I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser på rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800.  I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förändringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser även mer sentida skolreformer där övergången från ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergången till den mål- och resultatstyrda skolan står i fokus. I bakgrunden jämförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jämförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats på en mängd områden, särskilt vad gäller elevs rätt till att nå kunskapsmålen.   Som analysverktyg i studien används Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhåller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar på den interna organisationen i större utsträckning än tidigare i och med införandet av skollag 2010:800. Däremot går det inte utifrån nuvarande data att fastslå att rektors ledarskap har förändrats, dock identifieras tendenser till och motiv för ett förändrat ledarskap.   I arbetets diskussionsavsnitt reflekteras studiens resultat i skenet av tidigare reformer med betoning på en jämförelse mellan införandet av skollag 2010:800 och införandet av den mål- och resultatstyrda skolan under tidigt nittiotal där det kan konstateras att det finns en del likheter mellan nämnda reformer. Vidare resoneras det kring hur den nya skollagen kan påverka rektorskapet på lite längre sikt med betoning på vilka eventuella möjligheter och förhinder den nya skollagstiftningen ger rektor på temata friutrymme och normer. Författaren konstaterar att den bild som studien ger är tvetydig; rektorerna ger uttryck för en lättnad i yrkesrollen då skollagen på vissa punkter upplevs tydlig och därmed ger rektor stärkt mandat i delar av beslutsfattandet. Samtidigt uttrycker rektorerna en osäkerhet kring vissa delar, i synnerhet kring de delar av skollagstiftningen som berör de olika överklagansmöjligheterna.

<p>Syftet med vår undersökning har varit att öka förståelsen för komplexiteten som skolledningen och lärarna möter när en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen på hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med personer från skolledningen samt en lärargrupp. I våra intervjuer har svaren från respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar på genom att undersöka en reforms väg från regeringsbeslut till lokalt genomförande. I vår undersökning framgår det att olika aktörer är med och påverkar vad det blir av reformerna. Detta kan innebära att en reforms egentliga visioner kan komma att urholkas och i sin tur bli otydliga.</p>

Syftet med vår undersökning har varit att öka förståelsen för komplexiteten som skolledningen och lärarna möter när en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen på hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med personer från skolledningen samt en lärargrupp. I våra intervjuer har svaren från respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar på genom att undersöka en reforms väg från regeringsbeslut till lokalt genomförande. I vår undersökning framgår det att olika aktörer är med och påverkar vad det blir av reformerna. Detta kan innebära att en reforms egentliga visioner kan komma att urholkas och i sin tur bli otydliga.

Syftet med studien är att undersöka vad gymnasielärare i ämnet matematik anser vara de största svårigheterna med undervisningen i sitt ämne. Jag har också undersökt vad matematiklärarna anser att de gör och kan göra utifrån nuvarande förutsättningar för att komma till rätta med eller minska de angivna svårigheterna och vilka andra förändringar de anser skulle behövas. Undersökningen baseras på telefonintervjuer med 7 matematiklärare som arbetar inom gymnasieskolan under vårterminen 2011. Resultatet har kategoriserats utifrån tre nivåer, individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Det kategoriserade materialet har sedan jämförts med kommande förändringar på skolområdet i och med att nya styrdokument införs från förskola till gymnasieskolan. Undersökningen visar att matematiklärarna i första hand ser individrelaterade faktorer hos eleverna som problem och svårigheter men de menar samtidigt att orsakerna till dessa problem och svårigheter har sin grund på grupp- och organisationsnivå. När de beskrivna problemen och svårigheterna samt lärarnas åsikter om vilka åtgärder och förändringar som krävs, jämförs med de förändringar som genomförs i de nya styrdokumenten för förskola, grundskola och gymnasieskolan så visar det sig att de till stor del ligger i linje med varandra.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Syftet med undersökningen är att analysera hur rektorer på några gymnasieskolor berättar om reformen av det pedagogiska stödet på gymnasiet och hur anpassningarna återges påverkar skolpraktiken. Syftet är också att analysera berättelser om hur politiska direktiv påverkar skolpraktiken. Intervjuer med sex rektorer är empirisk grund för studien. Rektorernas berättelser analyseras med hjälp av forskning om skolreformer, organisation, inkludering samt teori om symbolisk interaktionism. Studien visar att reformen av det pedagogiska stödet, extra anpassningar var behövlig enligt berättelser från rektorerna i min studie då dokumentationsbördan tidigare upplevdes som omfattande. Det visar också att berättelserna går isär vad gäller definition av extra anpassningar samt av hur dokumentation och uppföljning sker. Mycket av ansvaret har fallit på specialpedagogen vars uppdrag är brett till sin definition. De sex rektorernas framställningar beskriver också en situation där specialpedagogen har svårt att hävda sig mot andra yrkesgrupper i skolan.  Enligt forskning har arbetsbördan för pedagogerna ökat men det resultatet överensstämmer inte på ett samstämmigt sätt med de intervjuade rektorernas framställningar. Det blir tydligt att dilemman uppstår när olika förändringar ska implementeras, att direktiven upplevs otydliga och därmed måste tolkas vilket skapar olikvärdighet. Studien visar också att skolreformerna har haft en liten och ibland till och med negativ effekt på resultaten i skolan.  Det rektorerna återger visar generellt sett på en negativ bild gentemot politiska direktiv, dess grund, omfattning och i den takt de kommer. Skolpolitiken beskrivs av vissa som en ”lekstuga” och en ”sandlåda”. En nyansering av det resultatet är dock att statliga direktiv upplevs som mer omfattande än kommunala och att reformen av det pedagogiska stödet visar på åsikten från rektorerna att den visar på tillit från politikernas sida. När det gäller hur rektorerna berättar går det att urskilja tre påverkansdimensioner; ålder, år i yrket samt intresse för frågan. Med lång yrkeserfarenhet och intresse blir svaren mer ”privata” utan så mycket fokus på att förberedas. Det märks också på ordvalen ovan.

