Detta är en empirisk studie som är uppdelad i två forskningsfrågor. Den första frågan fokuserar på olika undervisningsmetoder som lärare använder i problemlösning. Den andra frågan som studien har undersökt handlar om de utmaningar som lärare möter när de ska individanpassa problemlösningsuppgifter. Resultatet grundar sig i observationer och intervjuer med lärare som undervisar i problemlösning för årskurs 1-3. I resultatet framgår flera undervisningsmetoder som lärare använder sig av i problemlösning och en av de som framkom som mest använd är IEPAS- metoden. De utmaningar som lärare möter i individanpassning och som också framgår i resultatet är bland annat stora klasser och resursbrist. Cobb och Yackels teoretiska ramverk har använts för att analysera resultatet i studien.

BAKGRUND:Forskning visar att många elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 års ålder. Hur kanlärare arbeta för att bibehålla och utveckla elevernas lust för ämnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant då vi snart är utbildade lärare. En av våra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos våra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ett antal lärare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med lärare, som sedan stärksmed elevenkäter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lärarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning påverkar deras elevers lust till matematik. / Uppsatsnivå: C

Arbetet är en form av educational design research med fokus på problemlösningsuppgifter i matematikundervisningen med utgångspunkt i det sociala samspelet. Studien utgår från en tidigare genomförd litteraturstudie där aspekter som är centrala för elevernas utveckling av problemlösningsförmågan lyftes fram. Syftet med denna studie är att synliggöra hur två av dessa aspekter, gruppstorlek och laborativt material, påverkar elevers arbete med och lösningar av problemlösningsuppgifter inom ämnet matematik. Empirin som studiens resultat bygger på består av nio genomförda lektioner som observerats på tre olika skolor. Lektionerna utgår från designprinciper som är framtagna genom den sociokulturella teorin samt den tidigare genomförda litteraturstudien. Resultatet visar att gruppstorlek har störst påverkan på elevernas möjligheter att arbeta med och lösa problemlösningsuppgifter. Laborativt material är användbart om eleverna vet hur de ska använda det men om de inte ser nyttan med materialet missgynnas eleverna och likaså deras möjligheter att tillägna sig matematiska kunskaper.

Den här studien syftade till att undersöka hur undervisning med respektive utan konkret material kan påverka vad elever i årskurs 2 kan lära sig om rektanglar, kvadrater och trianglar. För att besvara ovanstående syfte har Learning Study varit en inspirationskälla för genomförandet av den här studien. Studien har genomförts i årskurs 2 där 18 elever delades in i två grupper, elevgrupp A och elevgrupp B. I varje grupp har tre moment genomförts: förtest, lektion och eftertest. Lektionerna hade samma syfte och innehåll, med den skillnaden att konkret material endast skulle användas i en av dem. Utifrån resultatet av eftertestet visar det sig att många elever i båda grupperna har utvecklat sina kunskaper att särskilja rektanglar, kvadrater och trianglar. Men när det gäller elevernas kompetens att använda begrepp och beskriva egenskaper hos dessa figurer så visar det sig att lektionen med konkret material har gett bättre resultat. Dock är det några elever i båda grupperna som inte uppvisat någon förbättring efter lektionerna. / <p>Matematik</p>

