Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6 på grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli några skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger på namngeografi, då det har förts en debatt angående Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks även hur lärarna har och kommer att arbeta med olika läromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lärarna att de inte kommer att göra stora förändringar från Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lärare som är mest positiva till namngeografi kommer att använda läromedel som kartböcker och blindkartor i större utsträckning under Lgr 11. Detta har lett till slutsatsen att lärarnas åsikter om namngeografi påverkar hur mycket de kommer att arbeta med det med sina elever.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några matematiklärare har påverkats av läroplansbytet mellan Lpo 94 och Lgr 11. Hur har deras profession påverkats av detta byte samt deras attityder till läroplaner rent allmänt? Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur fyra matematiklärare på två olika skolor har påverkats. Detta har sedan analyserats med hjälp av skillnader i läro- och kursplaner samt en begreppsapparat som vi tagit fram genom relevant litteratur, främst Göran Lindes läroplansteori. Vårt resultat visar att läroplanen till viss del inverkar på lärarnas val av metoder och bedömning men man önskar fortfarande en tydligare konkretisering av lärarnas uppdrag och vad undervisningen ska innehålla. Lärarna fortsätter även till stor del att bedriva deras undervisning i samma spår som tidigare. För att förändra detta bör varje lärare ges tid till att tolka och analysera läroplanen mer djupgående för att den ska ha en större inverkan på deras profession.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas uppfattningar kring en likvärdig bedömning och betygssättning av elevens historiekunskaper i grundskolans. Fokus läggs på implementeringen av Lgr 11 och betydelsen av dess kunskapskrav. Bakgrundens tidigare forskning visar att likvärdighetskraven inte upprätthålls på skolorna vilket är ett problem. Ämnet är av stor relevans då lärarens betygssättning har en stor påverkan i elevernas framtida liv. Lärarnas väg till bedömning av elevers kunskaper innebär att de är kvalificerade och införstådda med kunskapskraven. Betygssättning är ett aktuellt ämne i samband med införandet av den nya läroplanen 2011 och det finns lite forskat kring området. Studiens metod är en empirisk undersökning som består av kvalitativa intervjuundersökningar med fem historielärare. Teorin består av olika teoretiska teman med fokus på summativ bedömning. Resultatet åskådliggör att implementeringen av Lgr 11 har hanterats olika beroende på skola. Enligt lärarna sker en likvärdig betygssättning genom utgångspunkt i kunskapskraven, samsyn, avpersonifiering och att hänsyn tas till elevers olika förutsättningar. Kunskapskraven uppfattas positiva men kritik riktas mot deras innebörd. I undersökningen diskuteras svårigheterna lärarna möter i skolans likvärdighetssystem. Bristerna är en ofullständig samsyn, implementering, obehörig ämnesdidaktik, skilda elevunderlag, otydliga kunskapskrav, tidsbrist, elevkännedom, språkhinder och elevers olika förutsättningar. Konsekvensen är att lärarens bedömning inte är likvärdig på grund av bristerna som förekommer i dagens skola, och stort ansvar läggs på rektorer, skolverket och staten för att vidta åtgärder.

