The pediatric emergency department (PED) provides a unique environment to consider ethical issues faced in modern healthcare. Using a combination of personal reflections and a review of current literature, ethics within the PED is explored as it pertains to four categories: informed consent, health literacy, language barrier, and implicit bias. Parental consent is generally required for pediatric care, but there are exceptions encountered in the PED. Although children typically cannot provide consent, soliciting assent respects their autonomy and maturing cognitive development. Limited health literacy is a prominent issue in the U. S., yet healthcare information continues to be delivered in ways that do not adequately account for this. Change will necessitate creative solutions and reorientation to a focus on health equity and justice. Physician implicit bias may be related to a patient’s negative behaviors or inherent characteristics (e.g. race), and can result in adverse health outcomes for affected children. Physicians should confront their subconscious biases through introspection, open discussion, and implicit-bias training. Access to healthcare information in one’s native language is a basic human right protected by law. Use of qualified medical interpreters can alleviate disparities faced by patients with limited English proficiency, but may be underutilized in the PED. / Urban Bioethics

Bakgrund: I Sverige bor det över två miljoner utrikesfödda, hälsan hos nyanlända är bättre jämfört med dem som har bott i Sverige i över fem år. Genom kommunikationen bygger sjuksköterskan och patienten en mellanmänsklig relation. Relationer blir svåra att bygga när språkbarriärer existerar. Språkbarriärer i vårdmötet medför bland annat hinder i form av missförstånd, feltolkning, feldiagnostisering och minskad delaktighet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i möten med patienter inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på elva vetenskapliga artiklar med sjuksköterskeperspektiv. Resultat: Ur analysen framkom tre teman: Kommunicerar på ett annat sätt, Tolk som budbärare och Brist på kunskaper om kulturella skillnader samt sex subteman. Språkbarriärer kunde överkommas med hjälp av kreativa icke-verbala kommunikationsstrategier och med hjälp av tolk som budbärare. Även kultur var ett fenomen som sjuksköterskan behövde respektera och förstå. Konklusion: Sjuksköterskor kan hantera språkbarriärer via kreativa lösningar, däremot finns det brister i sjuksköterskors kunskap om kultur. Ämnet behöver lyftas för att öka medvetenheten hos sjuksköterskor om språkbarriärer i vården. / Background: There are over two million foreign-born in Sweden. The health of newly arrived immigrants is better compared to those who have lived in Sweden for over five years. Through communication, nurses and patients build interpersonal relationships. However, relationships become difficult to build when language barriers exist. Language barriers in healthcare encounters result in obstacles such as misunderstanding, misinterpretation, misdiagnosis and reduced participation. Aim: To describe nurses' experiences of language barriers in encounters with patients in health care. Method: A literature based study based on 11 articles with a qualitative approach from a nurse perspective. Findings: From the analysis three themes were identified; Communicating in a different way , Interpreter as messenger and Lack of knowledge about cultural differences with six subthemes. The result showed that language barriers could be overcome with the help of creative non-verbal communication strategies and with the helpof an interpreter as a messenger. Additionally culture was also a phenomenon that the nurse needed to respect and comprehand. Conclusion: Nurses can handle languagebarriers trough creative solutions, but there are gaps in nurses' knowledge of culture. The topic needs to be raised to increase awareness about language barriers among nurses.