Detta är en systematisk litteraturstudie som är uppdelad i två forskningsfrågor. Den första frågan fokuserar på hur lärare kan främja problemlösningsförmågan hos elever i årskurs 1-3. Den andra forskningsfrågan bygger på den första och fokuserar på om problemlösningsförmågan kan främja övriga matematiska kunskaper. Frågorna presenteras var för sig i litteraturbakgrunden som sedan följs av ett resultat. Studien avslutas med en gemensam diskussion kring de två forskningsfrågorna.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera, analysera och sammanställa vetenskaplig litteratur kopplat till det laborativa arbetets betydelse för skolans naturvetenskapliga ämnen. Det laborativa arbetet står inskrivet i skolans styrdokument varför det är intressant att undersöka vad forskningen säger som rättfärdigar dess förekomst. Likaså ställs ibland frågan om det laborativa arbetet kan vara lösningen till sjunkande kunskapsnivåer och attityder mot naturvetenskap bland Sveriges skolelever. Frågeställningarna som denna studie grundar sig på handlar om att studera vad tidigare forskning säger att laborativt arbete kan ha för förtjänster samt betydelsen av det laborativa arbetets upplägg för uppfyllelsen av dessa förtjänster. Denna litteraturstudie är ämnad att följa riktlinjerna kring en systematisk litteraturstudie och de inkluderade artiklarna har analyserats utifrån en kvalitativ ansats där en innehållsanalys genomförts. Resultatet av denna litteraturstudie visar att laborativt arbete kan bidra till naturvetenskapliga kunskaper, labbvana, naturvetenskapliga arbetssätt och metoder, ökad förståelse för NOS, förbättrat intresse och engagemang samt kunskaper som inte är direkt kopplade till naturvetenskap så som riskhantering och samarbetsförmåga. De olika upplägg av laborativt arbete som litteraturen behandlar är bland annat öppna och undersökande laborationer, fjärrstyrda och digitala laborationer samt praktiska laborationer. Analysen av litteraturen visar att olika upplägg har varierad potential att bidra till olika komponenter av lärande. Litteraturen visar att alla undersökta upplägg kan bidra till naturvetenskapliga kunskaper. De upplägg som litteraturen visar har störst potential att bidra till flest komponenter för lärande är de öppna och undersökande samt de praktiska laborationerna. Studien avslutas med en diskussion kring analysen och de sammanställande figurer som analysen resulterat i. En slutsats som denna litteraturstudie drar är att laborationernas upplägg bör anpassas efter den laborativa aktivitetens syfte och mål. Litteraturen visar att laborativt arbete kan bidra till både kunskaper och förbättrade attityder varför det kan ses som en möjlig lösning till sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar. En annan slutsats som studien kommer fram till är att det saknas nationell forskning på området och att det behövs för att säkerhetsställa den nationella kompetensen och i förlängningen även kunskapsnivåerna i svensk skola.

Vad matematik är beskrivs i korthet och att det är både ett färdighetsämne och kommunikations-ämne. För att underlätta kan man använda sig av konkret material och Numicon är ett av flera förekommande konkreta material som finns att tillgå i matematik.Idenna studie kommer fyra lärare och speciallärare berätta om sin uppfattning om materialet. Syftet med studien har varit att undersöka vad dessa lärare anser om och hur de arbetar med Numicon, vilken skillnad de märker på elevernas matematikinlärning. Det empiriska materialet som studien bygger på består avintervjuer med dessa fyra lärare och speciallärare. Resultatet visar att dessa speciallärare anser att Numicon hjälper till att konkretisera matematiken.Materialet är visuellt, taktilt och lätt att hållapå med samt bringar glädje till matematikämnet. Materialet är ett sätt att få ner tankarna på bordet och ger stöd i den matematiska förståelsen generellt men även den begreppsliga. Det hjälper till att kunna föra matematiska resonemang och kunna kommunicera i och kring matematik.

