av bröstcancer och belyser kvinnors subjektiva känslor, upplevelser och uppfattningar av att leva med bröstcancer. Det är viktigt att sjukvårdspersonal stöttar kvinnorna under bröstcancerförloppet, genom att bemöta kvinnorna med öppenhet, lyhördhet och förmedla tydlig information. / Background: Every hour a woman in Sweden gets a cancer diagnosis, which is the most common cancer diagnosis among women. When you get diagnosed with breast cancer there are different methods for treatment, and they are often combined with multiple methods for the best result. Which treatments that are used depends on what type and stage the breast cancer is in when it’s discovered. Aim: The aim was to describe women's experience of living with breast cancer. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was done and 21 articles has been compiled in the result and analyzed according to Fribergs five step analysis. Results: When analyzing the studies, the categories “women’s feelings about breast cancer” and “the importance of support for women with breast cancer” emerged. Conclusion: The conclusion highlights an expanded understanding and awareness of women suffering from breast cancer and women's subjective feelings, experiences and perceptions of living with breast cancer. It is important that healthcare professionals support women during the breast cancer progress, by treating women with openness, responsiveness and conveying clear information.

Bakgrund: Ulcerös kolit är en kronisk sjukdom som orsakar inflammation i tjockoch ändtarm och karakteriseras av att gå i skov. Botemedel finns ännu inte och symtom är något många upplever trots medicinsk behandling. Syfte: Att belysa hur det är att leva med ulcerös kolit. Metod: Tidigare vetenskaplig forskning har samlats in via vårdvetenskapliga databaser och en induktiv ansats har använts. Artiklar granskades och tio stycken valdes ut. Innehållsanalys utfördes genom att meningsbärande enheter kodades med hjälp av kategorier. Resultat: Fyra teman bildades: Oro och rädsla på grund av ovisshet, Oförmåga att delta i fritids- och arbetsaktiviteter, Påverkan på livskvalité och livsstil samt Påfrestningar och utmaningar för barn med ulcerös kolit. Resultatet visade att både vuxna och barn kunde känna sig både psykiskt och fysiskt nedsatta och led av bland annat oro och rädsla. Konklusion: Det behövs mer kommunikation, information och stöd från vården för att minska oron bland patienter med ulcerös kolit. / Background: Ulcerative colitis is a chronic disease that causes inflammation of the colon and rectum and is characterized by relapses. There is no cure yet and symptoms are something many people experience despite medical treatment. Aim: To shed light on what it is like to live with ulcerative colitis. Method: Previous scientific research has been collected via caring science databases and an inductive approach has been used. Articles were reviewed and ten were selected. Content analysis was performed by coding meaningful units using categories. Results: Four themes were formed: Anxiety and fear due to uncertainty, Inability to participate in leisure and work activities, Impact on quality of life and lifestyle and Stress and challenges for children with ulcerative colitis. The results showed that both adults and children could feel both mentally and physically impaired and suffered from, among other things, anxiety and fear. Conclusion: More communication, information and support from healthcare is needed to reduce the anxiety among patients with ulcerative colitis.

Background: Mb Crohn is a chronic inflammatory bowel disease without any clear pathophysiology and varies in disease activity from case to case. The symptoms come in relapses, between the relapses the patient is asymptomatic. Aim: To examine how it is to live with Mb Crohn. Method: A general structured literature study. Ten articles were reviewed with a content analysis, categorized, created themes and was discussed. Results: Three main themes were identified: Social consequences of living with Mb Crohn, mental and physical consequences of living with Mb Crohn and information can affect management of the disease and one subtheme: Relationships with the surroundings. The result showed that lack of information created concern for the future. Many felt misunderstood by the caregivers and the society. Mb crohn effects the everyday life as it is invisible for others at the same time. Conclusion: The literature study showed that people with Mb Crohn get most of life affected and there were both positive and negative experiences. The majority had felt concern, fear and anxiety linked to the disease. Experience of being treated bad and being misunderstood was found. These experiences and emotions gave life a changed character after the disease. Further research is required with focus on how the nurses can support patients with Mb Crohn to deal with their life situation. / Bakgrund: Mb Crohn är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som saknar en klar patofysiologi och varierar i sjukdomsaktivitet från fall till fall. Symtomen kommer i skov, mellan skoven är patienten symtomfri. Syfte: Att undersöka hur det är att leva med Mb Crohn. Metod: Allmän strukturerad litteraturstudie. Tio artiklar granskades med hjälp av en innehållsanalys, kategoriserades, teman skapades samt diskuterades. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Sociala konsekvenser av att leva med Mb Crohn, psykiska och fysiska konsekvenser av att leva med Mb Crohn och information påverkar hanteringen av sjukdomen samt ett undertema: Relationer till omgivningen. Resultatet visade att avsaknaden av information kring sjukdomen gav upphov till oro inför framtiden, många kände sig missförstådda av både vården och omgivningen. Mb Crohn påverkade vardagen samtidigt som den var osynlig för andra. Konklusion: Litteraturstudien visade att personer med Mb Crohn får större delar av livet påverkade av sjukdomen, samtidigt framkom både negativa och positiva erfarenheter. Majoriteten hade upplevt oro, rädsla och ångest kopplat till sjukdomen. Erfarenheter av att bli illa behandlade eller missförstådda fanns. Dessa känslor och upplevelser gav livet en förändrad karaktär efter insjuknandet. Ytterligare forskning bör ske med fokus på hur sjuksköterskor kan stötta patienter med Mb Crohn att hantera sin livssituation.