Att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle återspeglas i dagens sjukvård. Sjuksköterskor möter idag patienter med invandrarbakgrund och kan därmed uppleva svårigheter att förstå dessa patienters behov på grund av språkhinder och/eller kulturella skillnader. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Vi använde oss av en litteraturstudie där 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats och analyserats enligt Evans (2003) modell. Analysen resulterade i följande fem teman; Språkbarriär – ett hinder för god omvårdnad, Tolkens för - och nackdelar, Anhöriga - på gott och ont, Att uppleva bristfällig kulturkompetens, Upplevelsen av både positiva och negativa fördomar och förutfattade meningar. I diskussionen lyfter författarna fram samtliga teman för att de är av betydelse för sjuksköterskan i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Sjuksköterskorna i dem studerade artiklarna upplevde frustration och missnöje eftersom de inte kunde tillgodose en god omvårdnad till patienter med invandrarbakgrund. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård krävs det en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan vårdar patienter som är immigranter med annat modersmål räcker inte språkkunskaperna alltid till för att förstå och bli förstådd, vilket kan leda till missförstånd. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på 14 vetenskapliga artklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Blekinge. Artiklar mellan 2000-2010 inkluderades. Artiklarna granskades efter Forsberg & Wengströms granskningsmall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans kommunikationssvårigheter och dess följder i mötet med patienter som är immigranter med annat modersmål. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; användning av tolk, otillräcklig språkkunskap, frustration och förförståelse. Sjuksköterskan upplevde otillräckliga språkkunskaper hos patienter, vilket ledde till begränsad omvårdnad och felbedömningar. Sjuksköterskan uttryckte även sitt missnöje över bristen på omvårdnaden som gavs till patienter med annat modersmål och var oroliga för vårdkvalitén som gavs. Sjuksköterskan ansåg att patienter med språksvårigheter krävde mer tid än patienter utan språksvårigheter och därmed var en belastning för vården. Diskussion: För att underlätta kommunikation med patient som är immigrant med annat modersmål bör en professionell tolk anlitas. Flerspråkiga sjuksköterskor kan vara till hjälp som tolk.</p> / <p>Background: To provide good health care requires good communication between nurse and patient. When the nurse caring for patient whom are immigrant with a different native language, the nurse’s language skills are sometimes insufficient and they are in able to understand and to be understood, which can lead to misunderstandings. Method: The literature review was based on 14 articles. Researches were made in the databases; Cinahl, PubMed, and Elin@Blekinge. Articles from 2000-2010 were included. Articles were reviewed by Forsberg & Wengström template. Aim: The aim was to describe nurses' communication problems and the implications of meeting patients who are immigrants with a native language. Results: The results are presented in four categories: use of interpreter, inadequate language skills, frustration and pre-understanding. The nurse experienced that nursing a patient with inadequate language skills led to limited nursing and miscalculations. The nurse also expressed the dissatisfaction at the lack of care given to non-native speaking patient and was worried about the quality of care provided. The nurse believed that patients with language difficulties required more time and was more of a burden on health care than patients without language barriers. Discussion: To facilitate communication with patients who are immigrants with a native language, a professional interpreter should be hired. Multilingual nurses can also be helpful as interpreters.</p>

Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård krävs det en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan vårdar patienter som är immigranter med annat modersmål räcker inte språkkunskaperna alltid till för att förstå och bli förstådd, vilket kan leda till missförstånd. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på 14 vetenskapliga artklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Blekinge. Artiklar mellan 2000-2010 inkluderades. Artiklarna granskades efter Forsberg &amp; Wengströms granskningsmall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans kommunikationssvårigheter och dess följder i mötet med patienter som är immigranter med annat modersmål. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; användning av tolk, otillräcklig språkkunskap, frustration och förförståelse. Sjuksköterskan upplevde otillräckliga språkkunskaper hos patienter, vilket ledde till begränsad omvårdnad och felbedömningar. Sjuksköterskan uttryckte även sitt missnöje över bristen på omvårdnaden som gavs till patienter med annat modersmål och var oroliga för vårdkvalitén som gavs. Sjuksköterskan ansåg att patienter med språksvårigheter krävde mer tid än patienter utan språksvårigheter och därmed var en belastning för vården. Diskussion: För att underlätta kommunikation med patient som är immigrant med annat modersmål bör en professionell tolk anlitas. Flerspråkiga sjuksköterskor kan vara till hjälp som tolk. / Background: To provide good health care requires good communication between nurse and patient. When the nurse caring for patient whom are immigrant with a different native language, the nurse’s language skills are sometimes insufficient and they are in able to understand and to be understood, which can lead to misunderstandings. Method: The literature review was based on 14 articles. Researches were made in the databases; Cinahl, PubMed, and Elin@Blekinge. Articles from 2000-2010 were included. Articles were reviewed by Forsberg &amp; Wengström template. Aim: The aim was to describe nurses' communication problems and the implications of meeting patients who are immigrants with a native language. Results: The results are presented in four categories: use of interpreter, inadequate language skills, frustration and pre-understanding. The nurse experienced that nursing a patient with inadequate language skills led to limited nursing and miscalculations. The nurse also expressed the dissatisfaction at the lack of care given to non-native speaking patient and was worried about the quality of care provided. The nurse believed that patients with language difficulties required more time and was more of a burden on health care than patients without language barriers. Discussion: To facilitate communication with patients who are immigrants with a native language, a professional interpreter should be hired. Multilingual nurses can also be helpful as interpreters.