Global ETD Search

11	Behörighetskrav inför gymnasial yrkesutbildning - vem innesluts och vem utesluts? / Admittance Criteria to Upper Secondary Vocational Schools - who is to be included and who is to be excluded? Lundberg, Kjell January 2008 (has links) <p>Behörighetskrav inför</p><p>gymnasial yrkesutbildning -</p><p>vem innesluts och vem utesluts?</p><p>Kjell Lundberg</p><p>Sammanfattning</p><p>Bakgrunden till mitt valda ämne är att jag arbetar på ett fordonstekniskt PRIV program. Elever</p><p>som går detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program på grund av behörighetskraven</p><p>i Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktärsämnena på ett nationellt program,</p><p>men skulle ha stora svårigheter i kärnämnena, även med extra hjälp.</p><p>De läroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat är för: 1955 års yrkesskolreform,</p><p>Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (förslag</p><p>till gymnasiereform GY-10).</p><p>Syftet med studien:</p><p>• Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika läroplanerna?</p><p>• Vad är tankarna bakom läroplanerna?</p><p>• Hur kan kraven i utredningarna till läroplanerna ses i ljuset av perspektiv på kunskap?</p><p>Metoden jag har använt mig av är en dokumentstudie och kunskapsbegreppet används som</p><p>teoretiskt perspektiv.</p><p>Studien börjar med en historisk utblick på yrkesutbildningar. Den fortsätter sedan med en</p><p>förklaring av syftet med läroplaner och framarbetningsstrategier av läroplaner.</p><p>Resultaten av min studie är: Med 1955 års yrkesskolreform flyttades yrkesutbildningen in i</p><p>skolmiljö. De två huvudargumenten till detta var att statsmakten ville göra det möjligt att fostra</p><p>ungdomar till demokratiska medborgare och man såg inte hur arbetsmarknaden skulle hinna</p><p>med att utbilda lärlingar.</p><p>Lgy-70 har de generösaste antagningsvillkoren. I denna läroplan blev nästan alla ungdomar</p><p>antagna till yrkesutbildning förutom att det fanns chans att bli antagen under fri kvot. Den fria</p><p>kvoten öppnade dörren för bl.a. ungdomar med utländskt utbildning och sökande som på grund</p><p>av handikapp inte kunnat uppnå full behörighet.</p><p>Lpf-94 är unik på det sättet, att det var första gången kärnämnesbetyg från grundskolan användes</p><p>som behörighetskrav till yrkeslinjerna. Samtliga program blev treåriga och gemensamma</p><p>kärnämnen infördes.</p><p>Gymnasieutredningen SOU 2008:27 (GY-10) föreslår en tydlig skärpning av behörighetskraven</p><p>för yrkesprogrammen. Utredaren föreslår minst godkänt i åtta kärnämnen, i jämförelse</p><p>med dagens tre. Nu är cirkeln sluten vad gäller yrkeskunskaperna. Utredaren föreslår vidare en</p><p>yrkesexamen, som ger en erkänd kompetens i yrket och med en komplimenterande lärlingsutbildning</p><p>till yrkesprogrammen. Nu hoppas utredarna att arbetsmarknaden skall ha kapacitet att</p><p>utbilda lärlingar, som man inte var övertygad om arbetsmarknaden hade på 50-talet.</p><p>Vidare resultat av min studie ger vid handen följande: Det källmaterial till läroplanerna jag</p><p>har analyserat har använt i stort sett samma argument till att ändra läroplanerna. Näringslivet</p><p>vill ha förändring t.ex. bättre yrkeskunskaper och statsmakten vill försäkra sig om en bred medborgarfostran</p><p>tillsammans med en möjlighet för individen att senare i livet genomgå kompetensutveckling</p><p>och högskolestudier.</p><p>Abstract</p><p>The decision to select this particular content of my thesis was due to my present occupation as a</p><p>teacher attached to a vehicle mechanics “PRIV” programme (reduced national program). Students</p><p>who participate in this programme have been excluded from the national programme due</p><p>to the criteria of admittance in Lpf-94. Several of these students would pass the trade subjects at</p><p>the national programme, but encounter difficulties with the basic subjects, in spite of added</p><p>support.</p><p>I have scrutinized the following curriculum proposals and admittance rules for: 1955 Trade</p><p>School Reform, Lgy-70, Lpf-94 and SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola</p><p>(the current proposal to a new Upper Secondary School Reform, GY-10). The hypothesis</p><p>of my study is to find answers to the following questions:</p><p>• What rules of admittance applies to Vocational Schools in the different Curriculums?</p><p>• What is the basic content of thoughts behind the different Curriculums?</p><p>• How do the demands for in the proposals of the curriculums meet the conceptions of</p><p>knowledge in perspective?