Bakgrund: Opioid användningen har ökat både legalt och illegalt globalt. Det framgår att smärta är den största risken att utveckla ett missbruk, men man ser även andra riskfaktorer förutom fysiska så ser man även riskfaktorer som beror på psykiska och sociala faktorer. Syfte: Syftet är att belysa personer egna erfarenheter av att leva med ett opioidmissbruk. Metod: Designen i detta arbete är en litteraturöversikt som innehåller 16 stycken granskade och analyserade vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Det huvudsakliga resultatet var att personer som missbrukar upplever stigmatisering både före under och efter avslutad behandling som påverkar tillfrisknandet och återfallsrisken. Bemötande i vården sågs som viktigt för både att påbörja en behandling, slutföra en behandling samt för att undvika återfall i missbruk. Stöd och förståelse från vården och samhället sågs vara viktigt under hela missbruket Diskussion: Personers erfarenheter av missbruk varierar när det gäller till exempel bemötande, behandling och stöd. Tyvärr är det mest negativa erfarenheter och för att ge missbrukarna den vård dom förtjänar behövs kunskapen kring missbruk ökas för vårdpersonal. Slutsats: Personcentrerad vård är nödvändigt för denna patientgrupp som är en viktig del i sjuksköterskans profession. Att få känna sig delaktig i den egna vården är viktig för att få bästa möjliga framgång. / <p>Examinationsdatum 2020-05-11</p>

Bakgrund: ALS är en progressiv, ovanlig och obotlig sjukdom. Vuxna personer drabbas främst. Livsstilsförändringar är oundvikliga och eftersom att upplevelsen att leva med denna sjukdom kan variera, är det angeläget att olika upplevelser lyfts i denna studie för att sjukvården kring dessa personer ska kunna vara så personcentrerad som möjligt.   Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS.  Metod: En litteraturöversikt som bygger på sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar från CINAHL Complete, Academic Search Complete och PsycINFO, dessa var publicerade mellan åren 2010 – 2020.   Resultat: Fem stycken teman identifierades: Ångest; Missuppfattningar; Acceptans; Lidande; och Beröring. Det framkom att de upplevde ett multidimensionellt lidande som förvärras ju mer sjukdomsprogressionen fortlöper. Det framkom även att många personer hade ångest inför när de skulle avlida. I samband med sjukdomslidandet framkom det att många personer upplevde ångest.   Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades användningen av vetenskapliga artiklar med samma författare samt hur samspelet mellan författarna varit. I resultatdiskussionen diskuterades två dominerande resultat, att samtliga deltagare upplevde ett multidimensionellt lidande i takt med att sjukdomsprogressionen fortlöpte samt ångest inför när de skulle avlida. / Background: ALS is a progressive, unusual and incurable disease. Adults are primarily affected. Lifestyle changes are inevitable and because the experience of living with this disease may vary, it is important that different experiences are highlighted in this study in order to allow the care of these people to be as person-centered as possible.  Aim: The aim was to describe experiences of people living with ALS.  Method: A literature review based on seven qualitative and three quantitative articles found on CINAHL Complete, Academic Search Complete and PsycINFO, that was published between the years 2010 – 2020.    Results: Five themes were identified: Anxiety; Misconceptions; Acceptance; Suffering; and Touch. It turned out that they experienced a multidimensional suffering that worsened as the disease progression progressed. It also emerged that many people had anxiety when they would die. In connection with the illness suffering, many people experienced anxiety.  Discussion: In the method discussion the use of articles with the same author was discussed and how the interaction between the authors has been. In the results discussion, two dominant outcomes were discussed, that all participants experienced a multidimensional suffering as disease progression progressed and anxiety faced when they were to die.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ökar bland ungdomar och unga vuxna i världen. Sjuksköterskan måste ha förståelse för denna grupp för att kunna erbjuda rätt stöd i deras diabeteshantering. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed varav sammanlagt elva artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: Upplevelse av självhantering, behov av stöd och utbildning, en strävan av normalitet och upplevelse av oro. Dessutom användes sju underkategorier. Diskussion: Genom stöd från familj och genom utbildning av sjuksköterskan kan en god livskvalité skapas. Man kan uppnå en god självhantering, en sund livsstil och ungdomen kan lära sig att ta eget ansvar för sin diabetes. Slutsats: Det uppstår många känslor för ungdomarna med diabetesdiagnos, som oro över att vara annorlunda och en rädsla för utanförskap. Framtida forskning är önskvärd för att sjuksköterskan skall få en djupare förståelse för upplevelsen av att leva med diabetes. Sjuksköterskan kan då påverka ungdomarna och unga vuxna till att skapa en trygghet i behandling av sin diabetes typ 1. / <p>Examinationsdatum: 2020-06-03</p>

