<p>Syftet med mitt arbete var att planera, genomföra, reflektera och utvärdera en undervisningssekvens utomhus. Målet var att utveckla en metod för hur elever i årskurs 6 kan lära sig om människokroppen genom utomhuspedagogik. Arbetsprocessen påbörjades med litteraturstudier och planering av lektionerna. Lektionerna var planerade för att kunna genomföras under två stycken två timmarslektioner utomhus. De genomfördes och utvecklingen beskriven i detta examensarbete bygger på reflektioner från både under och efter genomförandet samt den utvärdering som genomfördes med hjälp av en enkätundersökning. Litteraturstudien och planeringen gick bra. Genomförandet av Lektion 1 gav tyvärr inte eleverna den ämneskunskap som jag hoppats på. Mycket av elevernas fokus var på kylan. Inför Lektion 2 omplanerade jag och anpassade lektionen utifrån mina reflektioner och elevernas åsikter. Lektion 2 blev en betydligt bättre lektion tack vare detta, Lektion 2 innefattade fler praktiska övningar där eleverna fick röra på sig mer. Resultatet av min enkätundersökning visar tydligt att intaget av ämneskunskap var högre och eleverna uppfattade lektionen som roligare. En del av arbetet fokuserade på de möjligheter och hinder som finns i utomhusundervisning. Att hålla i utomhusundervisning kräver mycket kunskap. Främst är det viktigt med organisatoriska kunskaper. Som en ovan lärare inom utomhuspedagogiken bör läraren börja med kortare sekvenser utomhus för att skapa en vana av att vistas utomhus. Det minskar de negativa mötena med naturen och skapar bättre förutsättningar för undervisningen utomhus.</p>

Syftet med mitt arbete var att planera, genomföra, reflektera och utvärdera en undervisningssekvens utomhus. Målet var att utveckla en metod för hur elever i årskurs 6 kan lära sig om människokroppen genom utomhuspedagogik. Arbetsprocessen påbörjades med litteraturstudier och planering av lektionerna. Lektionerna var planerade för att kunna genomföras under två stycken två timmarslektioner utomhus. De genomfördes och utvecklingen beskriven i detta examensarbete bygger på reflektioner från både under och efter genomförandet samt den utvärdering som genomfördes med hjälp av en enkätundersökning. Litteraturstudien och planeringen gick bra. Genomförandet av Lektion 1 gav tyvärr inte eleverna den ämneskunskap som jag hoppats på. Mycket av elevernas fokus var på kylan. Inför Lektion 2 omplanerade jag och anpassade lektionen utifrån mina reflektioner och elevernas åsikter. Lektion 2 blev en betydligt bättre lektion tack vare detta, Lektion 2 innefattade fler praktiska övningar där eleverna fick röra på sig mer. Resultatet av min enkätundersökning visar tydligt att intaget av ämneskunskap var högre och eleverna uppfattade lektionen som roligare. En del av arbetet fokuserade på de möjligheter och hinder som finns i utomhusundervisning. Att hålla i utomhusundervisning kräver mycket kunskap. Främst är det viktigt med organisatoriska kunskaper. Som en ovan lärare inom utomhuspedagogiken bör läraren börja med kortare sekvenser utomhus för att skapa en vana av att vistas utomhus. Det minskar de negativa mötena med naturen och skapar bättre förutsättningar för undervisningen utomhus.

Denna rapport beskriver framtagandet av ett ämnesöverskridande temaarbete för årskurs 4-6 om mat med hållbar utveckling som grund. Dagens samhälle präglas av klimatförändringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att märkas allt mer. För att vända den negativa trenden och skapa ett hållbart samhälle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska läroplanen ska hållbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv. Hållbar utveckling möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att möta sina behov. Hållbar utveckling består av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Befintligtundervisningsmaterial som rör mat och hållbar utveckling härstammar främst från olika intresseorganisationer och är inriktade på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Detta temaarbete strävar efter att vara opartiskt, tätt kopplat till gällande läroplan och att behandla alla dimensioner av hållbar utveckling. Temaarbetet riktar sig till lärare och innehåller åtta lektionsplaneringar. Lektionsplaneringarna är utformade med förankring i tidigare forskning om utbildning för hållbar utveckling och undervisning i allmänhet. Utvecklingsprocessen var användarorienterad och en fokusgrupp med elever intervjuades i en användaranalys samt utvärderade arbetet. Dessutom granskade en lärare arbetet. Förhoppningen är att detta temaarbete ska ge lärare stöd med att bedriva utbildning för hållbar utveckling och på lång sikt bidra till att ge elever förutsättningar för att hantera kommande konsekvenser av klimatförändringarna.

