<p>Bakgrund: Idag (år 2009) är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken i Sverige. När hjärtat drabbas upplever människor ett hot mot livet och mot allt som känns viktigt att kunna utföra i det dagliga livet. Sådana upplevelser är emotionellt laddade, vilket i sin tur påverkar både patienten och familjen. Syfte: Syftet var att beskriva emotionella upplevelser hos personer som har vårdats på sjukhus på grund av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats och aktuell forskning har sammanställts under fyra kategorier till ett nytt resultat. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: <em>Reaktioner, förändringar i livet, bemötande och trygghet i eftervården,</em>vilka presenteras i resultatet. Slutsats: det sociala nätverkets betydelse, Resultatet visade att de som insjuknat i hjärtinfarkt mår emotionellt dåligt efter utskrivning till hemmet. Det visade även att det finns brister i hjärtrehabiliteringsprogrammen och att personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att den information de får om sin diagnos och om eftervården är bristfällig. Sjuksköterskans roll är att lindra lidande. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har ett holistiskt synsätt och uppmärksammar patientens hela situation och inte bara den medicinska diagnosen.</p> / <p>Background: Today myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden. When the heart is affected by a heart attack people experience a threat against life and against everything that feels important to be able to do in life. Such experience is emotionally charged, which in turn affects both the patient and his family for a long time. Aim: The aim of this study was to describe emotional experiences in persons who had been in hospital care because of a myocardial infarction. Method: A literature review has been made, where a scientific article on the subject has been analyzed and the result presented as four categories. Results: The four categories are: <em>reactions, changes in life, treatment and safety</em>witch is presented in the result. in aftercare, the meaning of the social network, Conclusion: The results show that the persons who had suffered a myocardial infarction felt emotionally ill after coming home from the hospital. There where also a lack of support in the heartrehabilitationprogrammes and the participants who had suffered an myocardial infarction felt that there was a need of information regarding their diagnoses and the after care. The nurse’s role is to mitigate suffering. It’s important that the nurse implies a holistic vision and observes the whole patients situation and not only the medical diagnose.</p>

<p>Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Fjorton empiriska studier ingick. Resultat: I samband med bensår förekommer en rad faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet. Framträdande faktorer var smärta, svullna ben, lukt och läckage, rädsla och välbefinnande. Smärta var det funktionella hälsotillstånd som hade störst inverkan på det dagliga livet. Smärtan ledde till störd nattsömn, försämrad rörlighet och social isolering. Slutsats: Patienter med smärtsamma bensår har svårt att leva det liv som de önskar. Om distriktssköterskan synliggör sambandet mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd, kan specifika omvårdnadsåtgärder genomföras. Patienterna kan då uppnå ett önskvärt dagligt liv oavsett funktionellt hälsotillstånd.</p> / <p>Background: When people suffer from venous leg ulcers, their everyday life can be drastically changed. A large number of individuals suffer from leg ulcers and the incidences increase with age. In order to provide good nursing, care staff need more knowledge in order to understand the effects of the ulcers on the individual's daily life. Purpose: The purpose of this study was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method: The study was carried out as a general literature review. Fourteen observational studies were included. Results: In connection with leg ulcers there are a number of factors that affect the patients’ daily lives in different ways. Important factors were pain, swollen legs, odor and leakage, fear and well-being. Pain was the functional state of health which had the greatest impact on daily life. The pain led to interrupted sleep, impaired mobility and social isolation. Conclusion: Patients with painful leg ulcers have difficulty living the life they desire. If the district nurse makes the connection between daily life and functional health status explicit, specific care measures can be implemented. Then patients can achieve a desirable everyday life regardless their functional state of health.</p>

