Resumé Studiens syfte var att se om det fanns möjligheter till att kunna anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, beslutade författarna sig för att ta reda på vilka olika undervisningsätt det finns för de elever som lär kinestetiskt, alltså genom att få röra på sig i undervisningen. Detta gjordes genom att lärarna fick ett fiktivt case att utgå ifrån. Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning mot ett fenomenografiskt angreppsätt. Författarna valde att göra kvalitativa intervjuer med lärare i skolan. Författarnas tolkningar av lärarnas svar är att de gärna skulle vilja arbeta mer i grupper inom klasserna för att kunna tillgodose alla elevers lärande. Detta gäller inte enbart det kinestetiska lärandet. Arbetssättet av lärarna skiljde sig inte nämnvärt åt, eleverna med det kinestetiska lärandet skulle ha tillgång till en stor mängd konkret material som både lockar till att bygga, fritt eller efter ritningar, samt till att konstruera mönster, vilket är matematikens bas. Lärarna försökte göra undervisningen så varierande som möjligt för att ta tillvara på elevernas förmågor. I olika teman vävdes matematiken in och användes även utomhus. Där kunde eleverna sortera föremål, leta siffror, uppskatta antal och leta efter geometriska former som var av vikt för de som lär kinestetiskt. Resultatet visar att det var läraren som måste använda en undervisnings stil som passade eleverna med det kinestetiska lärandet, det vill säga att undervisningen inte skulle ske på lärarens villkor utan på elevernas. Det var även viktigt att använda olika metoder som läraren själv trodde på, för annars tror inte eleverna att de kommer att lyckas i sitt lärande. / Abstract The purpose of the study was to study if there are some possibilities for adjust teaching in a classroom for all individual needs. To find a suitable answer for the above thoughts, the authors decided to find out more about which different teaching methods there are for student who learn kinesthetic, in other words the students who needs to budge in the teaching. This was done through a fictitious case which was left to the teachers to assume from. The study was done with a qualitative direction with a phenomenographics approach. The authors conducted qualitative interviews with some teachers in school. The authors’ interpretation from the teachers’ answer is that they want to work more within groups in the classes for satisfying all the students learning. These were pertaining not to only the student who learns kinesthetic according to the interviews. The way of teaching didn’t differ between the teachers, and, the students, who learn by the kinesthetic way, should have access to a big part of concrete material, entice to build, free or after plan, and they entice to design model, which is the mathematics basis. The teachers tried to do the teaching as rich of variation as possible to take care of the students’ abilities. In different themes the mathematics was interweaved and used outdoors. There the students could classify object, look for figure, estimate quantity and look for forms of geometry. This was very important for those who learn by the kinesthetic way. The result shows that it is the teachers who have to use teaching styles which fits the student, who learn by the kinesthetic way. It means that the teaching should concern more to the students’ conditions than the teachers. It is also important that the teachers use different methods which the teacher believes in, otherwise the student don’t believe neither and don’t success in their learning.

Naturkunskap A är ett kärnämne på gymnasiet och därför läser alla gymnasieelever ämnet. Vad tycker eleverna om ämnet och hur föredrar de att arbeta? Hur ser lärarna på ämnet och hur vill de arbeta? Genom en enkätundersökning, där vi gjort en enkät till lärare och en enkät till elever, undersöker vi hur Naturkunskap A ser ut på olika skolor, då det gäller undervisning och val av läromedel. Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om elevers olika sätt att lära. Vi vill även ta reda på i vilken utsträckning lärare använder andra läromedel än läroboken inom de olika ämnesområdena i Nk A. För att få reda på detta utgick vi från våra frågeställningar: • I vilken grad används andra läromedel än läroboken i Nk A? • Vilken attityd har elever till de olika ämnesområdena i Nk A? • Hur lär elever bäst, enligt elever, enligt lärare? • Diskuterar lärare målen i Nk A med eleverna? Vi bestämde oss för att åka till de skolor där enkäterna besvarades och därför ligger vår urvalsgrupp inom en tio mils radie från Jönköping. Detta gjorde att vi kunde vara på plats och svara på eventuella frågor som eleverna och lärarna kunde ha på enkäten. Skolorna vi valt har olika profiler, detta för att få en så stor variation som möjligt. Vi har även valt att besöka olika program även detta för att få ett ”säkrare” svar. Resultaten stämmer bra överrens med tidigare forskning, elever vill ha variation i sin undervisning och med sina läromedel. Lärarna strävar efter variation, socialt samspel och dialog i sin undervisning. Lärarna hävdar att de talar om målen med eleverna, eleverna upplever dock inte detta. Förutsättningarna för ett bra arbetssätt finns såväl hos eleverna som hos läraren, men det är inte alltid eleverna förstår vad läraren vill få fram i sin undervisning. Det är därför viktigt med attityden till ämnet hos eleverna.