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med vårdsökande personer då ett gemensamt språk saknas. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tolv artiklar med kvalitativ metod som analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman; en stor utmaning, tolk som stöd och hinder, problemlösande strategier och personlig utveckling. Sjuksköterskor upplevde frustration över att inte kunna ge en god vård på grund av språkbarriärer. De värderade tolkar som användbara för att möjliggöra kommunikationen. Dock användes ibland den vårdsökande personens anhöriga för översättning. Icke-verbal kommunikation upplevdes som en bra strategi vid enklare konversationer. Fynden visade att det fanns en strävan hos sjuksköterskorna att förstå den vårdsökande personen och att öka sin kulturella kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde utmaningar när de kommunicerade med vårdsökande personer som talade ett annat språk. Det fanns otydliga riktlinjer kring användning av tolk. Sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper gällande att kommunicera då ett gemensamt språk saknas. En personcentrerad vård innebär att den vårdsökande personen ska ha möjlighet att vara delaktig i sin vård och att sjuksköterskan har en förståelse för dennes individuella behov och värderingar. Mer forskning behövs kring vilken typ av utbildning eller verktyg sjuksköterskor kan använda sig av för att hantera språkbarriärer. / Aim: To describe nurses experiences of communicating with patients when they do not share the same language. Method: A literature review with an inductive approach based on twelve qualitative articles analysed with Friberg’s five-steps-model. Results: The analysis is presented in four main themes; a major challenge, interpreters that are both supportive and obstructive, problem-solving strategies and personal development. The nurses felt frustration because they could not give an individualized good healthcare because of the language barrier. They valued the interpreters, but some nurses used the patients relatives to interpret. Non-verbal communication was seen as a good strategy to enable simple conversations. The nurses desired to understand the patients and strived to get increased competence about different cultures. Conclusion: Nurses experienced a major challenge to communicate when there is no common language. There are insufficient guidelines about how to use interpreters. Nurses experienced a lack of competence when they communicated with people who speak another language. In person-centered care the patient should be involved in his or hers care and the nurse need to have knowledge about their individual needs and values. Further research is necessary about education or tools that nurses can use to overcome language barriers.

Bakgrund: Vårdmöten med patienter med språkbarriärer blir allt vanligare för distriktssköterskan inom kommunal hälso- och sjukvård. Hen har ett ansvar att arbeta personcentrerat och sträva efter jämlik vård, men detta försvåras på grund avspråkbarriärer.  Syfte: Var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att främja personcentrerad vård för patienter i kommunal hälso- och sjukvård när språkbarriärer föreligger.  Metod: Studien är kvalitativ, datainsamling har skett via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sammanfattades i sex underkategorier och två huvudkategorier;Distriktssköterskans egna strategier och förhållningssätt för att främja personcentrerad vård. Språkligt stöd och organisatoriska förutsättningar krävs för att möjliggöra personcentrerad vård. En god vårdrelation var en förutsättning för att vården skulle bli personcentrerad. Distriktssköterskorna försökte främja personcentrerad vård och en vårdrelation genom egna förhållningsätt och kulturell medvetenhet samt språkligt stöd, från informella och formella tolkar. Slutsats: Kommunikationen och den enskilda distriktssköterskans kulturella medvetenhet, hade en stor betydelse för skapandet av en vårdrelation, som främjar personcentrerad vård. Att kunna kommunicera var viktigt och behovet av formellatolkar som språkligt stöd lyfts av distriktssköterskorna. Dock begränsade organisatoriska förutsättningar möjligheten, att använda formella tolkar i tillräcklig utsträckning. / Background: Care meetings with patients with language barriers are becoming more common for the district nurse in municipal health care. The district nurseshave a responsibility to work person-centered and strive for equal care, but this becomes more difficult due to language barriers. Aim: To describe the district nurses' experiences of promoting person-centered care for patients in municipal health care, when language barriers occur.  Method: The study has used a qualitative approach. Data collection has taken placeby semi-structured interviews, with eight district nurses in municipal health care. Collected data has been analysed with qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: Summarised in six subcategories' and two main categories; The district nurse's own strategies and approaches to promote person-centered care. Language support and organisational conditions are required to enable person-centered care. A good care relationship was essential for the care to become person-centered. District nurses tried to promote person-centered care and the establishment of a care relationship, through their own attitudes and cultural awareness, as well as linguistic support from informal and formal interpreters. Conclusion: The communication and the cultural awareness of the individual district nurse was of great importance, for establishing a care relationship that promotes person-centered care. Being able to communicate was important and the need for a formal interpreter as language support was pointed out by the district nurses. However, organisational conditions limited the possibility of using formal interpreters to a sufficient extent.