</p><p>The method used is a literature study and conception of knowledge is used as the theoretical</p><p>perspective.</p><p>The literature study commences with a historical retrospection of vocational training. From</p><p>there it elaborates on the purpose of curriculums and the design strategies of same.</p><p>The conclusion of my thesis is: The 1955 Reform of the trade school established the vocational</p><p>training within the existing educational training system, due to the desire from the government</p><p>to avail the possibilities in bringing up young people as responsible and democraticly</p><p>aware citizens. There was also a fear that the market did not have the capacity to train enough</p><p>trainees.</p><p>Lgy-70 has got the most generous admittance conditions. The authorities at that time realised</p><p>the importance of that education above elementary school level was availed to everybody. Even</p><p>in the case of not being born in Sweden or being a handicapped student.</p><p>Lpf-94 is unique in the following way: It introduced restrictions to enrol to the Upper Secondary</p><p>School (vocational school). All programmes became three years and all students studied</p><p>the same basic subjects.</p><p>The proposal which forms GY-10 reinforces the trend of restrictions to enrol to the Upper</p><p>Secondary School. At the same time this proposal is back to the 1955 Trade School ambition of</p><p>acquiring final trade skill. An apprenticeship as a complement to the in-house training is proposed</p><p>and further, now, the researchers are hopeful that the market shall have the capacity to</p><p>train trainees, contrary to what the researchers believed in the fifties.</p><p>Finally, all the proposals to curriculums have used the same argument to the content of the</p><p>curriculums. The business environment demands a change and the authorities will ensure a</p><p>broad civil obedience, together with a possibility for the citizen to study at the next level.</p> Admittance Criteria Curriculums School Reforms Conception of Knowledge Document study. Behörighetskrav läroplaner skolreformer kunskapstraditioner dokumentstudie Education Pedagogik
12	Behörighetskrav inför gymnasial yrkesutbildning - vem innesluts och vem utesluts? / Admittance Criteria to Upper Secondary Vocational Schools - who is to be included and who is to be excluded? Lundberg, Kjell January 2008 (has links) Behörighetskrav inför gymnasial yrkesutbildning - vem innesluts och vem utesluts? Kjell Lundberg Sammanfattning Bakgrunden till mitt valda ämne är att jag arbetar på ett fordonstekniskt PRIV program. Elever som går detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program på grund av behörighetskraven i Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktärsämnena på ett nationellt program, men skulle ha stora svårigheter i kärnämnena, även med extra hjälp. De läroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat är för: 1955 års yrkesskolreform, Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (förslag till gymnasiereform GY-10). Syftet med studien: • Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika läroplanerna? • Vad är tankarna bakom läroplanerna? • Hur kan kraven i utredningarna till läroplanerna ses i ljuset av perspektiv på kunskap? Metoden jag har använt mig av är en dokumentstudie och kunskapsbegreppet används som teoretiskt perspektiv. Studien börjar med en historisk utblick på yrkesutbildningar. Den fortsätter sedan med en förklaring av syftet med läroplaner och framarbetningsstrategier av läroplaner. Resultaten av min studie är: Med 1955 års yrkesskolreform flyttades yrkesutbildningen in i skolmiljö. De två huvudargumenten till detta var att statsmakten ville göra det möjligt att fostra ungdomar till demokratiska medborgare och man såg inte hur arbetsmarknaden skulle hinna med att utbilda lärlingar. Lgy-70 har de generösaste antagningsvillkoren. I denna läroplan blev nästan alla ungdomar antagna till yrkesutbildning förutom att det fanns chans att bli antagen under fri kvot. Den fria kvoten öppnade dörren för bl.a. ungdomar med utländskt utbildning och sökande som på grund av handikapp inte kunnat uppnå full behörighet. Lpf-94 är unik på det sättet, att det var första gången kärnämnesbetyg från grundskolan användes som behörighetskrav till yrkeslinjerna. Samtliga program blev treåriga och gemensamma kärnämnen infördes. Gymnasieutredningen SOU 2008:27 (GY-10) föreslår en tydlig skärpning av behörighetskraven för yrkesprogrammen. Utredaren föreslår minst godkänt i åtta kärnämnen, i jämförelse med dagens