As educational professionals strive to help students become efficient and effective learners, they must assist in the development of student learning strategies and a greater understanding of the learning process. The purpose of this study was to analyze and compare the learning pattern preferences of middle and high school students in general education and special education settings. The results of this study were intended to help guide teachers and other education professionals to make informed decisions about differentiating instruction in a way to reach more, if not all, students in their classroom. The results could furthermore assist educators in fostering greater self-knowledge and self-advocacy in students, which then can assist them to become active participants of their own learning experiences. Archival data was examined using scores of middle and high school students on the Learning Connections Inventory (LCI), the survey associated with the Let Me Learn Process®. 251 students LCI scores were studied on the basis of grade level and special education classification.<br>Research questions utilized one-way MANOVA's in order to determine preference for particular individual patterns on the LCI. The first set of research questions compared students in special education and students in general education. The second set of questions compared students in special education broken down by classification, specifically, Other Health Impairment and Specific Learning Disability. Analyses revealed preference for certain LCI patterns between the groups examined. This study was intended to be a starting point for the analysis of the learning patterns of special education students. Once pattern preferences and the interactions between preferences are identified, and the utility of the Let Me Learn Process® is examined, a greater understanding of learning will occur in combination with the development of self-advocacy skills in the classroom. Overall, the Let Me Learn Process® has been shown to have promise in utilizing cognition, conation and affectation approaches in order to assist in developing effective learning strategies. As each of these elements is taken into consideration, this process can allow learners to become active participants in their own learning process. / School of Education; / School Psychology / PhD; / Dissertation;

The purpose of my study is to determine students’ attitudes to the Natural Science subject. I want to contribute to scientific discourse about different learning styles that can respond to childrens’ requirements in teaching as well as to determine the student’s experience of learning styles. The studies were carried out at an upper secondary school in Stockholm (spring term 2011) for three different classes. I have used qualitative interviews to determine student's experiences and quantitative analysis of student's evaluations of science subjects they have been taught. In my research I concluded that pupils’ attitudes to science are quite common. I also suggest that students with negative attitudes to science have a basis in the student's difficulties with science learning. I also found that the students have different ways of learning. By making the students aware of their best way to learn they can develop individual strategies for attaining new information. The traditional teaching methods that exist in today's education system impart knowledge in the form of finished facts. This can lead to pupils having difficulties in learning. Therefore teachers must adapt their teaching styles and methods to a way that fits all of the students’ different ways of processing information and learning. Schools need to find different approaches to the teaching of its pupils. My conclusion is that if teachers adjust their methods of teaching the Natural science subjects to suit each student learning - styles, this can increase their ability to learn and therefore increase their comprehension of the subjects.

In each classroom there is a teacher with good intentions wanting what´s best for their pupils. But grades and tests in mathematics from 2009 in Sweden shows there is a crack between the subject being taught and the learning child. The purpose with this research is to find an understanding from a teaching and learning perspective of which teaching method is more suitable for teaching and learning mathematics by doing a comparison between two methods. The main question is: What are the advantages and disadvantages of the traditional and the laboratory method of teaching, supported by the two keywords teaching method and learning? This C-paper is based on a qualitative research aiming to gather an in-depth understanding of human behavior. Semi-structured interviews was used on two teachers in primary school, both teachers have integrated classes, grade 2 and 3. Observations were made in both classes. The empirical data was analyzed through theories and sorted in advantages and disadvantages. The result of the traditional method distinguishes to have a textbook and has a reproductive way of teaching, while concrete mathematics has a more reflecting approach. The school using concrete method is also using the model of the four learning style (visual, verbal, tactile and kinesthetic). Accordingly of this study the concrete method support the individual way of learning by using one of the dominant learning styles. Activity, problem solving and making children aware and in charge of their own education, show their way to understanding the subject. 8-9 years old children, learning how to read and write, have another abstract way of thinking which makes it hard for them to work with a textbook. This will lead to a slow learning, preventing the child to achieve understanding of the subject.

