Denna studies syfte är att undersöka hur fyra bildlärare resonerar om sin undervisning med digitala medier. Studien är genomförd utifrån Ulf P. Lundgrens teori om ramfaktorer, d.v.s. om hur olika på förhand givna ramar så som läromedel, skollagar och ekonomi, inverkar på bildpedagogers undervisning. Fyra kvalitativa ostrukturerade djupgående intervjuer med på högstadiet yrkesverksamma bildlärare har genomförts. För att finna teman och ge en överblick för informanternas resonemang har deras uttalanden kategoriserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att informanterna menar att arbete med digitala medier inte är vanligt förekommande. Tre av fyra menar själva att de arbetar för lite med digitalt arbete. Alla skulle vilja arbeta mer. De beskriver däremot inte att det är deras egen kompetens som saknas. Visserligen har de inte fått någon fortbildning, men informanterna har tillgodogjort ilja arbeta mer.t sätt inte är vanligt hos informanterna, tre av fyra tycker själva att de arbetar för lite med digitalt arbetesig nödvändig kunskap på annat håll. Enligt denna studie är det hårdvaran, i form av datorer med hög prestanda som saknas, som krävs för att arbeta med rörlig bild och digitalt foto. Studien visar att alla informanterna har ett eget stort intresse för digitalt arbete. Det är istället de fysiska och organisatoriska ramarna som ses som största hindret för att bedriva den enligt kursplanen angivna undervisningen.

Inför höstterminen 2017 gav Skolverket ut en reviderad version av läroplanen Lgr 11. Syftet med att revidera läroplanen var att Regeringen bestämt att svenska elevers digitala kompetens skulle stärkas. Utgångspunkten för den reviderade läroplanen var digitaliseringskommissionens arbete och deras rekommendation till Skolverket att föra in begreppet digital kompetens som en basfärdighet. Den här uppsatsen utgår från kunskapssyner, skolpolitiska diskurser och olika sätt att definiera digital kompetens för att visa på de problem som finns i digitaliseringskommissionens definition av digital kompetens och hur den grundar sig i en syn på kunskap som en samling av arbetsgivare eftertraktade kompetenser. Samtidigt visar jag på problem med att infoga digitaliseringskommissionens definition i läroplanen eftersom läroplanen utgår från en annan kunskapsdiskurs. Avslutningsvis kopplas digitaliseringskommissionens kunskapssyn till de internationella policydokument som till stor del formar europeisk och internationell skola idag.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om hur ramar påverkar gruppstorleken och därmed arbetet som musiklärare. Områden tillhörande arbetet som musiklärare som åskådliggörs i studien, är undervisning, relationer och arbetsmiljö. Undersökningen utfördes genom enskilda intervjuer av fyra musiklärare som alla undervisar upp till årskurs 9. Materialet bearbetades utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv där olika ramfaktorer, tillsammans med gruppstorleken, ses påverka arbetet som musiklärare. Dessa ramfaktorer fick vara grunden för indelningen av olika kategorier i resultatet. Studiens resultat visar att stora undervisningsgrupper ”tar” från musiklärarens möjligheter att undervisa i moment där teori och praktik kombineras. Det påverkar dessutom bedömningsarbetet negativt, samt möjligheten till enskild stöttning av eleverna. Stora undervisningsgrupper försvårar även arbetet med att skapa goda relationer och har en försämrande effekt på arbetsmiljön. Förutom gruppstorleken, ses även ramfaktorer som tid, lokal, utrustning och gruppsammansättning ha en inverkan. Studiens resultat visar även att stora undervisningsgrupper ibland ”ger” till undervisningsprocessen. Vid föreläsningssituationer, diskussionstillfällen och körsång visar resultatet att stora grupper kan ha en positiv inverkan.