tre. Nu är cirkeln sluten vad gäller yrkeskunskaperna. Utredaren föreslår vidare en yrkesexamen, som ger en erkänd kompetens i yrket och med en komplimenterande lärlingsutbildning till yrkesprogrammen. Nu hoppas utredarna att arbetsmarknaden skall ha kapacitet att utbilda lärlingar, som man inte var övertygad om arbetsmarknaden hade på 50-talet. Vidare resultat av min studie ger vid handen följande: Det källmaterial till läroplanerna jag har analyserat har använt i stort sett samma argument till att ändra läroplanerna. Näringslivet vill ha förändring t.ex. bättre yrkeskunskaper och statsmakten vill försäkra sig om en bred medborgarfostran tillsammans med en möjlighet för individen att senare i livet genomgå kompetensutveckling och högskolestudier. Abstract The decision to select this particular content of my thesis was due to my present occupation as a teacher attached to a vehicle mechanics “PRIV” programme (reduced national program). Students who participate in this programme have been excluded from the national programme due to the criteria of admittance in Lpf-94. Several of these students would pass the trade subjects at the national programme, but encounter difficulties with the basic subjects, in spite of added support. I have scrutinized the following curriculum proposals and admittance rules for: 1955 Trade School Reform, Lgy-70, Lpf-94 and SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (the current proposal to a new Upper Secondary School Reform, GY-10). The hypothesis of my study is to find answers to the following questions: • What rules of admittance applies to Vocational Schools in the different Curriculums? • What is the basic content of thoughts behind the different Curriculums? • How do the demands for in the proposals of the curriculums meet the conceptions of knowledge in perspective? The method used is a literature study and conception of knowledge is used as the theoretical perspective. The literature study commences with a historical retrospection of vocational training. From there it elaborates on the purpose of curriculums and the design strategies of same. The conclusion of my thesis is: The 1955 Reform of the trade school established the vocational training within the existing educational training system, due to the desire from the government to avail the possibilities in bringing up young people as responsible and democraticly aware citizens. There was also a fear that the market did not have the capacity to train enough trainees. Lgy-70 has got the most generous admittance conditions. The authorities at that time realised the importance of that education above elementary school level was availed to everybody. Even in the case of not being born in Sweden or being a handicapped student. Lpf-94 is unique in the following way: It introduced restrictions to enrol to the Upper Secondary School (vocational school). All programmes became three years and all students studied the same basic subjects. The proposal which forms GY-10 reinforces the trend of restrictions to enrol to the Upper Secondary School. At the same time this proposal is back to the 1955 Trade School ambition of acquiring final trade skill. An apprenticeship as a complement to the in-house training is proposed and further, now, the researchers are hopeful that the market shall have the capacity to train trainees, contrary to what the researchers believed in the fifties. Finally, all the proposals to curriculums have used the same argument to the content of the curriculums. The business environment demands a change and the authorities will ensure a broad civil obedience, together with a possibility for the citizen to study at the next level. Admittance Criteria Curriculums School Reforms Conception of Knowledge Document study. Behörighetskrav läroplaner skolreformer kunskapstraditioner dokumentstudie Education Pedagogik
13	Omsorgens nya klädsel i förskolan : - en transformering från omsorgsbehov till kunskapskrav Forsman, Patricia, Maloki, Hanna January 2023 (has links) No description available. skolreformer omsorg förskolans uppdrag kvalitativ innehållsanalys läroplansteori Pedagogy Pedagogik Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
