När ett organ inte längre fungerar tillfredsställande kan en organtransplantation bli aktuell vilket innebär att ett organ från en frisk individ ersätter en annan persons sviktande organ. Den friska individen donerar sitt organ för att hjälpa en sjukdomsdrabbad person och försätts därför i en speciell situation utanför sjukvårdens ordinarie inriktning eftersom sjukvård främst syftar till att förbättra personers hälsa. Detta ställer krav på sjuksköterskan att individanpassa vården vilket kräver kunskap om levande donationer. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att donera ett organ ur den levande donatorns perspektiv. Detta var en litteraturstudie av kvalitativa artiklar med en manifest innehållsanalys och induktiv ansats. Analysen baserades på fjorton vetenskapliga artiklar och resulterade i sex kategorier; att donationsbeslutet motiverades av varierande faktorer, att donationsriskerna hanterades genom förbiseende och acceptans, att bristande kommunikation och organisering skapade oro, att donationen bidrog till positiva effekter på en personlig nivå, att donationen kunde medföra förändringar i privatlivet och att donatorerna trots omständigheter var nöjda med sitt beslut. Donatorers upplevelser visade att relationer kan ha en påverkan på donationsbeslutet och synen på donationsriskerna samt att donationen kan bidra till ökad livskvalitet. Donatorer hade också ett behov av information om donationens påverkan på livet och donationen bör vara kostnadsneutral för att undvika etiska dilemman och öka donationsmöjligheten. Ytterligare litteraturstudier behöver genomföras med bredare urval för att öka kunskapen om levande donationer i stort. Denna litteraturstudies resultat ökar förståelsen för levande donatorer och kan därför bidra till att förbättra vården för denna patientgrupp.

Syftet med arbetet är att undersöka huruvida lajv är en undervisningsmetod som är möjlig att i praktiken använda i skolan och om eleverna anser att de lär sig något av det.Frågeställningarna som ställs upp i arbetet är:· Hur mycket tid och planering behövs för att sätta upp ett lajv i skolan?· Har skolan de resurser som krävs för att tillhandahålla lajv som en del avundervisningen?· Är lajv en metod som eleverna uppskattar och själva anser sig lära sig något av?· Hur förhåller sig pedagoger till tanken på lajv som undervisningsmetod?Den teoretiska förankringen bygger till stor del på Fredrik Axelzons ”Rollspel i skolan” från2007 och Kristina Boreús ”Rollspel i undervisningen” från 1994.För att finna svaret på frågeställningarna så genomfördes ett temaarbete om klimat under tvåveckor, där ett lajv baserat på FN:s klimatrollspel användes som avslutning. Efter lajvetgenomfördes intervjuer med tre elever och klassläraren för att kunna få deras synvinkel.Slutsatsen av undersökningen är att det finns både tid och resurser för att använda lajv sommetod i skolan samt att eleverna anser att de lär sig mycket genom arbetet.

No description available.

Den här artikeln ämnar ge ett konkret exempel på hur Disneys 12 principer för animation ur The Illusion of Life (1990) och hur metoder inom skådespel kan användas för att förmedla känslor genom endast animation av en karaktär. Att animera en karaktär betyder inte att den får en personlighet eller känslor att visa upp för åskådaren, vilket har väckt frågan vilka metoder man kan använda sig av för att uppnå detta genom animationen. En karaktär kommer animeras för tre olika känslor med hjälp av de 12 principerna och känslo-aktiverande metoder presenterade av Simon Blake (2022). En testgrupp kommer sedan att titta på animationerna och svara på en enkät med frågor om hur de uppfattade animationerna. Denna undersökning kommer att sammanställas och granskas för att sedan presenteras som ett konkret exempel på hur man kan förmedla känsla med hjälp av endast animation. Syftet är att detta ska kunna fungera som ett lärorikt exempel för oerfarna animatörer om vikten av att inte bara få karaktären att röra på sig, utan även att den känns levande med känslor. / This article aims to deliver a concrete example of how Disney’s 12 principles of animation from The Illusion of Life (1990) and methods in acting can be used to showcase emotion through only the animation of a character. To animate a character doesn’t mean that it gets a personality nor feelings to show the viewer, which brought forth the question of what methods could be used to achieve this through animation. A character will be animated for three different emotions with help from the 12 principles and the emotion-activating methods presented by Simon Blake (2022). A test group will then review the animations and then answer a survey containing questions about how they perceived the animations. This study will then be assembled and reviewed to later be presented as a concrete example of how you can convey emotion with the help of solely animation. The hope is that this can function as an educational example for newer animators about the importance of not only making their characters move, but also making sure that they feel alive with emotions.