<p>The aim of the study was to investigate how a small group of elderly people in the third age might experience their own aging from three investigation questions: how they experienced their individual aging, what a good life means and how they considered growing old in today’s society. One underlying cause of the research was to see if these people saw themselves affected by attitudes in today’s society in relation to their age. For this study were selected active retirees, who were members of a pensioner’s organization. To get the questions answered we applied a qualitative method with a phenomenological attempt. Four separated interviews were used with two male and two female retirees in the ages from 70 to 79 years old. The interviews were partly centered on the three investigation questions and the interviews were constructed in the form of a conversation. The result showed us that especially the people that we investigated led a very mentally and physical active life, were healthy, had a rich social network, were engaged in societies and were well being. The way the retirees experienced their own age varied depending on their individual contexts and state of health. A good life for them consisted in maintaining healthy, having good friends and staying busy. To grow older in today’s society was experienced by them by time passing very quick, safety in the society and a decent living, but there occurred signs on phenomenon that could indicate discrimination due to age, which is ageism.</p> / <p>Syftet med studien var att undersöka hur en liten grupp äldre människor i tredje åldern kunde uppleva att åldras utifrån tre frågeställningar: hur de upplevde sitt individuella åldrande, vad ett gott liv innebar för dem och hur de upplevde att åldras i dagens samhälle. En bakomliggande orsak med studien var att undersöka om intervjupersonerna ansåg sig påverkade av rådande attityder i samhället i relation till deras ålder. Urvalet i undersökningen var pensionärer som var medlemmar i en pensionärsförening. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Totalt fyra enskilda intervjuer gjordes med två manliga och två kvinnliga pensionärer i åldrarna från 70 till 79 år. Intervjuerna var delvis strukturerade i form av de tre forskningsfrågorna och intervjuerna hade formen av samtal. Resultatet som kom fram visade på att just de äldre människor i tredje åldern som undersöktes levde ett mycket psykiskt och fysiskt aktivt liv, var friska, hade ett rikt socialt nätverk, var engagerade i föreningar och var välmående. Upplevelse av ålder varierade beroende på sammanhang och hälsotillstånd. Ett gott liv innebar att förbli frisk, ha vänner och att ha något att göra. Att åldras i dagens samhälle upplevdes av att tiden hade gått fort, trygghet i samhället och ett bra boende, men att det förekom företeelser som kunde tyda på diskriminering på grund av ålder, det vill säga ålderism.</p>

<p>På grund av en ökande medellivslängd hos Sveriges befolkning, är en betydligt större grupp äldre att vänta. Mer kunskaper kring människors förutsättningar för ett gott liv i hög ålder kommer  att krävas för att på bästa sätt kunna ta hand om denna åldersgrupp. Syftet med denna studie var att försöka få kunskap om hur äldre människor upplever sin livskvalitet och hur åldrandet påverkar deras livssituation. Inför studien valdes kvalitativ metod och 7 stycken intervjuer med målgruppen 80+ genomfördes. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av grounded theory och resulterade i fem kategorier; livets ryggsäck, livskriser, känslan av trygghet och rädsla, att känna social glädje och sorg och självständighet ger meningsfullhet. Alla intervjuer genomsyrades av betydelsen av minnen från förr och hur dessa fortfarande påverkar det dagliga livet. På grund av detta, samt även att de fem kategorierna kunde förknippas med dessa minnen blev kärnkategorin kallad; livets ryggsäck. Resultatet visar tydligt hur självständigheten har betydelse för upplevelsen av vardagen och därigenom livskvaliteten. Brist på självständighet ger livet till viss del förlorad mening och innebär en känsla av sorg och svårigheter med det sociala livet. Den oro och rädsla som framgick i varje intervju handlar om att förlora sin självständighet eller sina sociala kontakter. Att förlora sin make/maka var något som de flesta av intervjupersonerna gått igenom och det var en avgörande händelse i livet som innebar stora förändringar i vardagen. Positiva minne tycktes kunna ge en mer positiv inställning till det nuvarande livet medan negativa minnen kan ge en sänkning av livskvaliteten. Vår slutsats är att känslan av att vara nöjd med livet man levt tillsammans med ett tillfredsställande socialt liv och en viss självständighet ger ett gott liv på äldre dar och en hög livskvalitet.