14	Didaktik, profession och likvärdighet i ett decentraliserat samhälle Nilsson, Hanna, Larsson, Jenny January 2011 (has links) I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lärarprofessionen och skolans likvärdighet, med utgångspunkt i någraintervjuade lärares och rektorers tankar och åsikter om förändringen. Aktuell forskning på området presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer som arbetade i skolan både före och efter reformens införande och därför själva kanrelatera till förändringen. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att kommunaliseringen medfört negativa effekter för skolan men att detta är svårt att urskilja från andra skolprocesser, exempelvis införandet av nya läroplaner och förändring av skolans mål- och resultatstyrning. Det finns en allmän opinion bland de intervjuade personerna att skolans likvärdighet har förändrats, men inte nödvändigtvis blivit sämre. En annan viktig slutsats är att det för de intervjuade personerna till stor del är en fråga om hela läraryrkets status. Detta stöds även i den presenterade forskningen. En diskussion om framtida aspekter på skolans didaktiskamiljö, likvärdighet och lärarprofession avslutar examensarbetet. / Didactics, Equality and Profession in a Decentralized Society didaktik avtalsrörelse decentralisering deprofessionalisering fackförbund kommunalisering likvärdighet professionalisering recentralisering skolhistoria skolreformer skolstyrning Social Sciences Samhällsvetenskap
15	En reformerad lärare : Konstruktionen av en professionell och betygssättande lärare i skolpolitik och skolpraktik / School reform and the teacher : The construction of a professional and assessing teacher in policy and teacher interviews Mickwitz, Larissa January 2015 (has links) This doctoral thesis investigates the interrelatedness between school policy and practice. In the thesis, the construction of “the teacher” is analysed in school policy documents and teacher interviews. I am particularly interested in the relation between school policy and school practice in light of the two latest curriculum reforms 1994 and 2011 and the teacher accreditation registration reform of 2011. The analysis focuses on two topics: grading and the professional teacher. In fact, an analytic link is made between the emphasis on grading and the discursive construction of the teacher in Swedish education policy. The theoretical framework is positioned within institutional theory within which I combine curriculum theory and the sociological new institutionalism with discourse theory. The analyses of policy documents reveals three types of different discursive constructions of “the teacher”. In the period of deregulation and decentralization, a professional teacher is constructed and the need for an autonomous teacher for school quality is expressed. By the 1990s -2000s an unprofessional grading teacher is constructed. In the period signifying the teacher accreditation and registration reform, a quality assured teacher is constructed. It is a teacher who is formally authorized and in need of continuing evaluation. In the focus groups interviews teachers constructs two types of professionalism. One is in line with the professionalism articulated in the policy texts and is about control and formal regulation and the other is about autonomy. Furthermore, the teachers relate to grading and teachers' ability to act in accordance with their overall teaching assignment. Grading were often constructed opposed to teaching. Demands for documentation, quality reports or the requirement of teacher accreditation is described as institutional practices defined from above. These practices make it difficult for teachers to complete their teaching assignments. The study indicates that teachers' ability to operate in an increasingly regulatory schooling culture has, through the types of requirements for transparency in teachers’ work, resulted in the decline of autonomy in their professional practice. teachers professionalism grading school reform curriculum theory institutionalism discourse theory policy analysis lärare professionalism betyg läroplansteori institutionalism diskursteori skolreformer policyanalys
16	I skolreformernas kölvatten : Statligt kontrollbehov och synen på skolan som agent / The aftermath of the Swedish school reforms : Governmental need for monitoring and its view of schools as agents Liniver, Marcus January 2013 (has links) This thesis examines the effects of the Swedish school reforms that took place in the early 1990’s. Theories such as Principal-Agent, Stewardship and Lipsky’s street-level bureaucracy are discussed as well as New Public Management (NPM). These reforms were heavily influenced by NPM, causing an increased level of street-level bureaucracy, and according to Principal-Agent theory some outcomes could have been predicted. The predictions that Principal-Agent theory argues is that the changes that took place could spark an increased