Den här studien syftar till att relatera läromedel i svenska som andraspråk till kursplaner i ämnet som varit aktuella när läromedlen publicerades. Nedslagen representeras av kursplanen i svenska som andraspråk 1996, tillhörande läroplanen Lpo94 och kursplanen i svenska som andraspråk 2011 tillhörande läroplanen Lgr11. Läromedlen har analyserats med hjälp av analysscheman som skapats genom noggrann läsning och granskning av de båda kursplanerna. Analysschemana har fokuserat på centrala teman som har identifierats i kursplanerna. Med utgångpunkt från dessa nyskapade centrala teman har definitioner skrivits, vilka vilar på vad kursplanerna i svenska som andraspråk sätter i fokus. Resultatet av analysen visar att läromedlen idag är fullt gångbara, de är läromedel som behandlar och uppfyller kursplanernas krav.  Läromedlen visar att det i de allra flesta fallen uppfyller de centrala temana som finns i kursplanerna. Det läromedlet som relateras till Lpo94 brister på innehållet gällande relationen mellan elevens modersmål och svenska i sin dåvarande kursplan, men uppfyller kriterierna för Lgr11s kursplan. Därför är det inte ett inaktuellt läromedel trots att det egentligen vilar på tidigare kursplansmål. Diskussionen presenterar böckernas olikheter och likheter, där uppbyggandet av böckerna med utgångspunkt från de centrala temana är en sak som skiljer böckerna åt.

The study shows how seven informants, all studying at a university in northern Sweden to become art teachers, perceive and relate to controversial contemporary art in the context of secondary school art education. The study is based on semi-structured interviews. The study contributes to a nuanced view of these informants opinions and thoughts regarding provocative contemporary art, in relation to the school's democratic values ​​and founding mission. The seven informants' responses were compiled thematically linked to the study's purpose and issues to allow for comparisons and analysis. The analysis of the information that was served was based on a qualitative perspective, which has links to hermeneutics. It appears that some of the informants have strong opinions regarding what kind of controversial contemporary art that should not be dealt with in elementary school art education. It is also suggested that contemporary art is an absent element in art education at Sweden's primary schools.

This essays aim is to investigate the possibilities of subjective interpretation of Lgr11, the Swedish curriculum for elementary school. The assignment that the Swedish authority Skolverket got in 2009, was to create a curriculum that would grant that the students achievements would not be influenced by any subjective opinions and that all elementary schools in Sweden will give an equivalent education. In the Government bill this is a theme throughout the text and the Minister of Education has also claimed that this document will leave very limited space for subjective reading and interpretation. He says that Lgr11, in contrast to the previous curriculim Lpo94, will clarify what the purpose of the different subjects is and on what grounds the assessment of the students should be based. The method used is the literary theories of reader – response as they are expressed by Literarycriticist Stanley Fish. To access a deeper perspective I also apply the ideas of thoughtcollectives as they are formulated by Epistemologist Ludwik Fleck. This essay indicates that there are complex problems in the text and argues that it contains valueladen, abstract words, contradictions and interpretable language. It illustrates problems that this can lead to when different readingcommunities and thoughtcollectives shall come to an agreement about what the text really means and how the students performance will be assessed.

Syftet med denna studie är att undersöka förändringar av Lgr11:s kursplan i bild i jämförelse med den föregående, Lpo94. För att genomföra detta på ett tillfredsställande sätt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrån en textanalys och i den andra delen undersökt bildlärares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebär att vi använde textanalys utifrån syftet att beskriva sådana aspekter av verkligheten som är av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lärare från grundskolans åk. 7 - 9. Resultatet visar att bildlärares uppfattningar av den nya kursplanen är spridda.  En tolkning av detta resultat är huruvida Lgr11 är tolkningsbar av lärare och därför innefattar olika uppfattningar av bildämnet. En annan tolkning utifrån textanalys och intervjuer är förstärkningen av det kommunikativa och att digitala medier framhävs i Lgr11: kursplan i bild i jämförelse med Lpo94. Det finns en dynamisk relation mellan de förändringar som kursplanen introducerar och de förändringar som lärarna genomför utifrån de uppfattningar de har av den nya kursplanen. Vi anser att dessa uppfattningar är en del av den omstrukturering av bildämnet som vi iakttagit utifrån det empiriska material och den tidigare forskning vi tagit del av.

”The big 5” – en möjlig väg mot uppdraget om likvärdig bedömning är en empirisk studie som utgår från en forskningsbaserad grund där likvärdighet ur ett bedömningsperspektiv står i centrum. Studien fokuseras på ”The big 5” och de fem förmågor som konceptet innefattar. Empirin är insamlad genom enkäter till lärare verksamma i två medelstora kommuner på låg- och mellanstadiet. Enkätstudiens syfte har varit att synliggöra lärares tolkningar av de fem förmågorna samt bedömningen av dem, för att ge svar på huvudfrågan ”Hur kan de fem förmågorna vara ett hjälpmedel mot en likvärdig bedömning?” Resultatet klargör att förmågorna i sig aldrig bedöms men att man som lärare måste vara medveten om deras betydelse för att stödja elevernas fortsatta utbildning och utveckling. Resultatet visar att lärarna är medvetna om de fem förmågornas innebörd men att de beskrivs utifrån olika nivåer av kunnande. För att konceptet ”The big 5” ska fungera som ett hjälpmedel mot en likvärdig bedömning krävs en samsyn på förmågorna, att hänsyn tas till dem vid både planering, undervisning och bedömning samt att bedömningen sker genom interaktion med den enskilda eleven.