Arbetet har gått ut på att undersöka hur ofta kvinnor och män gestaltas på bilder i läroböckerna samt hur ofta kvinnor och män nämns i läroboksregistret. Läroböckerna som granskningen har gjorts på är två olika upplagor av Levande historias läroböcker.  Läroböckerna är anpassade till högstadiet och är skrivna efter två olika läroplaner LPO94 som står med i boken kursplaner och betygskriterier 2000 samt läroplaner för grundskolan, fritidshemmet och förskoleklassen 2011. Den metod jag har använt mig utav i undersökningsdelen är kvantitativ metod. Undersökningsdelen bestod utav bildanalys, registeranalys och en fortsättning på registeranalysen. I fortsättningen av registeranalysen granskades benämningar från registeranalysen som var intressanta samt ett tidsdiagram med kvinnorna som fanns i registret. Tidsdiagrammet visar när kvinnorna nämns respektive inte nämns i läroböckerna. Bildanalysens resultat visar att i den tidigare upplagan av Levande historias bilder är 70 procent av de identifierbara människorna män. Resterande 30 procent är kvinnor. I den senare upplagan av Levande historias bilder är 72 procent av de identifierbara människorna män gentemot 28 procent som är kvinnor. Detta visar att kvinnorna har minskat på bilderna i läromedlen istället för att ökat vilket man inte hade förväntat sig skulle skett under de 10 år som det skiljer mellan upplagorna. Bildmässigt är kvinnorna underrepresenterade då männen förekommer oftare på bilder läroböckerna. Efter registeranalysen visar det att i den tidigare upplagan av Levande historia 2003 innehåller boken enbart 5,5 procent kvinnliga karaktärer och 94,5 procent manliga karaktärer. I den senare upplagan av Levande historia 2013 innehåller boken enbart 5 procent kvinnliga karaktärer och 95 procent manliga karaktärer. Detta är räknat på hur många kvinnor och män som fanns med i böckernas register. Resultatet av detta visar att kvinnliga karaktärer har minskat i den nyare upplagan av Levande historia gentemot manliga karaktärer som har ökat i den nyare upplagan av Levande historia. Fortsättningen av registeranalysen visar att det finns kvinnor med i läroböckerna som inte nämns i registret samt att kvinnor fattas under många olika tidsperioder utifrån registren i båda upplagorna Levande historia. Efter granskningen utav läroböckerna levande historia har jag kommit fram till att läroböckerna inte lever upp till det som skolverket tydligt skriver i skolans värdegrund att skolor ska arbeta för en likvärdig bild utav kvinnor och män. Det slutliga resultat som jag kommit fram till efter undersökningarna är att kvinnor är passiva och underrepresenterade i läromedlen. / The work has been to investigate how often men and women are portrayed in textbooks and how often men and women are mentioned in the textbook register. The textbooks that will be examined are Levande Historia. The examine will be done in two different editions of the Levande historia textbooks. The textbooks are adapted for the swedish high school and are written by two different curricula LPO94 which is included in the book syllabi and grading criteria 2000, and curricula for elementary school, kindergarten and pre-school class of 2011. The method I have used for in the examination part is quantitative method. In the first step of my investigation I will count how often women and men occur in the pictures in textbooks. In the second step I will examine the textbook registers and count how often women and men are named in the textbook register. The third step is a continuation of the second one, where I will use the women who were named in the register and make a chart that will visualize in which time period they are mentioned in. In the fourth step I will examine designations I found interesting in the registry analysis. The results will be presented in both text and graphics to clearify even more. The picture analysis results show that in the previous edition of Levande Historia 70 percent of the identifiable people found in the pictures are men. The remaining 30 percent are women. In the recent edition of Levande Historia 72 percent of the identifiable people in the pictures are men versus 28 percent who are women. This shows that women have been declined in the illustrations in these books instead of increasing which was not expected to happen durring the 10 years between the two editions. Pictorial women are underrepresented as men appear more often on pictures in the textbooks. The register analysis shows that in the previous edition of Levande Historia 2003, the book contains only 5.5 percent of female characters and 94.5 percent male characters. In the recent edition of the Levande Historia 2013, the book contains only 5 percent of female characters and 95 percent male characters. This is based on how many women and men that were named in the books records. The result of this shows that female characters have declined and male characters have increased in the recent edition of Levande historia. The continuation of the register analysis shows that there are women in the textbooks that aren’t mentioned in the register and that several time periods is lacking of female individuals in both editions of Levande historia. After the examination of the textbooks Levande historia I have come to the conclusion that the textbooks do not live up to what the authorities clearly write in the school's values ​​that schools shall promote an equivalent image of women and men. The final results that I have come to after the investigations is that women are underrepresented and passive in the teaching materials.