Studien analyserar tre gymnasielärares planering inför en matematiklektion om polynomekvationer av högre grad för gymnasiekursen matematik 4. Lärarna intervjuas vid ett tillfälle inför lektionen och vid ett tillfälle efter lektionen. Utifrån den första intervjun uttolkas lektionens mål och vilka förkunskaper eleverna förväntas ha. Med målen och elevernas förkunskaper som ramar formuleras en hypotetisk utvecklingsbana för polynomekvationer av högre grad utifrån lärarnas redogörelser under första intervjun. En hypotetisk utvecklingsbana är en möjlig bana för elevers kunskapsutveckling från vissa förkunskaper till ett uppsatt mål. Under den andra intervjun tillfrågas lärarna om utfallet av lektionen överensstämde med deras förväntningar och utifrån intervjun modifieras den hypotetiska utvecklingsbanan. Med en hypotetisk utvecklingsbana som analysverktyg framkommer att lektionens mål är att eleverna minst ska kunna lösa en polynomekvation av fjärde graden och förstå att polynomdivision är en metod för att förenkla en polynomekvation av högre grad till flera ekvationer av lägre grad med hjälp av faktorsatsen. Den hypotetiska utvecklingsbanan innehåller följande aspekter: polynomdivision med liggande stolen då delaren är ett andragradspolynom, omskrivning av vänsterledet i en polynomekvation till en produkt av polynom av lägre grad, lösning av polynomekvationer av grad 3 och 4, lösning av polynomekvationer av alla grader, ansats till lösning genom att gissa en rot, förståelse av den grafiska betydelsen av polynomekvationens rötter, förståelse för och användning av att vissa polynomekvationer har konjugerande rötter och grundläggande förståelse för algebrans fundamentalsats.

Denna kvalitativa studie har som syfte att fördjupa kunskapen om hur lärare F-3 planerar och undervisar i matematik på ett inkluderande sätt. Med hjälp av sju kvalitativa observationer visar det sig att flertalet lärare använder en snarlik matematikundervisning. Resultatet i den här studien är att flera av lektionerna är nästan identiska med viss variation. Vi kan också se att vissa digitala resurser slagit igenom i de flesta klassrum. Konkret material har observerats användas mer som ett individuellt stödmaterial än som en resurs för alla elever.

