<p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare. Utbudet av läromedel i musik är samtidigt inte lika omfattande i jämförelse med den rikhaltiga flora som vänder sig till förskolebarn och upp till årskurs tre. Årskurserna 4-6 är en mellanperiod i skolgången för eleverna, läsinlärningen är avklarad, ansvarstagande för det egna lärandet ökar, men betygshetsen är ännu inte en del av deras vardag. Regeringen planerar att införa betyg i årskurs 6, tankegångar om detta lyfts fram i uppsatsen. Hur skillnader i elevers musikutbildningsbakgrund, på olika skolor, kan påverka resultatet vid betygssättningen i grundskolans senare år berörs också i essän.</p></p>

In this study, the aim is to investigate what kind of attitude teachers in pre-school up to third grade has towards grammar and how this subject affects their lesson plans. To answer this purpose, 44 teachers have taken part in the survey by answering anonymously on a questionnaire regarding their attitude to grammar. The questions in the questionnaire concerned both the teachers' previous experience in grammar and what they know and think of today when they hear the term grammar. Teachers were asked to send a lesson plan for grammar in the form of documents, also anonymously. There were few of the teachers who submitted a lesson plan and it will be problematized in this study, along with the documents that have been received. A comparison between the teachers' attitude, previous research and both the existing and nonexistent lesson plans are made. The result of this study shows that there are more teachers who have a positive attitude towards grammar than a negative attitude. It is not possible to generalize and claim that the results of this study are the truth for all teachers' attitudes. This study provides an insight into teachers' attitudes to grammar and how it can affect lesson planning and also the choice of having no lesson plan at all. / I denna studie är syftet att undersöka vad svensklärare som undervisar i fk-3 har för attityd till grammatik och om/hur det påverkar deras lektionsplanering. För att svara på detta syfte har 44 stycken lärare medverkat i undersökningen genom att svara anonymt på en enkät gällande deras attityd till grammatik. Frågorna i enkäten riktar sig både till lärarnas tidigare upplevelse och erfarenhet till grammatik och vad de känner och tänker på idag när de hör begreppet grammatik. Lärarna blev ombedda att skicka med en lektionsplanering för undervisning i grammatik i form av dokument, även det anonymt. Det var få av lärarna som skickade med en lektionsplanering och det kommer i denna studie att problematiseras, tillsammans med de dokument som kommit in. En jämförelse mellan lärarnas attityd, tidigare forskning och både de befintliga och ickebefintliga lektionsplaneringarna görs. Resultatet för denna studie visar att det är fler lärare som har en positiv attityd till grammatik än en negativ attityd. Men att det är fler betyder inte att resultatet inte visat några negativa attityder. Det går inte att generalisera och påstå att resultatet i denna studie är en sanning för alla lärares attityder. Denna studie ger en inblick i svensklärares attityder till grammatik och hur den kan påverka lektionsplaneringen och även valet av att inte ha någon planering alls.