level of distrust and desire to monitor Swedish schools. To measure these reactions this thesis examines both national surveys on citizens level of trust towards Swedish elementary schools as well as government expenses for monitoring. The findings of this thesis indicate a clear increase in degree of need for government monitoring yet no increase in the citizens distrust in the elementary schools. This discrepancy cannot however be explained by this thesis but are discussed whether it relies on which type of questions was used in the study. In a concluding discussion the thesis ponder about how increased monitoring affects teacher discretion and presents two possible scenarios for future studies. principal-agent skolreformer new public management
17	Svensk Skola Likvärd eller Pjäs i den Politiska Marknaden? : En Studie om Likvärd Skola, Decentralisering och Effekterna av NPM – en Diskursanalys / Swedish Education Equal or a Pawn in the Political Market? : A Study of Equal Education, Decentralisation and the Effects of NPM– A Discourse Analysis Palmqvist Rosén, Isabelle January 2023 (has links) The reforms that were implemented in the early 1990s changed the way the Swedish school system worked and how it was governed. This sparked a debate in whether this was beneficial for the equality of the education. The debate regarding the Swedish school system has been never ending since the start and implementation of New Public management reforms that swept through Swedish politics in the late 1980 and the 1990s. The discourse regarding the issues created by the implementation of these reforms and the impact of NPM in this area will be discussed an analyzed in this essay. The essay aims to explain and analyze the impact New public management, decentralization and its reforms has had on the equality of the Swedish education and the discourse it has created. Equal education decentralisation New public management public sector marketization school reforms. Likvärdig skola decentralisering New public management offentlig sektor marknadisering skolreformer Political Science Statsvetenskap
18	Skolbarnets fostran : Enhetsskolan, agan och politiken om barnet 1946-1962 / The Training of the Schoolchild : The comprehensive school, Corporal Punishment and the Politics of the Child Qvarsebo, Jonas January 2006 (has links) I centrum för avhandlingen står den konflikt om skolagan som aktualiserades när det svenska skolväsendet skulle stöpas om till en enhetsskola. Undersökningsperioden är 1946-1962. Det övergripande syftet har varit att analysera denna konflikts upprinnelse, utveckling och följder i relation till skolans fostransuppdrag och barndomens innebörder. Med utgångspunkt i detta syfte har dels har det formella skolpolitiska spelet kring enhetsskolan och skolans fostransuppdrag beskrivits, dels har ett antal centrala texter som producerades i denna process analyserats. Teoretiskt och metodiskt har undersökningen knutit an till ett diskursanalytiskt förhållningssätt där frågor om makt och styrning är centrala. I diskussionen om skolans fostransuppdrag framträdde olika diskurser som på vissa punkter stod i skarp opposition mot varandra. Vid en närmare granskning av denna konflikt har diskursernas olika möjlighetsvillkor undersökts, i betydelsen deras historiska och samhälleliga förutsättningar och deras inre logiker; och de centrala ord, begrepp och metaforer som har utgjort diskursernas centrala element har kunnat ringas in. De två maktteoretiska begreppen styrningsrationalitet och hegemoni har utgjort de primära analytiska redskapen. Med hjälp av styrningsrationalitetsbegreppet har de målsättningar, inställningar och problem som har varit knutna till hanteringen av barnen under perioden åskådliggjorts. De olika antaganden om barnet som den fostrande verksamheten har vilat på, kunskaperna och vetenskaperna som har legat till grund för den, teknikerna som har ansetts nödvändiga samt det subjekt som utgjort målet för olika fostrande åtgärder har analyserats och diskuterats. Med hjälp av hegemonibegreppet har kampen om skolbarnets fostran under perioden kunnat förstås och fostransdiskussionens konsekvenser för hur den nya skolans fostrande målsättningar formulerades och kom till uttryck i grundskolans formativa dokument. / This dissertation analyses the controversy on corporal punishment that arose in conjunction with the Swedish comprehensive school reform. The time period covered is 1946-1962. The overarching aim has been to explore and analyse the origins, development and consequences of this debate in relation to the school’s task of