Results in this study appears to show that the moral curriculum of the swedish school, from 1946 to 2011, has contributed to increasing equality between men and woman, the possibilities for self-realization, civics knowledge and choice of profession at the same time as it has participated in creating old and new form of exclusion/alienation. The conclusions lands in the advocacy of regaining the neutrality requirements in the moral curriculum of swedish schools. The school should work according to democratic practices but should not proclaim democratic-poltical doctrines. The moral curriculum should be as thin as possible and use a vocabulary which is open for relativism. The description of the Christian and humanist tradition should be developed into something more inclusive or complemented by the design of the diverse and actual society.

Den svenska skolan har genom historien haft flera olika betygssystem. 1994 infördes mål- och kriterierelaterade betyg och 2011 fick Sverige en ny läroplan Lgr11. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever, vilka är i läs- och skrivsvårigheter, i årskurs 6-9 upplever kunskapskraven, bedömningsprocess och betygssättning enligt Lgr11 i ämnet svenska. Arbetet byggdes på fokusgruppsintervjuer med totalt 15 elever, verksamma vid en grundskola i Mellansverige våren 2016.   Studien har en fenomenologisk ansats där vi genom halvstrukturerade fokusgruppintervjuer ville ta reda på hur elever i läs- och skrivsvårigheter upplevde kunskapskraven samt bedömningsprocessen enligt Lgr11. De teoretiska perspektiv som har använts för att analysera vårt empiriska material är Husserls livsvärldsteori, det situerade perspektivet på lärande och bedömning samt det relationella perspektivet på specialpedagogik. Resultatet visar att eleverna upplever att betyget är viktigt för sin framtid och de ser det som ett kvitto på sitt lärande. Vidare lägger eleverna det största ansvaret för sitt betyg på sig själva och de upplever nuvarande betygsystem som svårt att förstå. Vi ser också att de uttrycker en osäkerhet kring vilka kunskaper som bedöms i skolan. Eleverna ger också uttryck för upplevelser av oro, besvikelse, stress, uppgivenhet, vanmakt, ilska, osmarthet och glädje. Vår tolkning av resultatet är att eleverna upplever att lärarnas bedömningspraktik och läroplanens kunskapskrav kan utgöra hinder för dem i sin strävan att nå ett högre betyg.

Results in this study appears to show that the moral curriculum of the swedish school, from 1946 to 2011, has contributed to increasing equality between men and woman, the possibilities for self-realization, civics knowledge and choice of profession at the same time as it has participated in creating old and new form of exclusion/alienation. The conclusions lands in the advocacy of regaining the neutrality requirements in the moral curriculum of swedish schools. The school should work according to democratic practices but should not proclaim democratic-poltical doctrines. The moral curriculum should be as thin as possible and use a vocabulary which is open for relativism. The description of the Christian and humanist tradition should be developed into something more inclusive or complemented by the design of the diverse and actual society.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om undervisningen i religionskunskap är neutral eller inte. I arbetet ingår intervjuer med tre verksamma lärare om hur de arbetar med religionsundervisningen i sina klasser på mellanstadiet. I arbetet framkom det att lärarna försöker jämställa världsreligionerna mer än vad som står i läroplanen. Det framkom även att det är upp till lärarens personliga preferenser om religiösa högtider ska uppmärksammas eller inte. Vidare framkom det att undervisningen kan påverkas av klassens sammansättning när det gäller mångfald av religioner och trossamfund.

Syftet är att undersöka svenska högstadieelevers syn på religionsämnet och jämföra resultaten med internationell forskning för att sedan analyseras ur ett mångfaldsperspektiv och syftet i läroplanen Lgr11. Metoden som har använts är enkäter vars resultat har presenterats som kvantifierad hårddata i form av tabeller och diagram. Hypoteser, analyser och diskussioner är kopplade till kvalitativt vetenskapligt bakgrundsmaterial såsom mångfaldsbegreppen ur ett essentialistisk- konstruktivistiskt- och primordialistiskt perspektiv samt även till läroplanen Lgr11. Resultatdiskussionen analyseras och kopplas till den tidigare forskningen och metoddiskussionen handlar om en kritisk granskning av den valda metoden. Slutsatsen visar på både likheter och skillnader mellan de två svenska skolorna och även på likheter och skillnader mellan de svenska resultaten i jämförelse med den internationella forskningen. En viktig likhet var att ingen elevgrupp, vare sig den nationella eller den internationella ansåg att religion som ämne bör tas bort från undervisningen. Den mest påfallande skillnaden mellan de två svenska skolorna visade sig vara att den skolan med en mångkulturell elevsammansättning värderade religionsämnet högre än den skolan med en mer heterogen elevsammansättning. Källförteckningen ger förslag på vidare läsning av ämnet och även förslag på vidare forskning anges.