Bakgrund: I tidigare forskning framgår det att sjuksköterskor upplever att det finns en brist av tid för att kunna ge äldre personer den omvårdnad han eller hon är i behov av. Det framgår även att många äldre personer är tvungna att flytta in på ett äldreboende på grund av försämrad hälsa. Anhöriga förväntar sig även att de äldre personernas vård planeras i enlighet med deras preferens och självständighet. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva på ett äldreboende. Metod: En systematisk litteraturöversikt som består av en beskrivande syntes, där elva kvalitativa artiklar användes till analysen. Resultat: De äldre personerna upplevde att det var svårt att anpassa sig till livet på äldreboendet och strävade efter att finna en acceptans, de upplevde även att de förlorade sin frihet när de blev beroende av andra för hjälp. För att kunna få en meningsfull vardag upplevde de äldre att de behövde goda relationer och givande aktiviteter. Slutsats: För att de äldre personerna ska kunna trivas behövs de ses som individer med unika behov och problem. Den äldre personen är i behov av trygga och stabila relationer till både vårdpersonal och anhörig. / Background: Previous research shows that the nurse feels that there is a lack of time to be able to give the elderly person the care he or she needs. It also appears that many elderly people are forced to move into a nursing home due to deteriorating health. Relatives also expect the elderly person's care to be planned in accordance with their preference and independence. Aim: To describe older people’s experience of living in a nursing home.   Method: A systematic literature study consisting of a descriptive synthesis, in which eleven qualitative articles were used for the analysis. Result: The elderly people found it difficult to adapt to life in the nursing home and struggled to find acceptance, they also felt that they lost their freedom when they became dependent on others for help. In order to have a meaningful everyday life, the elderly felt that they needed good relationships and rewarding activities. Conclusion: In order for the older people to be able to thrive, they need to be seen as individuals with unique needs and problems. The elderly person is in need of safe and stable relationships with both care staff and relatives.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som 61000 individer drabbas av i Sverige varje år. Antalet överlevande är större tack vare tidigare upptäckt av cancer. Att drabbas av cancer kan upplevas traumatisk varför flera efter friskförklarande upplever rädsla för canceråterfall. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska upplevelser av att leva med rädsla för canceråterfall. Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar enligt Fribergs metod. Artiklarna till resultatet hämtades från Academic Search Complete, Cinahl Complete och Nursing &amp; Allied Health Database. Resultat: Rädsla för canceråterfall kan ses som ett fenomen som orsakar lidande hos den drabbade, och påverkar fler områden i livet negativt, fysiska, psykologiska samt psykosociala. Litteraturöversikten presenteras i två teman. Det första temat är Utlösande fenomen som behandlar fenomen som ökar rädslans intensitet. Det andra temat är Hantering av rädslan för canceråterfall som behandlar hur det drabbade påverkas psykosocialt och hur de hanterar livet. Diskussion: Canceröverlevare befinner sig i en ny livssituation efter cancerbehandlingen är klar, detta kan innebära svårigheter att hantera livet efter cancersjukdom. Sjuksköterskan behöver vara uppmärksam på att dessa patienter inte enbart dyker upp i onkologisk kontext utan också i öppenvården. Litteraturöversiktens fynd har diskuterats utifrån Roys adaptionsmodell. / Background: Cancer is a disease that 61,000 individuals suffer in Sweden each year. The number of survivors is greater due to early cancer detection. Being affected by cancer can be perceived as traumatic, which is why several people whom survived cancer, experience fear of cancer recurrence. Aim: The aim of this literature review was to explore experiences of living with fear of cancer recurrence. Method: A literature review of nine scientific articles according to the Friberg method. The results articles were taken from Academic Search Complete, Cinahl Complete and Nursing &amp; Allied Health Database. Results: Fear of cancer recurrence can be seen as a phenomenon that causes suffering in the affected person, and affects areas of life negatively, physically, psychological and psychosocially. The literature review is presented in two themes. The first theme is Triggering Phenomena which deals with phenomena that increase fear. The second theme is Managing the Fear of Cancer Recurrence, which addresses how the fear affect the affected psychosocially and how the affected deal with life. Discussion: Cancer survivors are in a new life situation after the cancer treatment is complete, this can mean difficulties in managing life after cancer. The nurse needs to be aware that these patients not only appear in the oncological context but also in outpatient care. The findings of the literature review have been discussed on the basis of Roy's adaptation model