Bakgrund: Den världsomfattande rörligheten mellan länder och en större variation när det gäller etnicitet på patienter har gjort att det ställs högre krav på hälso- och sjukvården. Sjukvården möter patienter med annat modersmål än svenska och annan kulturell bakgrund vilket innebär ökad flexibilitet och språkkompetens för sjuksköterskor. Sjuksköterskan är den första som kommer i kontakt med patienten i en akutvårdskontext och ställs därför inför en utmaning att vårda patienten med en språkbarriär.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att i en akutvårdskontext vårda patienter när det finns en språkbarriär. Metod: En systematisk litteraturöversikt med resultat från 16 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och två med mixad metod. Analysen utfördes utifrån Whittemore &amp; Knafls metod.  Resultat: Resultat redovisas utifrån två kategorier en utmaning för sjuksköterskorna och upplevelsen av att använda olika verktyg i vårdmötet samt 6 subkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor ser mötet med patienten i en akutvårdskontext som en utmaning. De vill gärna vårda patienten men vet inte hur de ska närma sig patienten, oro finns för att göra fel så att patientsäkerheten hotas. I dessa situationer kan det finnas behov av professionell tolk som behärskar medicinska termer, vilket kan vara svårt i en akut situation. Det finns andra verktyg som sjuksköterskan använder för att kunna bedöma patientens akuta behov så som kroppsspråk eller flerspråkiga kollegor. / Bakgrund: Den globala rörelsen mellan länder och en större variation när det gäller patienters etnicitet har ökat kraven på vården. Hälso- och sjukvården behandlar patienter med ett annat modersmål än svenska och ibland olika kulturell bakgrund. Detta kräver högre flexibilitet och ökade språkkunskaper bland sjuksköterskor. Sjuksköterskan är den första som möter patienten i en akutvårdskontext och utmanas därför att ta hand om patienter i situationer där en språkbarriär uppstår. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i en akutvårdskontext för att ta hand om patienter där en språkbarriär uppstår. Metod: En systematisk litteraturöversikt med resultat från 16 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och två med blandad metod. Analysen utfördes baserat på Whittemore &amp; Knafl-metoden. Resultat: Resultaten redovisas utifrån två kategorier, en utmaning för sjuksköterskorna och erfarenheten av att använda olika verktyg i vårdmötet, samt 6 underkategorier. Slutsatser: Sjuksköterskor ser mötet med patienten i en akutvårdskontext som en utmaning. De vill ta hand om patienten men vet inte hur de ska närma sig patienten, det finns en oro för att göra misstag så att patientsäkerheten hotas. I dessa situationer kan det finnas behov av en professionell tolk som behärskar medicinska termer, vilket kan vara svårt i en nödsituation. Det finns andra verktyg som sjuksköterskan använder för att kunna bedöma patientens akuta behov, till exempel kroppsspråk eller flerspråkiga kollegor.

Bakgrund: År 2020 var fler än 2 miljoner av Sveriges invånare utrikes födda. Kommunikation är en grundförutsättning för att ge en god vård vilken tar hänsyn till patientens integritet och autonomi. Vid kommunikation där språkbarriärer förekommer används formella och informella tolkar. Bristande kommunikation kan innebära risker för patientsäkerheten. Alla som söker vård i Sverige omfattas av de lagar som styr hälso- och sjukvården vilka ger rätt till vård på lika villkor samt att besluta och medverka om sin egenvård. Begreppet personcentrerad vård är centralt inom sjukvården vilket är förenligt med Travelbees omvårdnadsteori. Syfte: Att undersöka hur immigranter beskriver upplevelser av språkbarriärer i mötet mellanpatient och vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: En beskrivande litteraturstudie av tolv kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Ett problem för patienter var svårigheter att få tillgång till information och nivån av förståelse för den givna informationen. Språkbarriären minskade patientens möjligheter att uttrycka känslor, formulera sina problem och att vara med i beslutsprocessen. Patienter kunde inte ge sitt informerade samtycke och upplevde vården som påtvingad. Negativa erfarenheter av språkbarriärer gjorde att patienter avstod från vård. Tolktjänster var svårtillgängliga trots uttrycklig begäran. Informella tolkar kunde ha negativa konsekvenser. Immigranter sökte sigtill vårdpersonal som talade deras språk eftersom de upplevde vården som säker ochförtroendeingivande. Slutsats: Studiens resultat visar att språkbarriärer och de konsekvenser de medför kan ha ennegativ inverkan patientsäkerheten och även på patienters mående. För att bedriva en personcentrerad vård behöver vårdpersonal kunna säkerställa att patientens upplevelse avdelaktighet uppmuntras och autonomin och integriteten respekteras. Detta är centralt för vårdpersonal att vara medveten om för att kunna ge god vård på lika villkor. / Background: In 2020, more than 