Bakgrund - Enligt Statistiska centralbyrån kommer det saknas så mycket som 40 000 lärare inom de närmsta åren och det är endast fem procent av lärarna som anser att yrket är uppskattat av samhället. Med en utgångspunkt i svenska elevers försämrade resultat i internationella kunskapsmätningar och att detta i sin tur ses som ett resultat av den svenska skolans kunskaps- och disciplinproblem. Har man för att lösa dessa problem genomfört ett stort antal skolreformer och man har gjort en stor satsning på lärares professionella utveckling. Om dessa reformer påverkar lärares motivation är dock ett högst relevant men outforskat ämne. Syfte - Syftet med den här studien är att få djupare förståelse i vilka faktorer som motiverar lågstadielärare i sitt dagliga arbete och om dessa faktorer skiljer sig beroende på om de börjat arbeta innan eller efter implementeringen av de nya skolreformerna, samt studera hur skolreformerna, införandet av lärarlegitimation och den nya professionen förstelärare, som trätt i kraft de senaste fem åren har påverkat dem. Metod - Studien har en kvalitativ forskningsansats för att skapa en djupare förståelse över ett redan existerande fenomen. Som forskningsdesign används en komparativ studie tillsammans med semi-strukturerade intervjuer. Slutsats - Studien har visat på att det både finns skillnader och likheter mellan vad som motiverar lågstadielärare som har arbetat olika länge inom yrket. Alla som medverkade i den här studien ansåg först och främst att det var eleverna och att se dem lyckas som främst motiverade dem i deras yrke. Det som skilde grupperna åt var att de nya lärarna motiverades mer utav de yttre faktorerna, så som lön, vilket inte var lika viktigt för de gamla lärarnas motivation. Studien har även visat på att de nya skolreformerna inte påverkat lågstadielärare särskilt märkbart. Det råder dock delade meningar huruvida skolreformerna är av positiv eller negativ karaktär för lärarna.

The implementation problem refers to the situation when political decisions are not implemented as intended by the decision makers. In this thesis I examine how one part of the new school reform GY11 has been implemented in Social Science in high school in Sweden. The part that interests me is entrepreneurial learning. Using implementation theory, and the actor properties understand, can and will, as described by Lennart Lundquist, I have interviewed five high school Social Science teachers in Malmö and Lund. The result was that they all understood the concept of entrepreneurial learning. However, they did not all have the ability (can) to implement it, since they lacked time, and sometimes formal training. They also lacked the structures and personnel needed for implementing entrepreneurial learning. The prerequisite which is the most difficult to influence is will. I found that all respondents said that they did not want to implement entrepreneurial learning, due to it being an ideological political decision they did not agree with, and they all used their discretionary authority to decide when entrepreneurial learning was suitable or not. Because in fact, they all used entrepreneurial learning as a method to some extent, which they had been doing already before this reform. This concords with Lipsky’s thesis that street level bureaucrats, which teachers are due to their professionalism and their ad hoc decision making as they deal with individuals in their everyday work. It also seems that teachers are sensitive to what appears as ideological steering. Hence, it is possible to steer teachers, but only when they find reason in implementing the policy.

