No description available.

Bakgrund: Modeindustrin är en av de branscher som växt mest under 2000 talet vilket medfört förändringar gällande trender och strukturer på marknaden. Från att massproduktion dominerat produktionsstrategin och dess värdekedja har en dynamisk marknad med dess sporadiska efterfrågan växt fram. Som en följd har värdekedjan och produktionsstrategin utvecklats till att bli allt mer agil och flexibel. Att vara mer flexibel är dock en fråga om prioritering då det kräver resurser, pengar och tid. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur Slow Fashion bolag arbetar med flexibilitet på en dynamisk marknad. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod och är en tvärsnittsstudie med två företag som empirisk grund. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudier. Slutsats: Studien konstaterar att flexibilitet inte är något som något av de undersökta företagen jobbar aktivt med vilket har skapat en låg lageromsättningshastighet. Flexibilitet är dock inte lika viktigt för dessa företag inom Slow Fashion då deras segment grundar sig på en betydligt stabilare efterfrågan på grund av dess långa produktlivscykler. / Flexibility on a dynamic market -  A qualitative cross-sectional study on how businesses work with flexibility on a dynamic market. This study aims to investigate how Slow Fashion companies use flexibility in their project of creating a collection to survive on a dynamic market with high volatile demand. This has been investigated by studying two Swedish fashion companies and the research questions that has been investigated is: -        How does the companies prioritize between quality, economic and time when developing a new collection? -        How does the prioritization affect the companies ability to achieve flexibility? -        How important is flexibility for a Slow Fashion company? The study is based on interviews with two persons who work at two different Slow Fashion companies. Since there is a lot of research about how Fast Fashion companies work with flexibility, the aim of the study has been to investigate how and if Slow Fashion companies does the same. The study shows that rather than focusing on time in the companies working processes, they prioritize to maintain a high-quality production while keeping the productions costs down. Based on the results obtained in this study, it can be concluded that the companies do not use flexibility with the ambition of launching their products to the market as quick as possible since the demand of Slow Fashion products have a longer durability than Fast Fashion company products. However, they still exist on a dynamic market that requires flexibility in other parts of the value chain. The main contribution from this study is a deeper understanding in how Slow Fashion companies work with flexibility.

<p>Detta examensarbete är utfört vid Institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Scania Motortillverkning i Södertälje. Syftet med arbetet är att kartlägga ledtider i motortillverkningens produktion och att ta fram förbättringsförlag och arbetsmetoder för ledtidsreducering. Av Scania Motortillverknings totalt 13 flöden valdes fyra att studeras. De fyra flödena har olika karakteristik och representerar i viss mån samtliga produktionsflöden. </p><p>Slutsatserna i detta arbete bygger på en omfattande kartläggning, vilken innefattar ledtider och operationstider men även hur förflyttning av material sker och hur buffertar byggs upp. Kartläggningen har sedan analyserats genom att ledtider för varje artikel jämförts med hur mycket värdeadderade tid som utförts. På detta sätt synliggörs kö- och väntetider i flödet och dess nödvändighet och funktion kan ifrågasättas. </p><p>De mest begränsande faktorerna för ledtiden på de studerade flöderna är att produktion sker i stora batcher och att två av flödena har en ojämn produktionstakt. </p><p>Strävan har varit att ta fram förbättringsförslag som inte innebär stora investeringar och därför kan genomföras relativt omgående. Det har varit möjligt till viss del, framförallt för det mest komplexa produktionsflödet där slutsatsen bland annat är att det går att producera mer flexibelt. I andra fall har analysen visat att vissa investeringar måste göras för att en märkbar ledtidsreducering ska ske. Dessa förändringar betyder mestadels att kapaciteten måste höjas för någon del av flödet. </p><p>För att arbeta kontinuerligt med ledtider rekommenderas följande arbetsmetoder för Scania Motortillverkning: </p><p>- Utmana Kanbansystemet där det finns möjlighet genom att reducera antalet Kanban. </p><p>- Nästa steg i Scanias arbete med Scanias Produktions System bör vara reducering av ställtider. </p><p>- Använd det interna datasystemet PUS för att följa upp ställtider. </p><p>- Använd den identitetsmärkningen varje artikel har till att följa upp ledtider för de mer komplexa flödena.</p>