</p> / <p>Because of an increasing average duration of live among the Swedish population, a larger group of elderly is to be expected. More knowledge about peoples qualifications for living a good life in older age is going to be needed, to be able to take care of this age-group in the best of ways. The purpose of this study was to learn how older people experience their quality of life and how aging is affecting their life-situation. A qualitative method was chosen for the study and 7 interviews were done with people older than 80. These interviews were analyzed by using grounded theory and the result was 5 categories; bag pack of life, life-crisis, the feeling of safety and fear, to feel happiness and sadness and independence gives meaningfulness. The importance of memories and how these still affect the daily life came up in all the interviews. Because of this, and because of the fact that all the categories could be associated with these memories, we named the main category; the bag pack of life. The results clearly showed how important independence is to the experience of daily life and therefore quality of life. The lack of independence gives a loss of meaning and implies a feeling of sadness and difficulties with the social life. The worry and fear that showed in all of the interviews came from the possibility of losing ones independence or social contacts. Almost all of the people who were interviewed had lost a spouse and this was a big incident that caused a lot of changes in the daily life. Positive memories seems to give a more positive attitude towards life meanwhile negative memories might cause a quality of life reduction. Our conclusion is that satisfaction with the past, together with a satisfying social life and some independence means a good life at old age and high quality of life.</p>

The aim of the study was to investigate how a small group of elderly people in the third age might experience their own aging from three investigation questions: how they experienced their individual aging, what a good life means and how they considered growing old in today’s society. One underlying cause of the research was to see if these people saw themselves affected by attitudes in today’s society in relation to their age. For this study were selected active retirees, who were members of a pensioner’s organization. To get the questions answered we applied a qualitative method with a phenomenological attempt. Four separated interviews were used with two male and two female retirees in the ages from 70 to 79 years old. The interviews were partly centered on the three investigation questions and the interviews were constructed in the form of a conversation. The result showed us that especially the people that we investigated led a very mentally and physical active life, were healthy, had a rich social network, were engaged in societies and were well being. The way the retirees experienced their own age varied depending on their individual contexts and state of health. A good life for them consisted in maintaining healthy, having good friends and staying busy. To grow older in today’s society was experienced by them by time passing very quick, safety in the society and a decent living, but there occurred signs on phenomenon that could indicate discrimination due to age, which is ageism. / Syftet med studien var att undersöka hur en liten grupp äldre människor i tredje åldern kunde uppleva att åldras utifrån tre frågeställningar: hur de upplevde sitt individuella åldrande, vad ett gott liv innebar för dem och hur de upplevde att åldras i dagens samhälle. En bakomliggande orsak med studien var att undersöka om intervjupersonerna ansåg sig påverkade av rådande attityder i samhället i relation till deras ålder. Urvalet i undersökningen var pensionärer som var medlemmar i en pensionärsförening. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Totalt fyra enskilda intervjuer gjordes med två manliga och två kvinnliga pensionärer i åldrarna från 70 till 79 år. Intervjuerna var delvis strukturerade i form av de tre forskningsfrågorna och intervjuerna hade formen av samtal. Resultatet som kom fram visade på att just de äldre människor i tredje åldern som undersöktes levde ett mycket psykiskt och fysiskt aktivt liv, var friska, hade ett rikt socialt nätverk, var engagerade i föreningar och var välmående. Upplevelse av ålder varierade beroende på sammanhang och hälsotillstånd. Ett gott liv innebar att förbli frisk, ha vänner och att ha något att göra. Att åldras i dagens samhälle upplevdes av att tiden hade gått fort, trygghet i samhället och ett bra boende, men att det förekom företeelser som kunde tyda på diskriminering på grund av ålder, det vill säga ålderism.