Sammanfattning/AbstractJohansson Måsbäck Jessica, Säfsten Rigmor (2018). Alla lika - alla olika. En studie av lärares planering för att hantera olikheter i den allmänpedagogiska verksamheten och specialpedagogens roll i processen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien exemplifierar och analyserar pedagogens förståelse för hur delaktighet och inkludering påverkar planeringen av det allmänpedagogiska, det vill säga den vanliga undervisningen. I rollen som specialpedagog är en del av arbetet att stödja pedagogerna i att differentiera undervisningen. Genom att redogöra för hur ett urval av pedagoger förhåller sig till olikheter i elevgruppen och till sin planering av undervisningen samt hur den specialpedagogiska rollen är kopplad till detta, vill vi bidra till mer kunskap om hur pedagoger hanterar inkludering genom differentiering i planering av undervisning. Syfte och frågeställningarSyftet är att öka kunskap och förståelse för planering som verktyg för att skapa delaktighet och inkludering i den allmänpedagogiska verksamheten i klassrummet. Ett särskilt fokus i studien riktas mot om – och i så fall hur – den specialpedagogiska kompetensen används i planeringsprocessen.-Vad menar lärare i den allmänpedagogiska verksamheten med begreppen inkludering och delaktighet?-Hur planerar lärarna i den allmänpedagogiska verksamheten för inkludering och delaktighet i sin undervisning?-Har specialpedagogen en roll i dessa planeringar och i så fall, hur ser den ut?TeoriStudien utgår från sociokulturell teori. I ett socialt sammanhang skapas den planering av undervisning, som sedan genomförs i klassrummet. De olika delaktighetsaspekter i lärares planeringar som framträder i analysen jämförs mot Delaktighetsmodellen (SPSM). För att analysera specialpedagogens roll används ett relationellt och kategoriskt perspektiv.MetodStudien är genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta lärare. Datamaterialet har genomgått en tematisk innehållsanalys med fenomenografisk ansats. De för forskningsfrågorna betydelsebärande citaten har grupperats i relevanta teman samt därefter tolkats och analyserats.ResultatLärarna i vår studie menar att delaktighet i stor utsträckning handlar om lärandesituationen och elevens upplevelse att förstå meningsinnehållet utifrån ett individperspektiv. Inkluderingsbegreppet definieras i hög grad som att vara del av en gruppgemenskap, en tillhörighet. Samtidigt framkommer en aspekt av inkludering som inte nödvändigtvis innebär en fysisk inkludering. Det framgår av svaren att lärarnas planering utgår från en variation i elevgruppen, men att det hanteras på lite olika sätt. Det sker dels som differentiering av undervisningen, dels som individualisering av innehållet, exempelvis som olika anpassningar. I den mån specialpedagogen har en roll i planeringen av undervisningen, sker det som pedagogisk handledning kring enskilda elever samt som resurs till elever. Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen har en möjlighet att verka för att alla elevers lärande ska få så bra förutsättningar som möjligt. Traditionellt har specialpedagogiken haft ett fokus på det särskilda stödet till individen, men det finns också en stor uppgift för specialpedagogen i det allmänpedagogiska som kvalificerad samtalspartner och att verka förebyggande för hälsofrämjande lärmiljöer. NyckelordAllmänpedagogik, delaktighet, differentiering, inkludering, lektionsplanering, lärare, specialpedagog

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om hur musikteorilärare på gymnasiet planerar samt individanpassar sin undervisning för förstaårselever på estetiska programmet. Tidigare forskning om planering och bedömning visar att lärare generellt sätt gör en gemensam terminsplanering för elever men justerar den efter behov. Tidigare forskning om individanpassning visar på att total individanpassning i skolan är svår att genomföra på grund av faktorer som tid, klasstorlek och prestation. För att få kunskap kring musikteorilärares planering och individanpassning i undervisningen genomfördes kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar musikteori. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av diskursteori. Två diskurser identifierades: planering och innehåll samt individanpassning kontra nivågruppering. Undersökningens resultat stämmer till stor del överens med tidigare forskning. Planering- och innehållsdiskursen visar att musikteorilärarna använder sig av en grov terminsplanering som justeras under terminens gång. Det planerade innehållet för termin 1 gick ut på att ge eleverna en stadig musikteoretisk grund som de kunde ha användning av i sitt praktiska musicerande. Diskursen om individanpassning visar att individanpassning är svårt att genomföra, tidsbrist och elevers olika förutsättningar var faktorer som lärarna upplevde gjorde undervisningen extra svår. Nivågruppering, att dela in klassens elever i nivåbaserade grupper, användes inte till någon större grad då lärarna var medvetna om dess negativa effekter. Trots den medvetenheten så fanns det dock en önskan om att få använda nivågruppering, hos lärarna, då det kunde underlätta i arbetet.