Hur bemöter och hjälper skolan elever i matematiksvårigheter? Syftet med vår under-sökning är att studera matematiklärarnas uppfattning om hur de bemöter och hjälper elever i matematiksvårigheter samt vilka förväntningar matematiklärarna har på speci-allärarna. Med matematiklärare avser vi lärare som undervisar/har undervisat elever i matematik i årskurserna sex till nio. Vygotskijs teorier om lärarens betydelse för elever-nas kunskapsutveckling utgör vår teoretiska inramning. Vi har intervjuat sju matematik-lärare som undervisar elever i matematik i årskurserna sex till nio. Exempel på hur de bemöter elever i matematiksvårigheter är undervisning i mindre grupp, enklare uppgifter, två matematiklärare i gruppen, individuella prov och studiestöd/läxhjälp. De flesta lärarna vill ha någon form av handledning av specialläraren men vill även att speciallä-raren ska ta hand om elever i matematiksvårigheter. Införandet av en ny läroplan, Lgr 11, har inneburit att lärarna har gjort förändringar i sin matematikundervisning och fått dem att reflektera över hur de ska lägga upp sin undervisning för att eleverna ska få möjlighet att utveckla samtliga förmågor. Dessa förändringar har i många fall även gyn-nat elever som är i matematiksvårigheter. Lärarnas syn på speciallärarens uppdrag har förändrats i förhållande till det tidigare specialläraruppdraget, eftersom de efterfrågar mer handledning och samarbete med specialläraren.Nyckelord: Lgr 11, matematiklärare, matematiksvårigheter, speciallärare, undervis-ningsmetoder, uppfattningar, Vygotskij / How are students who have difficulties in mathematics treated in school? The purpose of our studies are to examine the view of how the teachers of mathematics meet and how they help students who are in need of special aid in mathematics and also what expectations the teachers of mathematics have on the special education teachers. With teachers of mathematics, we mean teachers who teach/or have thought mathematics in year six to nine. A Vygotskij theory on the significance of teachers for the students developing knowledge makes our theoretical framing. We have interviewed seven teachers of mathematics who teach students in mathematics in year six to nine. Examples on how they meet students who are in need of special aid in mathematics are, teaching in smaller groups, easier tasks, two teachers of mathematics in the group, individual testing and student support/help with homework. Most teachers would like some form of tutorial from the special education teacher but they do also want the special education teacher to help students in need of aid in mathematics. The introduction of a new curriculum has resulted in changes in the way teachers teach mathematics and have made them reflect on how they should execute their teaching in mathematics in order to make the students develop at their abilities. These changes have in many cases been favorable for the students in need of special aid in mathematics. The teachers´ views of the special education teacher´s assignment have changed in comparison to their earlier views of special education teachers´, thus they ask for more tuition and cooperation from the special education teacher.Keywords: Lgr 11, teacher of mathematics, difficulties in mathematics, special education teacher, teaching methods, views, Vygotskij

I denna undersökning har ämnesinnehållet i kemiläroböcker för årskurs 4–6 analyserats för att synliggöra om det fortfarande överensstämmer med det nya centrala innehållet i Lgr 22 som blir aktuellt hösten 2022. Då det sker en förändring i det centrala innehållet kommer undersökningen fokusera och ta reda på om ämnesinnehållet fortfarande är aktuellt eller inte. Tidigare forskning har visat på att läroboken har en stor central del i att förmedla fakta i kemiundervisningen. Tidigare forskning visar också att många lärare förlitar sig på läroböckerna när de planerar sina lektioner och att de uppfyller läroplanens mål, innehåll och principer. De läroböcker som har analyserats i undersökningen är Fysik och kemi Grundbok, Boken om fysik och kemi och FyKe: fysik, kemi 4–6. Böckernas ämnesinnehåll har analyserats och kategoriserats utifrån Lgr 11 och Lgr 22 centrala innehåll med hjälp av en analysmall som grundar sig i läroplansteorins formulerings- och transformeringsarena. Resultatet visar på att en del ämnesinnehåll inte stämmer överens med det nya centrala innehållet, men resultatet visar även att en del ämnesinnehåll inte heller stämmer överens med det centrala innehållet i nuvarande läroplanen Lgr 11. Detta visar på att vikten av att granska den nya läroplanen för att få kunskap om eventuella förändringar, men även granska läroböckerna som används i undervisningen så att man som lärare har koll på om läroboken följer den läroplan som är aktuell.