I denna studie undersöks hur stor vikt lärare lägger på att skapa och genomföra lektioner där motivation påverkar lektionens planering och genomförande. Information samlades in via en enkät med 119 respondentsvar från lärare. Examensarbetet består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen uppger respondenterna att elevmotivation är viktigt, vilket korrelerar med Hattie (2014) metaanalys. Respondentsvaren visar även att de i mindre utsträckning tar hänsyn till elevmotivation vid lektionsplaneringen. I den kvalitativa delen bearbetas enkätsvaren kring frågeställningen - hur informanterna uppger att de arbetar med att skapa förutsättningar för elevmotivation vid lektionsgenomförande. Respondentsvaren beskriver pragmatiskt arbetet med att skapa förutsättningar för elevmotivation. Analysen visar en spridning i respondentsvaren. Diskussion, variation och praktiska moment är några av de mest förekommande svaren. I det följande steget görs en ytterligare analys av respondentsvaren med hjälp av en analysmodell baserad på Skaalvik och Skaalvik (2016), och deras uppdelning med teorier kring elevmotivation i skolmiljö. Examensarbetets resultat visar att svaren härrör sig från i huvudsak fyra av dessa åtta teorier kring elevmotivation. / This limited study is based on 119 respondents answers on a poll. The purpose of the thesis is delimited to examine how respondents perceive their work regarding creation of possibilities for student motivation. The quantative part focus on lesson planning and the qualitative part focus on the lesson as such. The quantative part of the study clearly shows that teachers perceive motivation as crucial for students learning, supported by Hattie (2014) metaanalysis. The result also shows that less than half of the respondents work actively with thinking and planning for motivation of the students while preparing the lesson. The qualitative part of the study examines how teachers worked with creating possibilities for studentmotivation during their last lesson. The respondants describe their work with student motivation pragmatically. Most frequent wordings are variation, discussion and pratical experiments, as something that generated motivation during the last lesson. The answers are examined following an analysis modell, based on Skaalvik and Skaalvik (2016) and their categorization of motivational theories in school. The thesis result shows that the respondants answers correlate with four of the eight motivational theories in the modell.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra världskriget och Förintelsen. Planeringen är avsedd för elever i årskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra världskriget. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att eleverna, med hjälp av arkivmaterial, ska få möta verkliga människors berättelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berättelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmågor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. Utifrån det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgår från en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas. Vi drar slutsatsen att vår planering kan komma att fungera som en del i att utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet kan användas i sin helhet eller mindre delar, men även inom andra teman.

Climate change is a current problem in the news and something that is happening in our society; thus, geography teachers must educate students about it. According to my past teaching experience, many high school students lack a deep understanding of climate change, and many geography teachers are unsure of how to educate students on climate change. To raise students' knowledge of climate change, geography teachers need evaluate how they can achieve effective geography lessons that increase students' comprehension of climate change. Yet, consider the obstacles that geography teachers have when educating students about it. Lack of resources, limited time, and opposition from students who may not believe in the science behind climate change are some of the obstacles that geography teachers encounter while teaching about it. In addition, geography teachers also face the challenge of presenting complex scientific concepts in a way that is accessible and engaging for students. They must find creative ways to make the topic relevant and relatable to their students' lives. Furthermore, it’s crucial for geography teachers to foster a safe and inclusive classroom environment where students feel comfortable discussing their thoughts and opinions on climate change. Additionally, three high school geography teachers participate in a qualitative research approach, namely an interview where they explain their experiences with climate change education. Furthermore, the goal of this study is to figure out how geography teachers teach their students about climate change.  By understanding the challenges that may arise, geography teachers can tailor their teaching methods to effectively engage students in learning about climate change. This study aims to identify effective strategies and approaches that can be used by geography teachers to make the topic more interesting and accessible to students.  This study is significant because it can offer important insights into the difficulties faced by geography teachers when teaching climate change and offer practical solutions to improve students' understanding. By interviewing experienced high school geography teachers, we can gain valuable perspectives on the strategies and approaches that have been effective in teaching climate change. Additionally, by comprehending the difficulties encountered by the interviewed teachers, we can improve climate change education and ensure that future geography teachers are equipped with the knowledge and skills necessary to address this pressing global issue. Moreover, the purpose of this study is to help geography teachers better teach students about climate change. As a prospective geography teacher, I aim to learn more about how to educate about climate change through this work and apply these findings in my future classroom.  Lastly, teaching students about climate change, in my opinion, is critical in developing their perspective of the world and their part in it. By teaching students about climate change, geography teachers can help them understand the causes and consequences of this global issue. This knowledge will empower them to become responsible citizens who can make informed decisions and take action to reduce the effects of climate change. In the end, providing students with information about climate change will not only help them better understand the world, but it will also motivate them to take active steps to create a greener future. Nyckelord: Geografiundervisning i gymnasiet, Klimatförändring, ämnesdidaktik, pedagogisk, lektionsplanering, Geografiundervisning i gymnasiet.