Syftet med min studie har varit att belysa två olika lärstilsmodeller Dunn & Dunns Learning Style Inventory (LSI) och Vermunts Inventory of Learning Styles (ILS) för att urskilja deras olikheter. Detta arbete är en forskningskonsumerande uppsats som är baserad på tidigare forskning inom ämnet lärstilar. Vetenskapliga artiklar, översiktsgranskningar, rapporter och böcker har bearbetats och analyserats och kategorier har utformats för att jämföra och analysera lärstilsmodellerna i relation till varandra. I resultatet presenteras båda lärstilsmodellernas karaktäriserande drag vilka är lärstilsförfattarnas definition av termen ”lärstil” samt den specifika lärstilens uppkomst. Sedan behandlas centrala begrepp och kategorier som används inom lärstilen samt lärstilens pedagogiska innebörd. Därefter presenteras mätinstrumentets namn samt själva utformningen av mätinstrumentsformuläret. Efter detta berörs den empiriska evidens som framförts av lärstilsförfattarna samt “extern” evidens av lärstilen om så existerar. Avslutningsvis redogörs de synpunkter som framförts på lärstilen. Studien visar att Dunn & Dunns Learning Style Inventory (LSI) och Vermunts Inventory of Learning Styles (ILS) skiljer sig avsevärt åt. Författaren av denna uppsats förespråkar Vermunts Inventory of Learning Styles (ILS) och läsaren rekommenderas att först efter noga välinformerat övervägande välja den lärstilsmodell som visar på stark evidens och som överensstämmer med pedagogens egen syn på inlärning.

Hur elever lär och vilka de bästa förutsättningarna för lärande skulle kunna vara är frågor som alltid funnits med i skolans värld. I denna uppsats är begreppet som "lärstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta ämne i cirka 35 år. Följande studie har behandlat lärstilar i tre olika ämnen så som svenska, matematik och bild. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur lärare reflekterar kring inlärningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillämpningar i några skolämnen ser ut. Studien skildrar betydelsen för elevernas inlärningsstilar i samband med undervisning och klassrumsmiljön. Uppsatsen grundar sig i två metoder, en kvalitativ och en kvantitativ metod där enkät har används för att samla in empirin. Tre intervjuer med lärare i år fyra och fem och enkätundersökning med 42 elever har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visar att alla tre lärare har grundläggande teorier om hur lärstilar skall användas i relation till undervisning och klassrumsmiljön. Men det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor. Resultat visar också att "lärstil" som begrepp uppfattas på väsentligt skilda sätt av de olika lärarna. Varken lärare eller elever gjorde någon skillnad på undervisningens planering i de olika ämnena bild, matematik och svenska. / How students learn and what the best conditions for learning could be issues that always existed in the school world. This essay is the concept is that "learning style" headquarters, but that does not mean the concept itself is perceived as completely new. It has conducted research on this topic for about 35 years. The study has dealt with learning styles in three different subjects, such as Swedish, mathematics and image. The purpose of this study is to obtain a deeper understanding of how teachers reflect on learning styles in relation to education and classrooms and how their applications in some school subjects are. The study portrays the importance of students' learning styles in the context of teaching and classroom environment. The essay is based on two methods, a qualitative and a quantitative method of survey has been used to collect empirical. Three interviews with teachers in years four and five and a survey of 42 students have formed the basis for the empirical data collection. The result shows that all three teachers, the basic theories of how learning styles should be used in relation to teaching and classrooms. But it is different, however, between the teachers in the degree to which these can be seen in their statements. Results also show that "learning style" as a concept is perceived in significantly different ways by different teachers. Neither the teacher nor the students made any difference in teaching planning in the different subject’s image, mathematics and swedish.

This study aimed to investigate the differences in mathematics achievement scores of the eighth grade students with respect to their learning styles. Mathematics achievements of the eighth grade students were determined by the number of correct answers given in the mathematics subtest of Level Determination Examination (abbreviated in Turkish as SBS) which was administered in June 2009. Mathematics achievements of the eighth grade students were also determined by teacher-assigned mathematics grades which were given at the end of the school year of 2008-2009. Learning styles of different students were determined by Learning Style Questionnaire developed by Kolb. This study was conducted with 283 eighth grade students who attended schools located in different specified regions (city centre, suburban and villages) of Mustafakemalpasa town of Bursa during spring semester of 2008-2009. The data were analyzed by using Kruskal-Wallis Test and Mann-Whitney U Test. The results indicated that the most common learning style was found to be assimilators. The results of the statistical analyzes showed that there was asignificant difference in mathematics achievement scores of students with respect to learning styles. The mean of the SBS mathematics scores of convergers were found to be higher than that of assimilators, divergers and accommodators. The mean of both SBS mathematics achievement scores and teacher assigned mathematics scores of female students were found to be higher than that of male students. The mean SBS mathematics achievement scores of students who attended different schools located in the city centre were found to be higher than that of students who attended schools located in the suburbia and villages.