Kronisk njursvikt är ett tilltagande problem i världen, och allt fler är i behov av en ny njure. Levande njurdonatorer har en betydande roll att korta ner väntetiden för mottagaren. Erfarenheter har visat att mottagaren är mer prioriterad i omvårdnaden och det finns bristande kunskap om donatorns upplevelser av att donera. Syftet med litteraturstudien var att belysa donatorers upplevelser av omvårdnad vid njurdonation. Metoden var en litteraturstudie utförd enligt Polit och Beck (2017) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram de 18 artiklar som låg till grund för resultatet. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck (2017) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i sex kategorier; Information och stöd från hälso- och sjukvården, Oro för mottagaren, Stöd från närstående, Återhämtning och komplikationer, Förväntningar av donationen och Relationer. Slutsats: Donatorerna uppgav positiva och negativa upplevelser av donationsprocessen. Positiva upplevelser kunde vara en starkare relation till mottagaren och familjen samt att donatorerna stärktes på ett på ett personligt plan. De negativa upplevelser som beskrevs var till exempel avsaknad av information eller att de kände sig förbisedda och inte fick den uppföljningen de önskat. Det är viktigt att värdesätta och inte glömma bort omvårdnaden till denna patientgrupp då donatorerna gör en stor insats för den njursjuke.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Levande organdonatorer är en betydelsefull donatorgrupp, ca 40 % av alla njurtransplantationer i Sverige sker med organ från levande donatorer. Njure, lever och benmärg kan doneras från en levande donator. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva erfarenheten av att vara levande organdonator. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på sju vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa samt fyra kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades med inspiration av Fribergs (2012) metod. Resultat: Resultatet visade att de flesta inte ångrade sitt beslut att donera, att de själva gjort valet att donera och att de skulle rekommendera andra att donera. Smärta lyftes fram som den mest plågsamma erfarenheten av donationen. Oro och rädsla upplevdes i samband med transplantationen. Donationen hade en inverkan på donatorns hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Donatorerna upplevde att de inte fick tillräckligt med stöd och information, de upplevde även att de inte fick tillräckligt med uppmärksamhet efter donationen. Som vårdpersonal är det av stor vikt att ha i åtanke att ge donatorerna tillräckligt med information och stöd genom hela processen.

No description available.