Denna studies syfte är att undersöka hur någralärare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsättning från och med årskurs 6. Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen ställsi relation till lärarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering. Skolverket har, på uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (Läroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpå lokal nivå ligger hos huvudmän, rektorer, och skolornas nyckelpersoner. Totalt har åtta lärare från fyra olika skolor i två olikakommuner medverkat i studien, varav fyra är nyckelpersoner på respektive skola.Resultaten visar att lärarna generellt sett är positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet är kraftigt ifrågasatt och i behov av förbättring.

Studiens syfte är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet idrott och hälsa i Lpo 94 och Lgr 11 samt lärares upplevelser kring skillnaderna. Studien syftar även till att undersöka vilka ämnesdiskurser som förekommer i kursplanerna och vilka ämnesdiskurser som lärare anser förekommer i deras egen undervisning. Studien utgår från diskursteorin och bygger på de två metoderna textanalys och intervju. Textanalysen inriktar sig mot grundskolans senare år och därför studeras kursplanerna i idrott och hälsa, med fokus på årskurs sju till nio. Intervjuerna äger rum med lärare som undervisar i idrott och hälsa på grundskolans senare år. I studien framkommer det att den nya kursplanen, Lgr 11, har en tydligare struktur och att den innehåller en ny betygsskala. Lärarnas uppfattningar är att kursplanen har blivit tydligare, men att de saknar delar från den tidigare kursplanen. I textanalysen framkommer det att delar har försvunnit, medan andra har tillkommit. I resultatet kan man se att förekomsten av ämnesdiskurser i textanalysen stämmer till viss del med resultatet av intervjuerna.

Syftet med denna uppsats var att jämföra diskurser med nyutbildade slöjdlärares resonemang om skolslöjd och hållbar utveckling. Detta gjorde jag genom att utföra en semistrukturerad intervjustudie där fem nyutbildade slöjdlärare ingick. Utifrån de ämnen informanterna valde att tala om under intervjuerna skapade jag teman, vilka jag sedan undersökte i resultatkapitlet. De teman som undersöktes var återbruk, materialhushållning, reparationer, teori i slöjd, ämnesövergripande arbete samt skapa versus köpa. Innehållet i några av dessa teman föreskrivs i styrdokumenten medan andra inte gör det. Även de tre diskurserna miljödiskursen, slöjddiskursen samt skoldiskursen undersöktes i resultatkapitlet. I diskussionskapitlet undersökte jag sedan vilka av nämnda diskurser respektive tema kunde tänkas tillhöra. Jag föreslog därefter tänkbara orsaker till detta. De diskurser jag använde mig av var skoldiskursen, slöjddiskursen samt miljödiskursen. De slutsatser jag drog var att det finns sådant som tyder på att skolslöjden genomgår en förändring. Dels tycks skolslöjden vara på väg att få teoretiska inslag och dels tycks den gå en mer miljövänlig framtid till mötes.

Christianity has for a long time played a significant role in the Swedish school system, which can be seen in the syllabus of the course religion in 2011 where Christianity got a special status and the Christian alignments were explicit named. The aim of this essay was to see whether, and if so how, Christianity and its three alignments – Catholicism, Orthodoxy and Protestantism – had developed a greater impact in religion textbooks for grades 7–9 adapted to Lgr 11 compared to Lpo 94 and partly to see if there had been any changes and to what extent. The main question concerned whether Christianity had a greater impact in religion textbooks adapted to Lgr 11 than Lpo 94 and how Christianity could be seen as culture-religion. The sub-questions concerned whether there was any differences in what Christianity is and to what extent Christianity were represented in religion textbooks, but also if any difference to what range the three alignments where represented. The study consisted of six religion textbooks for grades 7–9, where three were adapted to Lpo 94 and three to Lgr 11. The study had a quantitative and a deductive approach. Frequency analysis and quantitative content analysis were used to study how Christianity was represented, and to what degree. The deductive approach was based on the National Agency for Education statement (1996, 2002, 2011) on what Christianity consists of in the syllabus of religion education. The textbooks were studied based on seven categories. Linda Woodheads concept of religion as culture and Nicholas Jay Demerath III:s concept of culture-religion were used as theoretical point. The conclusion was that Christianity did not have a greater impact in religion textbooks tailored to Lgr 11 than those adapted to Lpo 94, however the Christian alignments impact had increased. Christianity’s range went from 37 to 27 percent during the time period studied. Christian alignments had the greatest range, thereafter the New Testament and Jesus while Religious communities on Christian principles had the least range for both curriculum intervals. Of the Christian alignments Protestantism had the greatest range followed by Catholicism and Orthodoxy. The analysis showed that Christianity overall is something historical and that Protestantism can be seen as the Swedish history and culture.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa.   Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan. Resultaten visade även att lärarna i ämnet idrott och hälsa upplevde svårigheter vid tolkning av kunskapskraven på grund av otillräckligt med stödmaterial och fortbildning samt att det var både för- och nackdelar med införande av betyg i årskurs 6.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ”Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.”[1] Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen. Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken. Något som även påverkas av de olika ramfaktorerna. [1]  Skolverket (2011) ››Kursplan Musik‹‹ i Läroplan för Grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 s.103