De nationella proven används dels för att mäta elevers kunskaper, dels som material i undervisningen och som stöd när skolans styrdokument ska tolkas och praktiseras. Proven som används i undervisningen är dock gamla och konstruerade under en läroplan som nu finns i reviderad version. I och med detta undersöks i denna studie huruvida ett äldre nationellt prov fortfarande är relevant att använda och om det stämmer överens med nuvarande kursplan för svenska i grundskolan. Centralt i undersökningen är teorier om läsprocesser, vilka det nationella provets läsdel baseras på, samt litterära kompetenser, vilka beskriver hur läsningens bärande komponenter samverkar med varandra i ett didaktiskt perspektiv. Analysen är kvalitativ i och med att formuleringar i kursplan och prov tolkas med hänsyn tagen till ovan nämnda teorier. Även kvantitativa element används i arbetet i och med att fördelningen mellan olika processer och kompetenser är av intresse att undersöka. Resultatet visar att det nationella provet till övervägande del stämmer överens med både föregående och rådande kursplan. Gällande läsprocesser förekommer främst förstå i det nationella provet och av de litterära kompetenserna delar performanskompetens och literary transferkompetens på utrymmet medan den konstitutionella kompetensen ges minst plats. I och med detta kan det vara lämpligt att använda nationella prov i undervisningen, men viss försiktighet bör beaktas då proven kan genomgå förändringar i framtiden.

Syftet med studien var att undersöka grundskollärares syn på NO-läroböckers ämnesinnehåll och tillämpning av NO-läroböcker för årskurs 1-3. Uppsatsens frågeställningar löd: Hur arbetar lärarna med läroböcker i NO-undervisningen?, Hur upplever lärarna att deras NO-läroböcker förhåller sig till centralt innehåll i Lgr 11?, Vad tycker lärarna är för- respektive nackdelar med NO-läroböcker? samt Hur gick lärarna tillväga för att välja eller välja bort NO-läroböcker?. För att besvara frågeställningarna utfördes semistrukturerade intervjuer med sju lågstadielärare och en mellanstadielärare. Lee Shulmans teori om PCK (Pedagogical Content Knowledge) och Douglas A. Roberts kunskapsemfaser användes för att analysera studiens resultat om lärares förhållningssätt till NO-läroböcker. Studiens främsta resultat visade på att lärarna fann NO-läroböckerna otillräckliga och att de därför behövde komplettera NO-undervisningen med annat material. Alla utom en lärare ansåg att NO-läroböckerna behandlade allt i centralt innehåll för NO i Lgr 11, men att böckerna kunde fördjupas. Vidare var de flesta lärare positivt inställda till experiment, men det varierade huruvida de använde sig av NO-läroböckers experiment. Två av lärarna beslutade inom sitt arbetslag vilken NO-lärobok de skulle beställa, medan resterande inte fick välja bok. Lärarna kände sig inte styrda av NO-läroböckerna vilket bekräftade Ingela Korsells (2007) slutsats om hur erfarna lärare inte var bundna av läroböcker. Däremot motsa resultatet Tim Oates (2014) konklusion om hur kompetenta lärare var styrda av läroböcker. Studiens slutsats är att lärarnas syn på NO-läroböcker är att läroböckerna visserligen fyller en tydlig funktion i undervisningen, men lärarna behöver komplettera med annat material för att eleverna ska få en fullgod undervisning i enlighet med Lgr 11.

AbstractIn 2011, the Swedish government created a new curriculum for the compulsory school. This curriculum included stricter guidelines about what was to be taught in a variety of subjects taught in public and many private schools. This policy, entitled Lgr 11, has potential to influence a generation or more of Swedes regarding their understanding of the postcolonial world and future dealings with that part of the world and its peoples. In this paper, elements of postmodern and postcolonial historiography is employed when analyzing Lgr 11’s history syllabus. How the postcolonial world and its histories are represented in Lgr 11‘s narrative(s) is investigated. The importance of this document to Swedes is that, with a significant proportion of the Swedish population recent immigrants from the postcolonial world, the perspectives of that region are important in the development of identity for recent immigrants, Swedes themselves and in understandings of a large portion of the world for less recent immigrant Swedes. Swedish identity now includes postcolonial histories.