Syftet med detta arbete är att undersöka om elever tror att demokrati kan leda till ökad motivation. Detta är en empirisk studie baserad på kvalitativa intervjuer genomförda med hjälp av tre fokus grupper som består av fyra elever i varje grupp. En grupp innehöll fyra pojkar och den andra gruppen innehöll fyra flickor från samma klass, sjunde klass. Den tredje gruppen bestod av tre pojkar och en flicka från samma klass på gymnasiet. Det viktigaste resultatet var att de intervjuade inte ansåg att de tillfrågades av deras lärare att delta i planeringen av engelsklektionerna, även om de påpekade att deras motivation sannolikt skulle öka om de gavs möjlighet att delta i lektionsplaneringen. Undersökningen för denna uppsats visar också att de intervjuade har många förväntningar på en lärares personlighetsdrag och sätt att undervisa. Den viktigaste slutsatsen i denna avhandling är att även om det är en åldersskillnad på fem år mellan de intervjuade, varierade inte elevernas deltagande av engelskundervisningen. Alla de intervjuade hävdade att de inte känner sig involverade i planeringen av engelskundervisningen. Följaktligen hävdas det att styrdokumenten inte följs till fullo gällande elevdemokrati. / ABSTRACTThe aim of this dissertation is to investigate if students believe democracy could lead to an enhancement in their motivation. This is an empirical study based on qualitative interviews conducted with three focus groups consisting of four pupils in every group. One group included four boys and the second group four girls from the same class in seventh grade. The third group consisted of three boys and one girl from the same class in upper secondary school. The main result was that the interviewees did not feel that they were asked by their teacher to take part in the planning of the English lessons, although they pointed out that their motivation would probably increase if given the opportunity to participate in the lesson planning. The investigation for this paper also shows that the interviewees have a lot of expectations on a teachers personality traits and way of teaching. The main finding in this dissertation is that even though there is a five-year age difference between the interviewees, the participation in their English learning did not vary. All the interviewees claimed that they do not feel that they are involved in their English lesson planning. Consequently, it is claimed that the steering documents are not followed to the fullest concerning student democracy. Key words: English, lesson planning, motivation, Student democracy, The National curriculum

Syftet med vår studie är att undersöka vilket förhållningssätt som är rådande vad gäller undervisningsplanering, sett utifrån lärarstudenters perspektiv, och på så vis få en djupare förståelse för hur och varför lärarstudenter planerar och förhåller sig till sin planering på ett visst sätt. Studien har undersökt de erfarenheter av, föreställningar och uppfattningar om undervisningsplanering, som blir synliga i lärarstudenters utsagor. Eftersom det finns ett stort tomrum vad gäller forskning kring momentet planering utifrån lärarstudenters perspektiv, då större delen av tidigare forskning fokuserat på momentet utifrån lärares perspektiv, har det varit relevant att undersöka vad just lärarstudenters utsagor talar för avseende planering. I syfte att synliggöra den subjektivitet som ligger till grund för studenternas förhållningssätt till planering, har studien tagit sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att såväl handledare som mentor har en stor betydelse för studenternas kunskap om samt tillvägagångssätt vid planering. Vidare pekar resultatet på hur lärarstudenterna till viss del uppvisar ett ”presentations-jag” inför mentorn, där de i sin skriftliga planering tar med faktorer och moment som de inte skulle ha inkluderat om planeringen enbart varit till för dem själva. Konstateras kan även att det finns en skillnad i det sätt som kvinnliga och manliga lärarstudenter planerar, då de kvinnliga studenterna tenderade att ge ett mer osäkert och osjälvständigt intryck i sina utsagor kring planering, medan de manliga studenterna å andra sidan, visade på större självsäkerhet och gav ett mer avslappnat intryck. Studien synliggör även hur lärarstudenterna uppfattar och ser på sin lärarutbildning som bestående av partikulära delar, vilket är en indikator på att studenterna saknar ett holistiskt perspektiv på sin utbildning.

Detta arbete gjorde jag för att få reda på hur elever reflekterar runt sitt eget lärande och vilka förslag till förbättring av undervisningen de vill ha. Jag tog reda på detta genom att intervjua fem elever och även söka information i forskningslitteratur och liknande. Resultatet jag fick fram blev att de intervjuade eleverna, över lag, hade en välutvecklad metakognition och att de hade ett antal värdefulla förslag till lektionsinslag. Avslutningsvis konstaterade jag också att det är svårt att hitta undervisningsmetoder som passar alla elever samtidigt, men om man kan träna elevernas metakognitiva tänkande samt vara lyhörd för deras synpunkter och förslag till förbättringar så kan man komma en bit på vägen mot den perfekta undervisningen. / I produced this thesis in order to find out how students reflect on their own learning and also which improvements, of the teaching, they want. I found this out thru interviews of five students and also by searching for information in research literature and the likes. The results I got is that the interviewed students, in general, had a well developed meta-cognitive awareness and that they had a number of valuable suggestions for teaching situations. I also concluded that it’s hard to find teaching methods that fits all students at the same time, however, if you are able to train the students’ meta-cognitive thinking and listen to their opinions and suggestions for improvements, then you can come at least part of the way towards the perfect teaching.