De samhällsorienterade ämnena (geografi, historia, samhällskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett ämnesblock. Synen på hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lärare har följt den för tiden rådande ideologiska syn på undervisning och kunskap. Den nuvarande rådande uppfattningen bland sakkunniga är att dessa ämnen bör undervisas integrerat. Trots detta så har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-ämnena i den senaste läroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt ämne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar på detta. Arbetets syfte är att lyfta orsakerna bakom förändringarna inom SO som Lgr 11 har fört med sig, vilka motiv som finns och vad förändringarna har inneburit. Jag har även undersökt högstadielärares syn på de samhällsorienterade ämnena, hur uppfattningen av SO förändrats över tid samt problematiserat genomförandet av reformer som bryter mot ett vedertaget synsätt. Med hjälp av intervjuer, artiklar, utredningar, avhandlingar och andra för temat relevanta källor har jag underbyggt slutsatsen av min frågeställning som grundar sig i dessa teman. Resultatet av den forskningen som jag tagit del av visar att orsakerna bakom de nämnda förändringarna i stor utsträckning är politiskt grundade snarare än utbildningsdidaktiska, då goda resultat på papper leder till högre status internationellt för Sverige. Införandet av Lgr 11 har lett till en mer bedömningsorienterad och disciplinär skola då den tydligt specificerar vilka kunskaper som ska undervisas och vilka krav som ska ställas på eleverna. Samtidigt förespråkas det av Skolverket och Skolinspektionen en progressiv och ämnesintegrerad undervisning. Dessa statliga institutioner går antingen emot sitt uppdrag eller så har de inte hunnit ställa om efter införandet av Lgr 11. Behörighetsreformen för lärare som börjar gälla 2015 kommer kräva ämnesbehöriga lärare och den nya lärarutbildningen som utbildar 6-9 lärare med djupare ämneskunskaper inom färre ämnen bidrar även den med att möjligheten till integrerad SO-undervisning minskar.

AbstraktÅberg, Caroline (2014). Några röster om lärarrollen i vuxenutbildningen. (Some Opinions about the Teacher´s role in Adult Education- an Interview based Study). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeI och med införandet av den nya läroplanen, Läroplanen för vuxenutbildningen 2012, har vuxenutbildningen fått nya riktlinjer och mål. Bland annat har kraven på flexibilitet och individanpassning ökat. Att möta dessa förändringar ställer stora krav på så väl individ- grupp- och organisationsnivå inom vuxenutbildningen, dessutom saknar ofta vuxenutbildningen ett specialpedagogiskt förhållningssätt.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar skolledare och lärare uppfattar som centrala i vuxenutbildningens nya styrdokument, om dessa förändringar påverkar deras syn på lärarnas uppdrag samt om reformen har möjlighet till genomslagskraft. Syftet med denna studie är även att belysa specialpedagogens roll inom vuxenutbildningen. Studiens syfte undersöks utifrån följande fyra frågeställningar: Hur förstår lärare, verksamma på gymnasial nivå, sitt förändrade uppdrag utifrån vuxenutbildningens nya styrdokument? I vilken utsträckning upplever lärare reformen som meningsfull, hanterbar och begriplig? Hur förstår skolledare lärarnas förändrade uppdrag, på gymnasial nivå, utifrån vuxenutbildningens nya styrdokument? Hur används specialpedagogen inom vuxenutbildningen?Teoretisk ram Den forskning som studien översiktligt redogör för berör, på olika sätt, vuxenutbildningen och lärarrollen. Forskningsöversikten belyser omstrukturering, utvecklingsprocesser samt läraryrket inom vuxenutbildningen. Andra områden som forskningsöversikten belyser är skolreformer i Norden och i Sverige samt lärarrollen. Studiens teoretiska ansats utgår ifrån Antonovskys teori om Känsla Av Sammanhang i livet samt Ahrenfelts tolkning av KASAM-begreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Även Illeris teori om lärandets tre dimensioner samt Illeris teori kring lärande i arbetslivet samt Svedbergs antaganden om lärande inom organisationer ligger till grund för studien. Övriga teoretiska utgångspunkter är utbildningsdepartementets skrift om lärande ledare samt Gjems tankar kring lärarprofessionen i ett samhälle i förändring.MetodEn hermeneutisk ansats ligger till grund för studien. För att belysa studiens syfte och frågeställningar genomfördes intervjuer enligt kvalitativ metod. Intervjuerna dokumenterades så väl genom intervjujournaler som med ljudupptagning för att sedan bearbetas och analyseras.Resultat med analysAv studiens resultat framgick att de intervjuade lärarna, rektorn och specialpedagogen fann flexibilitet och individanpassning som stora förändringar i den nya läroplanen. De ansåg även att lärarrollen förandrats och blivit av mer handledande karaktär. Lärarna som fick stöd av specialpedagog upplevde sitt läraruppdrag som mer hanterbart, begriplig och meningsfullt än de lärare som inte hade stöd av en specialpedagog.Kunskapsbidraget Denna studie belyser lärarrollen och specialpedagogiken inom vuxenutbildningen i och med införandet av den nya läroplanen, vilket är ett relativt obeforskat område. Min förhoppning är att denna studie ska generera samtal och diskussioner kring vuxenutbildningen och specialpedagogik.Specialpedagogiska implikationerResultatet av denna studie ger en antydan om att behovet av specialpedagogiska insatser ökat inom vuxenutbildningen sedan införandet av den nya läroplanen med dess krav på flexibilitet och individanpassning, vilket ställer stora krav inom individ- grupp- och organisationsnivå. Av studiens resultat framgår att specialpedagogiska insatser i vuxenutbildningen underlättar och ger stöd åt så väl elever, lärare och ledning.