<p>Detta examensarbete är skrivet vid den s.k. A-härden i Göteborg, på uppdrag av SKF Sverige AB. A-härden härdar i dagsläget ringar, brickor samt stora rullar åt framförallt interna kunder inom SKF koncernen. Dessa komponenter ingår sedan i slutprodukterna kul- och rullager. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder A-härden bör ta när den nya D-härden kör igång för fullt vid halvårsskiftet 2005. Uppstartandet av den nya härden år 2005 innebär att A- härden hamnar i en situation där stora delar av dess nuvarande produktion kommer att tas över av D-härden. Detta resulterar förhoppningsvis i viss överkapacitet som kan användas till att t.ex. förkorta genomloppstider i härden. Arbetets slutliga rekommendationer ska gälla ända fram till årsskiftet 2006 2007, då den gamla A-härden eventuellt läggs ner och i så fall ersätts av den planerade E-härden. </p><p>Efter diskussion med härdchef Sten Svensson antogs och bestämdes det att en säkerhetsmarginal på 20 % och en effektivitetsfaktor på 75 % (i realiteten varierar denna) är rimliga nivåer att räkna med för både 2005 och 2006. Ur kapacitetsanalysen framgår det dock att ett femskift i A-härden enbart kan ha säkerhetskapacitet på ca 19 % för år 2005 och 15 % för 2006. Detta innebär att om stödhärdning till Hanover i USA sker, kommer den tänkta säkerhetsmarginalen inte att kunna klaras av för något av åren. </p><p>Som indata till den utförda ledtidsanalysen gjordes en materialfamiljsklassificering som utifrån volymvärde och interkundens ”viktighetsgrad” tog fram ett antal materialfamiljer för vidare studier. På de utvalda materialfamiljerna utfördes sedan en teoretisk ledtidsreducering med hjälp av orderklyvning, dvs. användandet av parallella flöden på en order. Denna analys ledde fram till ett antal rekommendationer gällande vilka materialfamiljer som kan vara intressanta att orderklyva och när det är aktuellt. Även en analys av flödet genom ugn 25 och 27 utfördes för att bland annat identifiera eventuella flaskhalsar och komma med förslag till förbättringsåtgärder. Slutligen har den sista delen i problemanalysen resulterat i ett antal slutsatser och rekommendationer inom områdena JIT, Supply Chain och detaljplanering.</p>

<p>Detta examensarbete har utförts vid Elitfönster AB i Vetlanda. Elitfönster AB är Sveriges största leverantör av fönster och fönsterdörrar.</p><p>Syftet med arbetet är att ta fram åtgärdsförslag för att minska ledtiderna, då korta leveranstider blir ett allt viktigare konkurrensmedel. Arbetet innebar en kartläggning av nuvarande produktionsflöde och identifiering av problemområden.</p><p>Arbetet genomfördes med hjälp av tidsstudier och intervjuer med arbetsledare och personal. Arbetet bygger även en hel del på observationer, iakttagelser och studerande av statistik.</p><p>I stora drag kan man dra slutsatsen att de långa ledtiderna beror på främst två orsaker;</p><p>• hyvelbanornas långa ställtider som medför körningar i veckosatser</p><p>• kvalitetsbrister och bristfälliga kvalitetskontroller samt trästycken som ”försvinner” längs förädlingskedjan. Detta leder till att order får ställas åt sidan i väntan på nya/omlackade bitar.</p><p>För att erhålla en reducering av produktionsledtiden bör Elitfönster AB i första hand;</p><p>• överväga att flytta ut ett eller två produktsortiment, vilket skulle medföra reducerade ställtider i hyvelbanorna och därmed en möjlighet att bryta ner veckosatserna i mindre satser.</p><p>• sträva mot att synkronisera de olika resursernas cykeltider mot takttiden.</p><p>• skapa stabila processer, det vill säga tillförlitlig utrustning och mångkunnig personal, för att kunna minimera buffertar och mellanlager.</p><p>• kontinuerligt kvalitetsarbete i form av leverantörssamverkan och kvalitetsutbildningar till personal.</p>

