Elever i svenska skolan har uttryckt att mer tid för kommunikation mellan varandra behövs för att skapa bättre förståelse för matematiska begrepp. Forskning visar att matematikundervisningen pendlar mellan två språk, vardagligt och matematiskt. Får elever inte möjlighet att använda och förstå det matematiska språket skapar detta svårigheter för dem att förstå språket som presenteras i läroböckerna. Denna studie har som syfte att undersöka hur elevers begreppsförmåga kan stöttas i en kommunikativ kontext inom matematik. Studiens resultat presenterar empiri som är insamlad i en årskurs fyra med 20 elever via videodokumentation. Empirin är analyserad utifrån en innehållsanalys samt att vi genomfört en samtalsanalys. Resultatet är tudelat och presenterar hur eleverna visar förståelse för matematiska begrepp i ett laborativt arbetssätt samt på vilka sätt muntlig kommunikation från lärare och elever kan stötta elevernas begreppsanvändning. Det som kommer presenteras är att eleverna visar förståelse för matematiska begrepp med hjälp av vardagliga och matematiska förklaringar. Det presenteras även att begreppsanvändning stöttas med hjälp av vägledande frågor från läraren, omformuleringar från eleverna och genom att eleverna skapar en gemensam förståelse. Slutsatsen av studien är att muntlig kommunikation stöttar elevernasbegreppsanvändning och med hjälp av laborativt material kan de visa sin förståelse för matematiska begrepp genom att uttrycka sig vardagligt eller matematiskt. Studiens didaktiska implikation i relation till lärarprofessionen är att studien kan bidra till förståelse för hur en kommunikativ kontext och laborativt material samspelar för att stötta elevernasbegreppsanvändning. En kunskapslucka som hade varit intressant och viktig att undersöka är vilka uppfattningar elever skapar om matematiska begrepp utifrån färdigt laborativt material respektive egenskapat laborativt material.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lågstadielärare ser på den laborativa matematikundervisningen med elever samt hur deras perspektiv på ämnet samt deras arbetssätt förhåller sig till den i studien använda forskningen. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av den kvalitativa metoden som kallas för ostrukturerad intervju (Bryman, 2012). Alla de intervjuade lärarna verkar se laborativt arbetssätt som ett viktigt och självklart inslag i matematikundervisning för alla elever. Detta arbetssätt skapar möjligheter för alla elever och läraren att lära av varandra oavsett elevernas individuella förutsättningar. Det laborativa arbetssättet både beskrivs och används som källa till elevens fördjupade långsiktiga matematiklärande och hennes ökade motivation i lärprocessen. Lärarna lyfter även arbetssättets inkluderande roll i matematikklassrummet. De inslag som verkar centrala i lärarnas laborativa undervisning är: gemensam introduktion, stödjande frågor till eleven, progression och långsiktighet i arbetet. Utifrån de ovanför beskrivna resultaten verkar lärarnas arbetssätt i hög grad överensstämma med de forskningsansatser som jag har valt att utgå ifrån i mitt arbete.

Syftet med denna studie är undersöka hur lärare arbetar med laborativt material, vilken inställning de har till arbete med laborativt material och i vilket syfte de använder det. Studien utgår från två frågeställningar; Hur arbetar lärare med laborativt material inom matematikämnet i grundskolan?  På vilket sätt anser lärare att laborativt material främjar inlärningen i och förståelsen för ämnet?   I denna studie har två datainsamlingsmetoder använts för att undersöka mina frågeställningar, metoderna är enkäter och intervjuer. Denna studie har visat att lärare i hög grad arbetar med laborativt material av olika slag och att de har en positiv inställning till undervisning med laborativt material. Utifrån resultat i denna studie kan vi se att en betydande del av respondenterna använder laborativt material till de elever som uppvisar svårigheter vilket är ett vanligt fenomen enligt tidigare forskning men som också har lett till låg status bland eleverna att behöva arbeta med laborativt material.

Syftet med denna studie är att undersöka varför och hur lärare använder konkret material i matematikundervisningen för att uppfylla ett matematiskt mål. Genom att observera och intervjua fyra lärare med erfarenheter inom ämnet, framkommer resultat som visar att lärare är positiva till laborativa arbetssätt men att läroboken upplevs allt för styrande och på så sätt utgör ett hinder. Syftet med det konkreta materialet lyfts inte alltid fram, vilket resulterar i att syftet blir underordnat själva användandet av konkret material. Slutsatsen blir således att måluppfyllelsen inte går att bedöma i de fall aktiviteterna med konkret material inte har ett givet syfte.