2 million of Sweden's inhabitants were born abroad. Communication is a basic prerequisite for providing good care which considers the patient's integrity and autonomy. In communication where language barriers occur, formal and informal interpreters are used. Lack of communication can involve risks for patient safety. Everyone who seeks care in Sweden is covered by the laws that govern health care, which give patients the right to care on equal terms and to decide and participate in their own care. The concept of person-centered care is central to healthcare, which is compatible with Travelbee's nursing theory. Aim: To investigate how immigrants describe experiences of language barriers in the meeting between patient and care staff in somatic care. Method: A descriptive literature study of twelve qualitative original articles from the PubMed and CINAHL databases. Results: One problem for patients was difficulties to accessing information and the level of understanding of the information provided. The language barrier reduced the patient's opportunities to express emotions, formulate their problems and be involved in the decision making process. Patients could not give their informed consent and experienced the care as forced upon them. Negative experiences of language barriers led patients to refrain from care. Interpreting services were difficult to access despite being requested. The use of informal interpreters sometimes involved negative consequences. Immigrants sought care staff who spoke their language because they perceived the care as safe and trustworthy. Conclusion: The results of the study show that language barriers and the consequences they entail can have a negative impact on patient safety and on the patient's emotional status. In order to conduct person-centered care, health care staff need to be able to ensure that the patient's experience of participation is encouraged, and autonomy and integrity are respected. This is central for healthcare professionals to be aware of to be able to provide good care on equal terms.

Bakgrund: I världen finns en stor språklig diversitet som leder till språkbarriärer inom hälso- och sjukvården med negativa konsekvenser för patienter. För att kunna främja hälsa och skapa en vårdande relation behöver sjuksköterskor ha kunskap om patienters upplevelser av språkbarriärer för att utforma den goda omvårdnad de har rätt till. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av språkbarriärer inom omvårdnad. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes med efterföljande databearbetning. Totalt inkluderades nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar i litteraturstudien. Resultat: Patienters upplevelser av språkbarriärer i omvårdnaden resulterade i kategorierna: upplevelser av att överbrygga språkbarriärer, sjuksköterskans förhållningssätt påverkade välbefinnandet samt omvårdnaden påverkades. Konklusion: Patienter hade olika erfarenheter av att överbrygga språkbarriärer. Tolk kunde förbättra kommunikationen, men delar av kommunikationen kunde försvinna. Patienter upplevde även brist på tolkar, att närstående fick tolka samt alternativ kommunikation. Sjuksköterskans förhållningssätt genom bemötande och vilja till att kommunicera påverkade patienternas välbefinnande. Patienterna hade olika uppfattningar kring hur omvårdnadskvaliteten påverkades. En del patienter ansåg att kommunikationen försämrades och att det resulterade i svårigheter att uttryck behov och få information. Det fanns också en ovilja hos patienterna att kritisera samt försämra relationen till sjuksköterskan. / Background: There is a high linguistical diversity worldwide which can result in language barriers in health care with negative consequences for patients. To promote health and a caring relationship nurses must have a knowledge of patients’ experiences of language barriers to provide the care to which they are entitled. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of language barriers in nursing. Method: A general review of the literature with an inductive approach was conducted and data analysis was performed. In total nine qualitative and two quantitative articles were included in the study. Result: Patients’ experiences of language barriers in nursing resulted in following categories: experiences of bridging language barriers, nurses’ approach affected well-being and nursing was affected. Conclusion: Patients had different experiences of bridging language barriers. Interpreters could improve communication, but parts could be lost. Patients experienced a lack of interpreters, that relatives had to interpret, and alternative communication. Nurses’ approach through reception and willingness to communicate affected the patients’ well-being. Patients had different views on how nursing was affected. Some felt that communication deteriorated and that this resulted in difficulties expressing needs and receiving information. Patients were reluctant to criticize and deteriorate the relationship with the nurse.