<p>This final thesis was performed at Ericsson in Gävle between April and June of 2008. Ericsson is a world leading manufacturer of radio base stations (RBS), which handles mobile phone traffic with 2G and 3G technology. The main purpose of this study is to examine if two different types of products (RBS and site material) should have different terms and conditions, today the terms and conditions are the same for both types.</p><p> </p><p>During the course of our study we have tried to think of the terms reliability, validity and generalization. The intention in doing that was to keep the thesis at a high academic level. To name an example of this we have tried to keep our minds at an objective level during the interviews and informal conversations. This was done to keep our minds open and help us draw our own conclusions.</p><p> </p><p>Through our literature studies we have identified a few guidelines that are important to consider when you’re formalising terms and conditions. Later the constructed guidelines are compared to the information about Ericsson’s routines which is collected from interviews, Ericsson’s intranet and informal conversations. After a discussion we were able to see some conclusions about the formalising of terms and conditions.</p><p> </p><p>One conclusion this study has resulted in is that it’s difficult to say whether the same terms and conditions can be used for different types of products. It is likely that it would be possible to have different terms and conditions, but to design these there would take more research in how the organization in question handles their orders and everything around them.</p><p> </p><p>To complement the results of this final thesis more case based studies should be conducted within the subject of terms and conditions in the order process. Our reason to think this way about further studies is that we felt the currently existing theories to be few and far between in our research.</p>

<p>De stora läkemedelsbolagen har sedan mitten på 1990-talet fått en ökad press på att optimera sina försörjningskedjor på grund av att patent på olika mediciner gått ut. När patentet gått ut kan generiska konkurrenter börja sälja liknande mediciner, de kan sälja dem till lägre pris eftersom de inte har forsknings och utvecklingskostnader att täcka. AstraZeneca tog i slutet av 1990-talet beslutet att implementera en ny strategi för deras försörjningskedja i deras produktion. Detta gjordes för att sänka deras produktionskostnader för att kunna konkurrera mot generiska konkurrenter. En konsultfirma togs in och Demand Driven Supply (DDS) implementerades. Syftet med denna uppsats är att definiera Demand Driven Supply och att utvärdera om denna implementering gett de resultat som eftersträvades. Vi presenterar en teoretisk referensram som behövs för att få en förståelse över de metoder och verktyg som behövs för att optimera varuförsörjningskedjan och därigenom kunna sänka kostnaderna. Dessa teorier står till grund för den implementering som skedde hos AstraZeneca. Den huvudsakliga anledningen till att DDS implementerades var att AstraZeneca ville gå mot sugande produktionsstyrning för att därmed korta ledtiden, sänka kostnader och sänka kapitalbindningen och höja marginalerna på sin försäljning för att få kapital till att återinvestera i företaget.</p>