På grund av en ökande medellivslängd hos Sveriges befolkning, är en betydligt större grupp äldre att vänta. Mer kunskaper kring människors förutsättningar för ett gott liv i hög ålder kommer  att krävas för att på bästa sätt kunna ta hand om denna åldersgrupp. Syftet med denna studie var att försöka få kunskap om hur äldre människor upplever sin livskvalitet och hur åldrandet påverkar deras livssituation. Inför studien valdes kvalitativ metod och 7 stycken intervjuer med målgruppen 80+ genomfördes. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av grounded theory och resulterade i fem kategorier; livets ryggsäck, livskriser, känslan av trygghet och rädsla, att känna social glädje och sorg och självständighet ger meningsfullhet. Alla intervjuer genomsyrades av betydelsen av minnen från förr och hur dessa fortfarande påverkar det dagliga livet. På grund av detta, samt även att de fem kategorierna kunde förknippas med dessa minnen blev kärnkategorin kallad; livets ryggsäck. Resultatet visar tydligt hur självständigheten har betydelse för upplevelsen av vardagen och därigenom livskvaliteten. Brist på självständighet ger livet till viss del förlorad mening och innebär en känsla av sorg och svårigheter med det sociala livet. Den oro och rädsla som framgick i varje intervju handlar om att förlora sin självständighet eller sina sociala kontakter. Att förlora sin make/maka var något som de flesta av intervjupersonerna gått igenom och det var en avgörande händelse i livet som innebar stora förändringar i vardagen. Positiva minne tycktes kunna ge en mer positiv inställning till det nuvarande livet medan negativa minnen kan ge en sänkning av livskvaliteten. Vår slutsats är att känslan av att vara nöjd med livet man levt tillsammans med ett tillfredsställande socialt liv och en viss självständighet ger ett gott liv på äldre dar och en hög livskvalitet. / Because of an increasing average duration of live among the Swedish population, a larger group of elderly is to be expected. More knowledge about peoples qualifications for living a good life in older age is going to be needed, to be able to take care of this age-group in the best of ways. The purpose of this study was to learn how older people experience their quality of life and how aging is affecting their life-situation. A qualitative method was chosen for the study and 7 interviews were done with people older than 80. These interviews were analyzed by using grounded theory and the result was 5 categories; bag pack of life, life-crisis, the feeling of safety and fear, to feel happiness and sadness and independence gives meaningfulness. The importance of memories and how these still affect the daily life came up in all the interviews. Because of this, and because of the fact that all the categories could be associated with these memories, we named the main category; the bag pack of life. The results clearly showed how important independence is to the experience of daily life and therefore quality of life. The lack of independence gives a loss of meaning and implies a feeling of sadness and difficulties with the social life. The worry and fear that showed in all of the interviews came from the possibility of losing ones independence or social contacts. Almost all of the people who were interviewed had lost a spouse and this was a big incident that caused a lot of changes in the daily life. Positive memories seems to give a more positive attitude towards life meanwhile negative memories might cause a quality of life reduction. Our conclusion is that satisfaction with the past, together with a satisfying social life and some independence means a good life at old age and high quality of life.

Bakgrund: Idag (år 2009) är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken i Sverige. När hjärtat drabbas upplever människor ett hot mot livet och mot allt som känns viktigt att kunna utföra i det dagliga livet. Sådana upplevelser är emotionellt laddade, vilket i sin tur påverkar både patienten och familjen. Syfte: Syftet var att beskriva emotionella upplevelser hos personer som har vårdats på sjukhus på grund av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats och aktuell forskning har sammanställts under fyra kategorier till ett nytt resultat. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Reaktioner, förändringar i livet, bemötande och trygghet i eftervården,vilka presenteras i resultatet. Slutsats: det sociala nätverkets betydelse, Resultatet visade att de som insjuknat i hjärtinfarkt mår emotionellt dåligt efter utskrivning till hemmet. Det visade även att det finns brister i hjärtrehabiliteringsprogrammen och att personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att den information de får om sin diagnos och om eftervården är bristfällig. Sjuksköterskans roll är att lindra lidande. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har ett holistiskt synsätt och uppmärksammar patientens hela situation och inte bara den medicinska diagnosen. / Background: Today myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden. When the heart is affected by a heart attack people experience a threat against life and against everything that feels important to be able to do in life. Such experience is emotionally charged, which in turn affects both the patient and his family for a long time. Aim: The aim of this study was to describe emotional experiences in persons who had been in hospital care because of a myocardial infarction. Method: A literature review has been made, where a scientific article on the subject has been analyzed and the result presented as four categories. Results: The four categories are: reactions, changes in life, treatment and safetywitch is presented in the result. in aftercare, the meaning of the social network, Conclusion: The results show that the persons who had suffered a myocardial infarction felt emotionally ill after coming home from the hospital. There where also a lack of support in the heartrehabilitationprogrammes and the participants who had suffered an myocardial infarction felt that there was a need of information regarding their diagnoses and the after care. The nurse’s role is to mitigate suffering. It’s important that the nurse implies a holistic vision and observes the whole patients situation and not only the medical diagnose.