character formation and changed notions of childhood. The school politics in which the comprehensive school reform took shape has been examined and a number of central documents that were produced in this process have been analysed. Theoretically and methodologically a discourse-analytical approach has been used where issues of power and governance have been central. In the discussion on character formation in school different discourses were operating, which at certain points stood in sharp disagreement with each other. This became especially clear in the debate on corporal punishment. A closer analysis of these discourses has revealed their different conditions of possibilities, in the sense of their historical and societal circumstances and their internal logics, and the keywords, concepts and metaphors that constituted the central elements of these discourses have been highlighted and described. The two theoretical concepts governmentality and hegemony have been used as the primary analytical tools for the study. With the concept of governmentality the goals, attitudes and problems that have been tied to the training of the schoolchild during the period have been made visible. The different presuppositions about the child’s being and development on which the character-forming practices have been built, the knowledge and science that have been referred to, the techniques that have been viewed as necessary and the subject that has been the goal for various character-forming actions have been analysed and discussed. With the concept of hegemony the power struggle connected to the discussion of character formation during the period has been examined and the various guidelines for the school’s task of character formation that were formulated and expressed in the formative documents of the comprehensive school have been made visible. character formation childhood school school reforms educational history post-war period politics discourse analysis governmentality hegemony fostran barndom skola skolreformer utbildningshistoria barndomshistoria efterkrigstiden politik diskursanalys makt styrningsrationalitet hegemoni History Historia
19	”Maten är kass, men lärarna är snälla” : Recensioner av gymnasieskolor - ett beslutsunderlag för gymnasievalet på skolmarknaden / ”The food is crappy, but the teachers are kind” : Reviews of schools – basis for decision-making for upper secondary school election on a school market Barakat, Mohammed, Östergren, Rolf January 2019 (has links) Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för vad det är elever som söker till gymnasieskolan kan tänkas möta då de läser recensionstexter. Syftet är således att kartlägga recensionssystemets omfattning och innehåll kvantitativt; vad som tas upp i recensionstexterna, samt att undersöka hur recensionstexterna är konstruerade. Avslutningsvis syftar uppsatsen till att diskutera recensionssystemet i en större samhällskontext - som ett resultat av och en del i vår samtid. Vilka ämnen och teman förekommer i recensionstexter av gymnasieskolor samt hur frekvent är förekomsten? Hur värderas (positivt, negativt eller neutralt) de olika temana i recensionerna? På vilket sätt är recensionstexterna konstruerade och hur kan det tolkas? På vilket sätt framträder en skolmarknadsdiskurs i recensionstexterna? Metod De kvantitativa frågorna undersöks genom en innehållsanalys av slumpmässigt utvalda recensioner på gymnasieskolor i Stockholms län. De förekomna orden kvantifieras och delas in i teman, kategorieroch subkategorier. En bedömning görs även utifrån om de förekomna orden lyfts i en positiv, negativ eller neutral kontext. Den kvalitativa delen utgörs av en textanalys inspirerad av diskursanalysen. Av ett antal utvalda recensioner, baserat på dess innehållsliga relevans, analyseras dessa semantiskt med diskursanalytiska verktyg. I diskussions- och analysdelen behandlas resultatet utifrån det teoretiska ramverket och tidigare forskning. Resultat Av innehållsanalysen framgår att de vanligast förekommande temana var allmänna värdeomdömen om skolan, att kommentera lärare samt skolans upplägg och utbildningens kvalité. Det är även vanligt att sociala aspekter så som atmosfär och gemenskap lyfts fram i recensionerna. Av den kvalitativa delen framgår det att recensenterna uttrycker sig på ett sätt som speglar skolmarknadsdiskursen. I somliga fall framgår tydligt hur recensenten anammat skolmarknadsdiskursen. Slutsats Resultatet indikerar att recensionssystemet riskerar att generera segregerande effekter. Framförallt utifrån den asymmetriska tillgången av information