Baksidestext I gymnasieskolans kursplaner för ämnet fysik framhålls det undersökande arbetssättet genom att betona att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att söka svar på frågor, planera, genomföra, tolka och redovisa experiment. Eleverna ska dessutom ges möjligheter att använda sina kunskaper i fysik för att kommunicera, argumentera och presentera slutsatser. Utgångspunkten i den här avhandlingen är att laborationsmomentet skapar en speciell diskurs där eleverna blir aktörer och läraren iträder rollen som observatör. I en sådan miljö skapas förutsättningar för att eleverna på ett naturligt sätt får möjlighet att prata och diskutera fysik, utifrån sina egna förutsättningar. Syftet med denna avhandling är att genom praktikbaserade studier tydliggöra hur fysiklaborationens utformning påverkar elevernas kommunikation och vidare hur eleverna använder språket vid laborationstillfället för att skapa förståelse. Detta bidrar till debatten om fysiklaborationens effektivitet, sett både ur ett undervisnings- och inlärningsperspektiv. Resultaten visar att olika laborationsformer är uppbyggda av liknande aktiviteter, men varierar i tid som ägnas åt de olika aktiviteterna. Aktiviteterna i sin tur skapar samtal av olika karaktär. Olika samtalsformer används för skilda syften. Ett analytiskt ramverk har skapats för att ingående kunna studera hur och vad eleverna talar om både på en lingvistisk och kognitiv nivå.

Forskning har tidigare visat att laborativa aktiviteter i den naturvetenskapliga undervisningen kan bidra till fler olika typer av lärande hos eleverna. Detta arbete syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till och arbetar med laborativa aktiviteter i det tvärvetenskapliga gymnasieämnet naturkunskap. Litteraturen har visat att lärares förhållningssätt kan bero på en rad olika faktorer såsom ämneslojalitet, erfarenhet och kompetensutveckling. De frågeställningar som denna undersökning grundar sig på handlar om jämförelser i förhållningssätt mellan lärare med olika ämnesbakgrund, vilka skillnader som finns mellan laborativa aktiviteter i naturkunskap jämfört med biologi eller kemi samt vilka skillnader som finns bland laborativa aktiviteter i de olika naturkunskapskurserna. Undersökningen har genomförts som en enkätstudie där 41 undervisande lärare i naturkunskap deltog. Även om statistisk signifikans inte kunnat säkerhetsställas i den första frågeställningen på grund av det relativt lilla urvalet visar resultaten på både likheter och skillnader mellan förhållningssätt hos lärare med olika ämnesbakgrund. Resultaten visar också att de allra flesta lärare inte alls eller delvis använder samma laborationer i naturkunskap som i biologi och kemi där ämnesinnehåll, teoretisk-, och praktisk svårighetsgrad lyfts som största skillnader. Många likheter syns även mellan de olika naturkunskapskurserna men en tendens till att NK1b och kanske framförallt NK2 är utformade mer för att förbereda eleverna för framtida naturvetenskapliga studier. En slutsats som kan dras av undersökningen och som också ligger i linje med skolinspektionens granskning är att det finns stor spridning mellan skolor vilka förutsättningar som lärare ges att genomföra laborativa aktiviteter. Detta är något som kan äventyra den likvärdiga utbildning alla elever i Sverige har rätt till. Resultaten från denna undersökning visar också på spridning inom lärarkåren bland annat på antalet laborativa aktiviteter som genomförs samt deras upplägg. Eftersom naturkunskap är ett relativt nytt ämne saknas det forskning på området och det behövs därför fler och mer omfattande studier för att säkerhetsställa en gemensam konsensus kring vad ämnet naturkunskap är och bör innehålla. Detta för att säkerhetsställa en kvalitativ och likvärdig kunskapsnivå i hela landet både bland elever och undervisande lärare.

I denna kunskapsöversikt undersöks två olika undervisningsmetoder inom matematiken och dess påverkan på kunskapsutvecklingen. De metoder som undersöks är det laborativa arbetssättet samt användandet av matematikboken. Målet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur och i vilken utsträckning arbetssätten gynnar kunskapsutvecklingen. För att komma fram till detta bildades huvudfrågan ” Om och hur påverkas elevers matematiska kunskapsutveckling av ett laborativt arbetssätt respektive av användandet av matematikboken?” samt underfrågorna ”Om och på vilket sätt ger ett laborativt arbetssätt eller användandet av matematikboken en relationell förståelse?” och ”Hur påverkar ett laborativt arbetssätt och användandet av matematikboken den begreppsliga förståelsen inom matematiken?”.  I sökprocessen bestämdes att databaserna ERIC och Google scholar skulle användas.  Sökningen strukturerades upp och ett antal sökord bestämdes som var kopplade till kunskapsöversiktens frågeställningar. Därefter användes två metoder som Friberg (2006) förespråkar, boolesk sökning och sekundärsökning. Dessa sökmetoder gav 15 artiklar som var relevanta för kunskapsöversikten. Eftersom kunskapsöversiktens frågeställning är väldigt bred och att en djupare granskning av forskningen inom varje fråga inte varit möjlig, kan en del viktig forskning gåtts miste om. Kunskapsöversikten bör därför läsas med det i åtanke.   Resultatet visar att laborativt arbetssätt gynnar kunskapsutvecklingen med förutsättning att det används på rätt sätt. I den forskning som presenteras i resultatet har det laborativa arbetssättet dock använts i kombination med matematikboken. Detta gör att ingen slutsats kan dras kring huruvida det laborativa arbetssättet i sig självt påverkar kunskapsutvecklingen. Resultatet tyder ändå på att en djupare förståelse för matematiken ges när eleverna får möjlighet att arbeta med ett laborativt material och inte endast matematikboken.