<p><strong>Background: </strong>The development of the IT-industry, where new technologies and new services continually arise, has led to new players with different specializations. The increased degree of specialization means that these players need to cooperate with each other in different types of projects.</p><p><strong>Problem definition: </strong>What factors are important in a project to achieve the objectives as quickly as possible? More players should lead to cooperation difficulties, how can you coordinate in the best possible way? Today, it is desirable for all parties in the project to shorten down the lead time.</p><p><strong>Purpose: </strong>The main purpose is to explore the different factors that affects the project's lead time concerning broadband installation. The part purpose, is to analyze and assess the conditions for cooperation between different players in the project for broadband installation and to provide a recommendation.</p><p><strong>Method: </strong>In order to answer the problem definition, the paper is structured around a qualitative approach with interviews to obtain data. Mostly, the used data comes from primary sources with an extension of secondary sources.</p><p><strong>Theories: </strong>Theories that are used in the paper are: Communication Process, Communication Plan, Project Planning & Project Plan, Efficiency through collaboration, Communication in a network.</p><p><strong>Empiric: </strong>Empirical data consists of primary data collected through interviews.</p><p><strong>Analysis:</strong> The analysis is based on the variables from the theoretical frame of reference; Communications, Planning, Interaction & Information. From these variables, empirical data are analyzed in relation to the theory.</p><p><strong>Conclusion:</strong> In the conclusion, the authors discuss about the projects process which is described in the paper. The authors have concluded that; communication, planning and collaboration plays a major role in order to shorten down the lead times for the project. Cooperation beyond enterprise boundaries becomes necessary.</p>

<p>ABB Capacitors is looking to introduce LEAN within their organization. The purpose of this research is to suggest ways to improve the production planning in order to facilitate the company’s production processes. This should be done in accordance with the LEAN concept.</p><p>Today, ABB will produce two of the customers’ orders at the same time. To avoid major disturbances it is important to work with production planning to create a balanced production mix. During the planning it is important to consider that each order may create different “bottlenecks” in production line. Therefore, the aim of this project is to help ABB find an appropriate production mix with the incoming orders. Furthermore, the researchers have developed a tool which can facilitate the planning and make it easier and more sustainable.</p><p>The production process has been carefully observed and the capacity has been calculated for each station. The production capacity included the capacity of each station within the production line but also information from previous time studies has been used during the research. The time studies have been performed by a consultant though because the production process has developed since these studies were performed, the information had to be updated.</p><p>The updated information together with the calculated capacity of each station, have been used to create a spread sheet which can be used as a planning tool.</p><p>Recommendations for future actions have been developed, with help from the analysis and conclusions. These recommendations will support ABB in their future work.</p>

Detta examensarbete är utfört vid Institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Scania Motortillverkning i Södertälje. Syftet med arbetet är att kartlägga ledtider i motortillverkningens produktion och att ta fram förbättringsförlag och arbetsmetoder för ledtidsreducering. Av Scania Motortillverknings totalt 13 flöden valdes fyra att studeras. De fyra flödena har olika karakteristik och representerar i viss mån samtliga produktionsflöden. Slutsatserna i detta arbete bygger på en omfattande kartläggning, vilken innefattar ledtider och operationstider men även hur förflyttning av material sker och hur buffertar byggs upp. Kartläggningen har sedan analyserats genom att ledtider för varje artikel jämförts med hur mycket värdeadderade tid som utförts. På detta sätt synliggörs kö- och väntetider i flödet och dess nödvändighet och funktion kan ifrågasättas. De mest begränsande faktorerna för ledtiden på de studerade flöderna är att produktion sker i stora batcher och att två av flödena har en ojämn produktionstakt. Strävan har varit att ta fram förbättringsförslag som inte innebär stora investeringar och därför kan genomföras relativt omgående. Det har varit möjligt till viss del, framförallt för det mest komplexa produktionsflödet där slutsatsen bland annat är att det går att producera mer flexibelt. I andra fall har analysen visat att vissa investeringar måste göras för att en märkbar ledtidsreducering ska ske. Dessa förändringar betyder mestadels att kapaciteten måste höjas för någon del av flödet. För att arbeta kontinuerligt med ledtider rekommenderas följande arbetsmetoder för Scania Motortillverkning: - Utmana Kanbansystemet där det finns möjlighet genom att reducera antalet Kanban. - Nästa steg i Scanias arbete med Scanias Produktions System bör vara reducering av ställtider. - Använd det interna datasystemet PUS för att följa upp ställtider. - Använd den identitetsmärkningen varje artikel har till att följa upp ledtider för de mer komplexa flödena.