<p>Hur elever lär och vilka de bästa förutsättningarna för lärande skulle kunna vara är frågor som alltid funnits med i skolans värld. I denna uppsats är begreppet som "lärstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta ämne i cirka 35 år. Följande studie har behandlat lärstilar i tre olika ämnen så som svenska, matematik och bild. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur lärare reflekterar kring inlärningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillämpningar i några skolämnen ser ut. Studien skildrar betydelsen för elevernas inlärningsstilar i samband med undervisning och klassrumsmiljön. Uppsatsen grundar sig i två metoder, en kvalitativ och en kvantitativ metod där enkät har används för att samla in empirin. Tre intervjuer med lärare i år fyra och fem och enkätundersökning med 42 elever har utgjort underlag för den empiriska datainsamlingen. Resultatet visar att alla tre lärare har grundläggande teorier om hur lärstilar skall användas i relation till undervisning och klassrumsmiljön. Men det skiljer sig dock mellan lärarna i vilken grad dessa syns i deras utsagor. Resultat visar också att "lärstil" som begrepp uppfattas på väsentligt skilda sätt av de olika lärarna. Varken lärare eller elever gjorde någon skillnad på undervisningens planering i de olika ämnena bild, matematik och svenska.</p> / <p>How students learn and what the best conditions for learning could be issues that always existed in the school world. This essay is the concept is that "learning style" headquarters, but that does not mean the concept itself is perceived as completely new. It has conducted research on this topic for about 35 years. The study has dealt with learning styles in three different subjects, such as Swedish, mathematics and image. The purpose of this study is to obtain a deeper understanding of how teachers reflect on learning styles in relation to education and classrooms and how their applications in some school subjects are. The study portrays the importance of students' learning styles in the context of teaching and classroom environment. The essay is based on two methods, a qualitative and a quantitative method of survey has been used to collect empirical. Three interviews with teachers in years four and five and a survey of 42 students have formed the basis for the empirical data collection. The result shows that all three teachers, the basic theories of how learning styles should be used in relation to teaching and classrooms. But it is different, however, between the teachers in the degree to which these can be seen in their statements. Results also show that "learning style" as a concept is perceived in significantly different ways by different teachers. Neither the teacher nor the students made any difference in teaching planning in the different subject’s image, mathematics and swedish.</p>

<p>Resumé</p><p>Studiens syfte var att se om det fanns möjligheter till att kunna anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, beslutade författarna sig för att ta reda på vilka olika undervisningsätt det finns för de elever som lär kinestetiskt, alltså genom att få röra på sig i undervisningen. Detta gjordes genom att lärarna fick ett fiktivt case att utgå ifrån.</p><p>Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning mot ett fenomenografiskt angreppsätt. Författarna valde att göra kvalitativa intervjuer med lärare i skolan.</p><p>Författarnas tolkningar av lärarnas svar är att de gärna skulle vilja arbeta mer i grupper inom klasserna för att kunna tillgodose alla elevers lärande. Detta gäller inte enbart det kinestetiska lärandet. Arbetssättet av lärarna skiljde sig inte nämnvärt åt, eleverna med det kinestetiska lärandet skulle ha tillgång till en stor mängd konkret material som både lockar till att bygga, fritt eller efter ritningar, samt till att konstruera mönster, vilket är matematikens bas. Lärarna försökte göra undervisningen så varierande som möjligt för att ta tillvara på elevernas förmågor. I olika teman vävdes matematiken in och användes även utomhus. Där kunde eleverna sortera föremål, leta siffror, uppskatta antal och leta efter geometriska former som var av vikt för de som lär kinestetiskt.</p><p>Resultatet visar att det var läraren som måste använda en undervisnings stil som passade eleverna med det kinestetiska lärandet, det vill säga att undervisningen inte skulle ske på lärarens villkor utan på elevernas. Det var även viktigt att använda olika metoder som läraren själv trodde på, för annars tror inte eleverna att de kommer att lyckas i sitt lärande.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of the study was to study if there are some possibilities for adjust teaching in a classroom for all individual needs. To find a suitable answer for the above thoughts, the authors decided to find out more about which different teaching methods there are for student who learn kinesthetic, in other words the students who needs to budge in the teaching. This was done through a fictitious case which was left to the teachers to assume from.</p><p>The study was done with a qualitative direction with a phenomenographics approach. The authors conducted qualitative interviews with some teachers in school.</p><p>The authors’ interpretation from the teachers’ answer is that they want to work more within groups in the classes for satisfying all the students learning. These were pertaining not to only the student who learns kinesthetic according to the interviews. The way of teaching didn’t differ between the teachers, and, the students, who learn by the kinesthetic way, should have access to a big part of concrete material, entice to build, free or after plan, and they entice to design model, which is the mathematics basis. The teachers tried to do the teaching as rich of variation as possible to take care of the students’ abilities. In different themes the mathematics was interweaved and used outdoors. There the students could classify object, look for figure, estimate quantity and look for forms of geometry. This was very important for those who learn by the kinesthetic way.</p><p>The result shows that it is the teachers who have to use teaching styles which fits the student, who learn by the kinesthetic way. It means that the teaching should concern more to the students’ conditions than the teachers. It is also important that the teachers use different methods which the teacher believes in, otherwise the student don’t believe neither and don’t success in their learning.</p>