Syftet med denna text är att undersöka teoretiska perspektiv på övergången mellan konkreta uttrycksformer och abstrakta uttrycksformer för tal i bråkform. Flera forskare har stort fokus på det konkreta, laborativa undervisningsmaterialet, vilket vi har uppfattat både från facklig litteratur och från de kurser vi studerat på universitet. Enligt våra erfarenheter från matematikklassrum ligger stort fokus i verksamheter på det abstrakta uttrycksformerna för matematiken och lärare verkar uppleva svårigheter i undervisningen vid övergången mellan det konkreta och det abstrakta. Vi ställde oss därför frågan hur undervisningen i tal i bråkform optimalt skulle organiseras för att skapa tillgänglighet i undervisningen. För att hitta svar på frågan har vi även sett till vilka kända svårigheter som finns i övergången mellan konkret och abstrakt och hur lärare kan undvika dessa eventuella svårigheter.  När vi har sökt forskning i detta arbete har vi samlat artiklar och akademiska arbeten som berör både kända svårigheter från konkretisering till abstraktion och hur undervisningen bör organiseras. I sökprocessen har vi har tagit hjälp av rekommendationer från handledare, universitetets bibliotekarier samt metodlitteratur. I vårt arbete har vi även sökt efter akademiska arbeten för att söka efter deras referenser och tagit del av relevanta nyhetsartiklar.  I sökprocessen har vi tidigt hittat undervisningsmetoden CPA som svar på frågeställningen hur undervisningen bör organiseras i övergången mellan konkretisering och abstraktion. Utgående från CPA har vi hittat metoder som skiljer sig från den och samlat information kring de olika metoderna. Vi har dokumenterat hur de olika metoderna skiljer sig ifrån varandra och varför de olika metoderna är relevanta i sammanhanget. Vi har även samlat kända svårigheter i övergången från konkretisering till abstraktion samt metoder för att undvika dessa svårigheter.

Studiens syfte var att undersöka den laborativa matematikens del i undervisningen. Det undersökningen ville ta reda på var hur laborativt material används inom matematik samt till vilket syfte det används. Undersökningen försökte även redogöra för vilket mervärde laborativ matematik skapar samt vilka möjligheter och utmaningar som finns med att implementera laborativt material. För att samla in material har undersökningen bestått av flera metoder såsom intervjuer, enkäter och en litteraturstudie. Resultatet visar att det finns olika syften med att använda laborativt material, där det främsta syftet är att konkretisera matematiken. Resultatet framhäver att eleverna får det lättare att abstrahera sina matematiska kunskaper om de får möjligheten att arbeta laborativt inledningsvis. Resultatet presenterar även olika möjligheter och utmaningar som en lärare behöver beakta vid implementeringen av laborativt material i undervisningen.

Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka vad läraren anser om praktiska moment, vaddet har för påverkan på elevers lärande i NO- undervisning samt vilka problem som kanförekomma vid användning av praktiska moment i NO- undervisningen. Studien behandlar hurpraktiska moment kan stödja och vägleda elevens lärande i NO- undervisningen samt öka elevensintresse och kreativitet för ämnet ur lärarens perspektiv. Med lärarens perspektiv menar vi vadläraren anser om praktiska moment. Dock vill vi även lyfta fram problem som kan förekomma ochhur man kan göra för att förebygga dessa problem. För att besvara våra frågeställningar har vigenom systematiska undersökningar använt oss av avhandlingar och vetenskapliga artiklar för attjämföra för- och nackdelar mot varandra i relation till våra frågeställningar.Kursplanerna inom NO- undervisningen i de svenska skolorna betonar innebörden av eleverslärande med stöd av praktiska moment. Elever skall få förutsättningar till att lära sig olikanaturvetenskapliga arbetsmetoder.För att besvara våra frågeställningar har vi genom systematiska undersökningar använt oss avavhandlingar och vetenskapliga artiklar för att jämföra för- och nackdelar mot varandra i relationtill våra frågeställningar.