<p>Det talas om den svenska skolan och matematik i olika sammanhang. Under senare år har det gjorts flera utvärderingar och studier som visar att elevers kunskaper inom matematikämnet har försämrats. Skolverket rapporterar också att lusten att läramatematik försämrats och att problematiken kanske ligger i undervisningens utformning.</p><p>Syftet med denna studie är att belysa lärares intentioner kring arbete med laborativ matematik och lyfta fram deras tankar kring vad arbetssättet/angreppssättet kan innebära för elevers lärande. Jag kommer också att lyfta fram möjligheter och hinder som lärare upplever kring arbetssättet. För att besvara frågeställningarna har jag genomfört en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie med fem lärare som undervisar i år 4-6 alternativt år 7-9.</p><p>Resultatet från studien visar att laborativ matematik har positiv inverkan på elevers lärande. Det skapar engagemang, nyfikenhet och lust att lära matematik. Det framkommer också att lärare upplever att ett laborativt arbetssätt ger elever varaktiga kunskaper och värdefulla referenspunkter. Vidare beskrivs att lärare ser stora möjligheter med att arbeta laborativt. Resultaten visar exempelvis att lärarna upplever att de kan erbjuda elever en undervisning som utvecklar, utmanar och stimulerar. Att arbeta laborativt ger också möjligheter att visualisera och konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan konkret och abstrakt. I resultatet beskrivs också faktorer som lärare upplever kan utgöra hinder eller begräsningar då man vill arbeta laborativt, såsom tid, ekonomi och svårigheter att hitta bra uppgifter.</p><p>Sammantaget visar studien att lärare upplever laborativ matematik som en viktig del i undervisningen och som ett värdefullt verktyg för att skapa variation och ge alla elever en lustfylld och givande matematikundervisning.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning under skolår F-6. Den inledande frågeställningen är vad laborativ matematik innebär. Vidare har jag undersökt hur lärare arbetar med laborativa inslag och vilken betydelse ett laborativt arbetssätt har för lärandet.</p><p>Resultatet av litteraturstudien riktar sig till frågan vad laborativ matematik är och vilken betydelse det laborativa arbetssättet har för lärandet. Här finns även en beskrivning av det laborativa arbetssättets utveckling i historiskt perspektiv samt tre olika laborativa material som jag har kommit i kontakt med under min utbildning till lärare. Litteraturen visar att laborativ matematik är när eleverna får göra något med sina händer och sina kroppar. Eleverna ska ”känna” och ”göra”. Genom att eleverna får arbeta praktiskt kan det abstrakta ämnet matematik bli mer konkret samtidigt som elevernas förståelse för matematiken ökar. Med ökad förståelse och ett mer varierat arbetssätt ökar även lusten för ämnet. Studier har visat att elevernas lust har minskat då ämnet har blivit allt för abstrakt.</p><p>I den empiriska studien har jag undersökt hur lärare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning och vilka laborativa material som används. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser att laborativ matematik kan vara allt från att eleven använder sin egen kropp för att t.ex. mäta, till färdiga laborativa material med ett färdigt koncept. De yngre eleverna, klass F-3, har ofta fler laborativa inslag än eleverna i klass 4-6, där de laborativa inslagen ofta var kopplade till specifika begrepp inom matematiken.</p><p>Laborativt material kan vara allt från enkelt material som knappar, stenar o.d. vilka kan användas som ”plockmaterial” för de yngre eleverna som stöd i sitt första räknande, till inköpt material med ett färdigt användningskoncept. Alla lärarna i min undersökning använder sig av pengar som laborativt material och framhåller förträffligheten hos dessa. De tre material som jag har beskrivit närmare, Geobrädet, Cuisenaires färgstavar och Logiska block, är det bara någon enstaka lärare som använder. De Logiska blocken användes mer i de lägre klasserna, F-3, till olika sorteringsövningar. De material som lärarna rekommenderade är Pentamino, Snottror och Palinspel. De lärare som har lång erfarenhet har mycket eget tillverkat material medan de mer oerfarna lärarna vill ha ett färdigt material.</p><p>Lärarna som undervisar i de yngre åldrarna, F-3, arbetar strukturerat med laborativa inslag schemalagda under veckan och samtliga anser det viktigt med ett varierat arbetssätt både för ökad förståelse och för att eleverna tycker det är kul. Flera av de intervjuade lärarna anser att det finns tid att planera för de laborativa inslagen och de framhåller att det är så viktigt så det får ta tid. En faktor som påverkade de laborativa momenten, framför allt för de mer oerfarna lärarna, är brist på material på skolorna. Om det funnits mer pengar att inhandla laborativt material för så skulle de laborativa inslagen vara flera.</p>

<p>I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssätt i matematik påverkar deras lärande. Studien har utförts på ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program på gymnasiet i klasser som läser kursen matematik A. Vi har använt oss av en enkätundersökning i båda klasserna och intervjuer med tre elever från respektive klass. Vårt resultat pekar på att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser påverkar deras lärande vid ett laborativt arbetssätt i matematik. Dessa faktorer är att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever. Vi har även hittat ett fåtal negativa faktorer med ett laborativt arbetssätt i matematik. Det studieförberedande programmet påpekade tidsaspekten och det yrkesförberedande programmet framhöll att klassrumsmiljön blir stökigare. De flesta elever tyckte att en varierad undervisning är viktig och att ett laborativt arbetssätt är roligt. En slutsats av det är att ett laborativt arbetssätt kan leda till att elever känner sig mer motiverade att lära sig matematik. Våra slutsatser av undersökningen är att de positiva faktorer eleverna betonat inte endast beror på att arbetssättet var laborativt, utan det faktum att det inte var ett traditionellt arbetssätt.</p>