Barn och unga av idag är digitalt infödda i förhållande till oss vuxna som är invandrade i dagens digitala samhälle. Då skolan speglar samhället är det en högaktuell fråga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende på multimodalitet, motivation och social interaktion i lärandemiljöer. Utgångspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhållningssätt där jag tillsammans med lärare och elever i särskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lärandet. Genom observationer och intervjuer på arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfång av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig själv inte är ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som är multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som är helt individuellt anpassade utifrån den enskilde elevens behov. Om två år har vi första generationens digitala elever i grundskolan där många har en förskoletid bakom sig med iPad som ett naturligt inslag. För att vi pedagoger ska fånga upp denna kunskap och låta den fortsätta bli en naturlig del av våra barn och ungas liv behöver vi se iPad som ett multifunktionellt verktyg, överbrygga våra digitala begränsningar och skapa en undervisning, som utgår från våra styrdokument, men som i större utsträckning uppmuntrar eleverna till delaktighet och formande av morgondagens lärande.

Denna studie undersöker hur lärare arbetar med kartor i skolan och hur elever uppfattar användandet av kartor, både i skolan och i vardagslivet. Hur lärare uppfattar förändringen i mötet med kartan genom bytet från Lpo 94 och Lgr 11 kommer också att belysas. För att få svar på dessa frågor har åtta stycken intervjuer av lärare på högstadiet samt fyra fokusgrupper innehållande fyra elever styck genomförts. I intervjuerna uppger lärarna att det idag finns en bristfällig helhetssyn gällande kartan hos eleverna, fokus ligger ofta på ett litet område. Lärarna anser att denna utveckling inom ungdomars kartuppfattning påverkas av dagens teknik, som till exempel GPS där fokus ligger på start- och slutpunkten. Både papperskartor och digitala kartor är nödvändiga för att skapa en strukturerad världsbild där fokus ligger både på det lilla och på det stora menar lärarna. Fem av de intervjuade lärarna anser att de behöver mer kompetens gällande IT för att kunna använda sig mer av digitala kartor. I fokusgrupperna ansåg först de flesta eleverna att de inte mötte kartan överhuvudtaget i vardagslivet, men efter diskussion framgick det att de möter någon form av karta varje dag, som till exempel i dator/Tv-spel, checkar in på ett ställe med Facebook eller söker reda på en adress med hjälp av Google Maps. Bland de 16 elever som var med i fokusgrupperna ansåg 12 stycken att både papperskartan och den digitala kartan behövdes i undervisningen. De ansåg att den digitala kartan, då framförallt Google Earth, var ett roligare verktyg och gjorde lektionstillfällena mer intressanta, men de menade på att en papperskarta ger en bättre helhetsbild av området man skulle undersöka. / This study examines how teachers use the map as an educational aid in school and how students perceive the use of maps, both in school and their every-day life. How do the teachers perceive that the use of maps have changed with the update of the curriculum, from Lpo 94 to Lgr 11 is also going to be elucidated. To answer these questions, eight interviews with junior high school teachers and four focus groups consisting of four students each were done. During the interviews, the teachers stated that students today have a flawed/inadequate/deficient comprehensive view of the map, where focus often lies on a small area. The teachers regard this development of students’ perception of the map as a product of today’s technology, for example GPS where focus lies on finding the starting and ending points. Both paper and digital maps are essential when creating a structured view of the world where focus is both on the small and the big, according to the teachers. Five of the interviewed teachers stated that they need more knowledge about the technology to be able to use digital maps more. In the focus groups, most of the students primarily stated that they did not meet the map at all in their every-day life, but after discussion it was made clear that they meet some kind of map every day, for example in computer/video games, checking in somewhere on Facebook or finding an address with the help of Google Maps. Among the 16 students that participated in the focus groups, 12 stated that both the paper map and the digital map were needed in the education. They think that the digital map, especially Google Earth, is a funnier tool and make the lessons more interesting, but they stated that a paper map provides a better comprehensive picture of the designated area.