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling är en omvälvande förändring av patientens livsvärld. Behandlingen är livsuppehållande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgång mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framställts som försämrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling påverkar det dagliga livet är dock personligt och varierande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling. Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebära, beskrevs beskedet som chockartat när de förstod att dialysberoendet var livslångt. Tidsåtgången för behandling minskade möjligheterna att arbeta. Dialysberoendet påverkade relationen till närstående. Betydelsen av delaktighet i behandlingsbeslut, planering och genomförande beskrevs som en känsla av självständighet och ökad egenkontroll. Möjlighet till njurtransplantation sågs som ett hopp. Slutsats: De hälsovinster som de dialysberoende patienterna beskrev genom möjlighet till delaktighet och självständighet, ansågs medverka till ökad livskvalitet – i väntan på hoppet om njurtransplantation.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 13000 kvinnor i Sverige i hjärtinfarkt. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män innebär att sjukdom och hälsa kan upplevas olika. Kvinnor har beskrivit insjuknandet i hjärtinfarkt som en overklig känsla och en skam över att bli sjuk. Kvinnan ställs inför psykiska och fysiska utmaningar där balans mellan livsmod och tappad livsgnista blir tydligare än tidigare. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes.13 kvalitativa vetenskapliga original artiklar inkluderades. Resultat: Kvinnornas livssituation påverkades och förändrades av hjärtinfarkten. Nya tankar kring livet väcktes. Kvinnorna upplevde en osäkerhet inför framtiden, fysiska begränsningar på grund av trötthet och svaghet. Stöd och nära relationer var viktiga och stödjande i den nya livssituationen. Att komma till acceptans fick kvinnorna att våga se framåt. Diskussion: Som sjuksköterska är det betydelsefullt att känna till kvinnans förändrade livsvärld efter hjärtinfarkt för att kunna möta henne där hon är. Preventivt arbete med fokus på en personcentrerad omvårdnad där kvinnan känner sig sedd och bekräftad tas upp till diskussion.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter ibland obotligt sjuka patienter som uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid och detta är både ett komplext och kontroversiellt ämne som diskuteras flitigt runt om i världen. En uttalad önskan om att få avsluta sitt liv i förtid kan ha många olika betydelser och bör förstås utifrån varje unik patients egen sjukdomssituation, livshistoria och upplevelser. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever och hanterar mötet med terminalt sjuka patienter som uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och baseras på åtta vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2001-2010. Analysen har skett genom en kategorisering av resultaten och Erikssons teori om lidande har utgjort den teoretiska utgångspunkten för diskussionen. Resultat: När patienter, på grund av vad de upplever som ett omänskligt lidande, uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid kan sjuksköterskor uppleva maktlöshet, moralisk stress samt en önskan om kontroll. Sjuksköterskor hanterar detta genom god kommunikation och att dra personliga gränser. De uttrycker även ett behov av stöd och av att få samtala. Diskussion och slutsats: Många sjuksköterskor upplever en rädsla över att förlora kontrollen över situationen vilket kan leda till att de upplever osäkerhet och svårigheter när de vårdar terminalt sjuka patienter som önskar avsluta sitt liv i förtid. Sjuksköterskor kommer troligtvis alltid att möta dessa patienter och det finns därmed ett behov av stöd och riktlinjer. / Background: Nurses sometimes meet terminally ill patients who express a wish to end their life untimely and this is a complex and controversial issue that is discussed all around the world. An expressed wish to end life untimely can mean many things and must be understood based on the situation of the disease, life history and experiences of every unique patient. Aim: To explore how nurses experience and handle the meeting with terminally ill patients who express a wish to end their life untimely Methods: A literature review has been made and is based on eight scientific studies published between years 2001-2012. Categorizing the text of the articles has done the analysis and Eriksson ́s theory about suffering from illness is the theoretical framework that has been used. Result: When patients, because of what they perceive an inhumane suffering, state that they would like to end their life untimely nurses can experience powerlessness, moral distress and a wish to control the situation. Nurses handle this through good communication and by drawing their own personal line. They also express a need of support and to talk about this. Discussion and conclusion: Many nurses experience a fear of losing control over the situation which leads to feelings of insecurity and difficulties when they care for terminally ill patients who wish to end their life untimely. Nurses will probably always get in contact with those patients and therefore there is a need for support and guidelines.