Förskoleklassens verksamhetsinnehåll och uppdrag har varit en omdiskuterad fråga och frånvaron av tydliga riktlinjer har ansetts skapa skillnader i kvalitet och likvärdighet. I ett försök att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskoleklassen bestämde regeringen att förtydliga syftet och det centrala innehållet med hjälp av en ny läroplan. Syftet med studien är att belysa verksamma förskollärare uppfattningar om hur förskoleklassens arbetssätt och innehåll har påverkats av de skrivningar som tillkom i läroplanen 2016. Studien bygger på en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem verksamma förskollärare. Resultatet i studien visar att förskollärarna anser att de tillkomna skrivningarna i Lgr11 har fått betydelse eftersom förskoleklassens innehåll och uppdrag både synliggjorts och blivit mer tydligt. Resultatet av studien visar även att lärarna i förskoleklass har kommit att arbeta mer målstyrt, samt att verksamheten blivit mer skolifierad eftersom pedagogiska och ämnesmässiga inslag från skolans verksamhet har införts. Vidare upplever förskollärarna dels att likvärdigheten i undervisningen mellan olika skolor har ökat med de nya skrivningarna gällande förskoleklassen och dels att de idag tillhör skolans arbete och traditioner i större utsträckning än tidigare. Med skrivningarna för förskoleklassen anser förskollärarna även att statusen höjts eftersom deras yrkesroll och profession stärkts. Den huvudsakliga slutsatsen av studien är att de nya skrivningarna för förskoleklassen i Lgr 11 har uppfattats som positiva. Visserligen har gränsen mellan förskola och förskoleklass ökat i och med skolifieringen, men gränsen mellan förskoleklass och grundskola har minskat på grund av en ökad samverkan. De nya skrivningarna har gynnat förskollärarna eftersom deras uppdrag blivit mer tydligt, vilket bidragit till en mer likvärdig undervisning i förskoleklassen.

I denna studie undersöks vad lärare har för förutsättningar och möjligheter att genomföra fältstudier i årskurserna 7-9. Detta görs både kvalitativt och kvantitativt genom en enkätstudie och en intervjustudie. Studiens frågeställningar söker svar på vad det finns för påverkansfaktorer på fältstudiers och exkursioners genomförande genom exempelvis stöd från skolledning och arbetslag, LGR 11 samt de nationella provens utformning. Studien kommer fram till att det finns många faktorer som påverkar den enskilde lärarens möjligheter och förutsättningar att genomföra fältstudier och exkursioner. Till skillnad från tidigare forskning observerades att respondenterna i denna studie huvudsakligen bedrev mer samhällsgeografiska fältstudier och exkursioner än naturgeografiska. Utöver detta visade kurs- och ämnesplanerna ha haft en stor inverkan på geografiämnets status samt det ämnesinnehåll som främjades i och med att fältstudier inkluderades i LGR 11. De nationella proven har en betygsstödjande och formativ funktion där de agerar som ett stöd för lärare genom att visa vad geografikursen skulle kunna innehålla ämnesmässigt. Här visade proven en normerande tendens då alla provfrågor som inkluderats sedan dess införande har handlat om samhällsgeografi och de lärare som uppger sig tagit inspiration från dessa tenderar att genomföra mer samhällsgeografiska än naturgeografiska fältstudier och exkursioner.

Denna studie vänder sig till de som har intresse av eller arbetar på fritidshem. Syftet med studien är att bredda kunskapen om och i vilken utsträckning det finns förutsättningar att realisera den förändrade läroplanens (Lgr11) innehåll på fritidshem. En kvantitativ studie genomfördes där respondenterna fick besvara en webbenkät, 266 svar inkom. Enkäten bestod av 19 frågor med fasta svarsalternativ och en fråga med fritext svar. Den kvantitativa data från enkäten har analyserats i SPSS i form av frekvens-, sambands- och Chi2 analys. I resultatet framkommer det att den tid man har för planering påverkar möjligheten till att kunna planera läroplansstyrda aktiviteter. Detta då respondenter som har mer planeringstid oftare planerar utifrån läroplanen än de som har mindre planeringstid. Ytterligare en analys har genomförts med stöd av läroplansteorin och ramfaktorteorin. Detta för att kunna beskriva ramar och förutsättningar för att kunna arbeta läroplansstyrt på fritidshem. Denna analys har genomförts med stöd av begreppen formulerings-, transformerings- samt realiseringsarenan. Från denna studie går det att konstatera att anställda som saknar utbildning har mindre tid för planering. De som har utbildning har också tid att planera för läroplansstyrda aktiviteter på fritidshemmet.