och att skola och identitet knyts allt närmare varandra. Detta förtydligas och ställs på sin spets i hur recensionerna är konstruerade och kan, i vissa fall, tänkas vara svårare att bearbeta då gemene elev tenderar att se recensenter som objektiva (till skillnad från övrig tillgänglig information). / Aim The aim with this study is to explore what kind of information pupils, searching for upper secondary school, might get from reading reviews of schools. The purpose is thus to quantify the scope and content of the review system quantitatively; what is mentioned in the review texts, and to examine how the review are textually constructed. Finally, the paper aims to discuss the review system in a larger social context - as a result of and a part of our time. What topics occur in reviews of upper secondary schools and how frequent is the occurrence? How are the different themes in the reviews valued (positive, negative or neutral)? In what way are the review texts constructed and how can it be interpreted? In what way does a school market discourse appear in the reviews? Method The quantitative questions are examined through a content analysis on randomly selected reviews of upper secondary schools in Stockholm County. The words in question are quantified and divided into themes, categories and subcategories. An assessment is also made based on whether the existing words are lifted in a positive, negative or neutral context. The qualitative part consists of a text analysis inspired by the discourse analysis. From a number of selected reviews, based on its substantive relevance, these are semantically analyzed with discourse analytics tools. In a merged discussion and analysis section, the result is treated on the basis of the theoretical framework and previous research. Results The content analysis shows that the most common themes were general value reviews of the school, commenting on teachers and the school's structure and the quality of the education. It is also common to mention social aspects such as atmosphere and cohesion. From the qualitative part it appears that the reviewers express themselves in a way that reflects the school market discourse. In some cases, it is clear that the reviewer has adopted the school market discourse. Conclusion The result indicates that the review system risks generating segregating effects. Especially based on the asymmetric availability of information and the fact that school and identity are getting more connected. This is clarified and put on its tip in how the reviews are constructed and, in some cases, may be more difficult to process when the common student tends to see reviewers as objective (in contrast to other available sources of information). School high school secondary school upper secondary school review reviews rating system review texts rating ratings devolution decentralization municipalization independent education reform school reform school choice customer choice systems customer choice models voucher system check system school vouchers freedom of choice discourse market discourse marketization market-oriented education system market school market school marketing school market schools marketing school information school reviews student reviews open house exit voice information society information problems information asymmetry identity identity creation segregation school segregation content analysis discourse analysis Thomas Ziehe Ulrich Beck Zygmunt Bauman liquid modernity the risk society Skola skolan gymnasiet gymnasium gymnasieskola gymnasieskolan gymnasieskolor recension recensioner recensionssystem recensionstext recensionstexter betyg recensionsbetyg omdöme omdömen decentralisering decentraliseringen kommunalisering kommunaliseringen friskolereform friskolereformen skolreformer skolval kundval kundvalssystem kundvalsmodell kundvalsmodellen vouchersystemet vouchersystem voucher checksystem skolpeng valfrihet valfriheten skolval skolvalet gymnasieval gymnasievalet frisökning diskurs marknadsdiskurs marknadisering marknadsanpassad marknadsanpassning marknadsskola marknadsskolan skolmarknad skolmarknaden skolors marknadsföring skolinformation skolrecensioner elevrecensioner öppet hus gymnasiemässa sorti sorti-strategi protest exit voice informationssamhälle informationssamhället informationsproblem informationsproblemet informationsasymmetri identitet identitetsskapande segregation skolsegregation innehållsanalys diskursanalys Thomas Ziehe Ulrich Beck Zygmunt Bauman den flytande moderniteten risksamhället Pedagogical Work Pedagogiskt arbete

Search results