No description available.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa. Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan. Resultaten visade även att lärarna i ämnet idrott och hälsa upplevde svårigheter vid tolkning av kunskapskraven på grund av otillräckligt med stödmaterial och fortbildning samt att det var både för- och nackdelar med införande av betyg i årskurs 6.

Denna uppsats syftade till att utreda hur lärare upplever att de har påverkats av läroplansbytet. Uppsatsens metod har varit en kvalitativ undersökning som genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sju högstadielärare inom idrott och hälsa har intervjuats och gett sina syner på hur de och eleverna har påverkats av läroplansbytet. Alla intervjuer spelades in och har sedan transkriberats samt analyserats. Analysen har skett utifrån Ekbergs modell kring stoffurval och arenor för produktion, formulering, transformering och realisering. Det tydligaste resultatet med denna undersökning var att samtliga respondenter ansåg att bytet av läroplan har medfört många förändringar för både elever och lärare. Vidare visade resultatet på att lärarna upplevde att det i lgr 11 har blivit svårare för eleverna att nå det högsta betyget på grund av att betygen bygger på elevens svagaste förmåga. Något som lärarna inte uppskattat.

Denna C-uppsats undersöker   Läroplanen 2011, Lgr 11, och dess centrala innehåll som berör miljö och   hållbarhet. Lgr 11 har analyserats med hjälp av en för uppsatsen framtagen   analysmodell som sammanfattar de planetära gränserna, FNs globala   hållbarhetsmål och de svenska miljömålen i nio kategorier. Det centrala innehållet i   kursplanerna som berör miljö och hållbarhet i Lgr 11 uppfyller   analysmodellens samtliga kategorier. Detta beror till stor del på att Lgr   11’s formuleringar är generella och breda vilket gör att de enkelt   sammanfaller med kategoriernas innehåll. Detta innebär också att   formuleringarna lämnar stort utrymme för egen tolkning i undervisningen,   något som kan leda till varierande kvalitet beroende på faktorer som till   exempel lärare och skola. Som förslag till förbättringar av   Lgr 11’s centrala innehåll som berör miljö och hållbarhet föreslås en   striktare formulering och ett steg bort från den breda formuleringen. Genom   att styra innehållet tydligare mot kunskap som krävs för ett hållbart samhälle   lämnas inte kvaliteten på utbildningen upp till enskilda lärare och skolor,   utan kan nationellt sätta standard för vilken kunskap nästa generation ska   inneha. / This bachelor thesis looks into the Swedish   national curriculum, Lgr 11, and its requirements of knowledge in environment   and sustainable development. Lgr 11 is analysed with a model which summarizes   the planetary boundaries, the global sustainability goals and the Swedish   environmental goals. These are combined into an analytical model with nine   categories. The requirements of knowledge in environment   and sustainable development in Lgr 11 fulfils the categories set up in the   model. This is in large due to the general phrasing used in Lgr 11 which   makes them easy to match with the analytical model. The general phrasing   leaves the interpretation of Lgr 11 up to factors such as specific teachers   or schools, with the risk of leading to a varying quality of the education. The improvements of Lgr 11 that’s suggested   are to sharpen the phrasings of the knowledge requirements for environment   and sustainable development, and allow for facts to be incorporated into the   sentences. By steering the content towards specific requirements, the quality   of the education in sustainable development is not left up to individual   teachers or schools, but is regulated from a national standpoint and sets a   nationwide standard for which knowledge the next generation should have in   environment and sustainable development. / <p>2017-06-02</p>