I denna studie undersöks en outtalad spänning som framkom under ett samtal med några pedagoger vid ett besök på en skola för elever med diagnosen autism under våren 2013. Pedagogerna förklarade att de ansåg det som svårt att implementera den svenska läroplanen för grundskolan, Lgr 11, i verksamheten samtidigt som de måste ta hänsyn till sina elevers begränsningar som är en följd av deras diagnos. Utifrån pedagogernas perspektiv görs ett försök att, med begreppet ansvar och tankeverktyget ramfaktorteori som analysverktyg, förstå och tydliggöra den outtalade spänningen mellan ramverket Lgr 11 och de villkor som diagnosen autism sätter för pedagogernas planering och utformning av verksamheten. Denna studie är ett nedslag i några pedagogers subjektiva verklighet och deras betraktelse av ett fenomen i deras vardagliga arbete. / In this study is an unstated tension reviewed that was revealed through conversations with teachers at a school with pupils diagnosed with autism during spring 2013. The teachers explained the difficulty with implementing the swedish curriculum for comprehensive school Lgr 11 in their organisation concurrent to the demand of consideration they were forced to take meeting their pupils, limitations caused by the diagnose autism. Through the teachers perspective is an attempt to explain the tension done, with the use of the concept responsibility and the theory ramfaktorteori as tools for analysis is attempt done to understand and explain the unstated tension between the framework Lgr 11 and the terms autism set for the teachers when they form their organisation. This study is a survey done seen through a few teachers subjective reality and their comments on an phenomenon in their everyday work.

De samhällsorienterade ämnena (geografi, historia, samhällskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett ämnesblock. Synen på hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lärare har följt den för tiden rådande ideologiska syn på undervisning och kunskap. Den nuvarande rådande uppfattningen bland sakkunniga är att dessa ämnen bör undervisas integrerat. Trots detta så har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-ämnena i den senaste läroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt ämne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar på detta. Arbetets syfte är att lyfta orsakerna bakom förändringarna inom SO som Lgr 11 har fört med sig, vilka motiv som finns och vad förändringarna har inneburit. Jag har även undersökt högstadielärares syn på de samhällsorienterade ämnena, hur uppfattningen av SO förändrats över tid samt problematiserat genomförandet av reformer som bryter mot ett vedertaget synsätt. Med hjälp av intervjuer, artiklar, utredningar, avhandlingar och andra för temat relevanta källor har jag underbyggt slutsatsen av min frågeställning som grundar sig i dessa teman. Resultatet av den forskningen som jag tagit del av visar att orsakerna bakom de nämnda förändringarna i stor utsträckning är politiskt grundade snarare än utbildningsdidaktiska, då goda resultat på papper leder till högre status internationellt för Sverige. Införandet av Lgr 11 har lett till en mer bedömningsorienterad och disciplinär skola då den tydligt specificerar vilka kunskaper som ska undervisas och vilka krav som ska ställas på eleverna. Samtidigt förespråkas det av Skolverket och Skolinspektionen en progressiv och ämnesintegrerad undervisning. Dessa statliga institutioner går antingen emot sitt uppdrag eller så har de inte hunnit ställa om efter införandet av Lgr 11. Behörighetsreformen för lärare som börjar gälla 2015 kommer kräva ämnesbehöriga lärare och den nya lärarutbildningen som utbildar 6-9 lärare med djupare ämneskunskaper inom färre ämnen bidrar även den med att möjligheten till integrerad SO-undervisning minskar.

BakgrundGrundsärskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad än kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya läroplanen (Lgr 11) och det är idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssättningen har från att vara ”utifrån elevens förutsättningar” i Lpo 94 övergått till tydligare krav på kunskap. Frågan var hur denna betoning på kunskaper tagits emot i grundsärskolan och framför allt gällande matematiken. Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka och analysera hur grundsärskolans verksamhet, i ämnet matematik åk 7-9, förhåller sig till övergången mellan två kursplaner. Hur har de yttre ramarna, t.ex. kursplanetext och organisation, för undervisningen förändrats genom införandet av en ny kursplan i matematik? Vilka problem och möjligheter kan identifieras när det gäller införandet av Lgr 11 i undervisningen i matematik i grundsärskolan? På vilka didaktiska sätt har den nya kursplanen gett avtryck i matematikundervisningen i grundsärskolan? Hur resonerar pedagogerna kring betyg och bedömning för lärande i relation till tidigare styrdokument?TeoriHuvudsakligen används två teorier, dels Hasenfelds om olika teknologier inom människobehandlande organisationer och dels Lundqvist mer aktörsnära och handlingsorienterade teori om implementering, främst utifrån begreppen: förstå, kunna och vilja. MetodStudien är kvalitativ och intervjubaserad. Sex pedagoger som arbetat med båda läroplanerna har intervjuats utifrån deras uppfattning om läroplansskiftet med fokus på matematik. Vi har också gjort jämförelse mellan de båda kursplanerna i matematik, en beskrivning av likheter och skillnader i de båda kursplanerna.ResultatResultatet presenteras i fem olika teman; ett förändrat elevunderlag, pedagogernas attityder till läroplan-/kursplaneskiftet, matematik-didaktik, implementering och betyg och bedömning. Ett av de centrala resultaten är att elevunderlaget i grundsärskolan har förändrats de senaste tio åren och att eleverna som i dag blir placerade i grundsärskolan befinner sig på en lägre kognitiv nivå än tidigare. Detta påverkar förutsättningarna för pedagogerna som undervisar i ämnet matematik. Förändringsdirektiven är svåra att applicera direkt med tanke på situationen i skolorna, t.ex. uppfattar man lärandemålen som allt för högt satta. Kraven på eleven upplevs ha ökat och det har skett en förskjutning från att ha arbetat utifrån elevens förutsättningar till att arbeta mot uppsatta mål i matematik. Ett annat centralt resultat är att man ett upplevt ett ointresse från skolledningen när det gäller implementeringsarbetet. När grundsärskolan är integrerad med grundskolan har läroplansskiftet för grundsärskolan hamnat i skuggan gällande implementeringsarbetet av Lgr 11. ImplikationerUr vårt perspektiv är denna studie relevant i relation till vårt yrke och visar att en läroplansreform inte kan emanera som en skrivbordskonstruktion. För hur är det egentligen tänkt då skolan ska navigeras med hjälp av en läroplan, som förvisso är välstrukturerad, men som tycks vara skriven för en elevkrets som inte är inskriven i grundsärskolan? Vi menar att det dokument som ska formulera framtiden för grundsärskolans elever måste realiseras från en plattform där skolans aktörer har en dialog om vilken roll vi ska tilldela grundsärskolan.

I denna uppsats undersöks elevinflytande ur ett elevperspektiv, detta för att öka lärares förståelse för hur elever upplever och ser på begreppet elevinflytande. Vi diskuterar också hur elevernas erfarenheter av begreppet elevinflytande ser ut samt vilka positiva respektive negativa tankar det finns hos eleverna kring begreppet. Den bild som framkommer i undersökningen jämförs sedan med tidigare forskning. Teoridelen baseras på begreppen intresse och makt. Undersökningen utgörs av enkäter gjorda i en årskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6, samt en gruppintervju i varje årskurs. Valet att använda två olika metoder, kvantitativa och kvalitativa, gjordes då dessa två metoder kompletterar varandra bra. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är viktigt för dem att få vara med och ha inflytande över sin skolgång. Eleverna vill ha inflytande över allt rörande deras skolgång, från raster till skolmat och undervisning. Elevinflytande påverkar elevers skolgång på ett positivt sätt genom att det blir roligare, de lär sig lättare och får bättre översikt över sin skoldag. Ett samband mellan intresse, makt och elevinflytande har till viss del kunnat urskiljas både i tidigare forskning och i resultatet av denna undersökning. / This paper examines student participation from a student perspective. This is to increase teachers' understanding of how students experience and looks at the concept of student participation. We also discuss how students' experiences of the concept of student participation look like and what positive and negative thoughts the students have about the concept. The picture that emerges in the study are then compared with previous research. The theoretical part is based on the concepts of interest and power. The study consists of surveys conducted in a grade 4, a grade 5 and a grade 6, and a group interview in each grade. The choice of using two different methods, quantitative and qualitative, were made because these two methods complement each other well. The results of the survey show that students think it's important for them to be involved and have influence over their education. Students want to have control over everything related to their schooling. Student participation affects students' schooling in a positive way by making it more fun, they learn more and get a better view of their school day. A relationship between interest, power, and student participation has been partially observed on both previous research and the results of this study.