Bakgrund: I Sverige beräknas ca 500 000 människor vara drabbade av urininkontinens. Samtidigt som livslängden i Sverige ökar, så ökar också prevalensen av urininkontinenta människor. Inkontinensvården i Sverige kostar mångmiljardbelopp varje år. Att vara urininkontinens är ofta tabubelagt och kvinnor kan känna, maktlöshet, oro och skam. Legitimerade sjuksköterskor måste kunna ha en bra kommunikation med dessa patienter.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av urininkontinens i sitt dagliga liv.Metod: Tre kvalitativa respektive sju kvantitativa vetenskapliga artiklar användes i denna litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i CINAHL och PubMed.Resultat: Fyra teman identifierades efter analysen; ”Påverkan på sexlivet”, ”Hämmad fysisk aktivitet”, ”Påverkan på psykisk hälsa” och ”Det sociala samspelet”. Även ett bifynd kring att få söker hjälp och blir informerade av vårdpersonal framkom.Slutsats: Legitimerade sjuksköterskor måste öka sin kunskap och förståelse för urininkontinens påverkan på kvinnors dagliga liv. / Background: In Sweden, approximately 500 000 people are affected by urinary incontinence. While life expectancy in Sweden is increasing, so does the prevalence of urinary incontinent people. Incontinence treatment in Sweden is costing millions of swedish kronor each year. Being urinary incontinence is often taboo, and women may feel powerlessness, anxiety and shame. Registered nurses must be able to have good communication with these patients.Aim: To highlight women’s experiences of urinary incontinence in their daily life.Method: Three qualitative and seven quantitative research articles were used in this study. The search for scientific articles was performed in CINAHL and PubMedResults: Four themes were identified following analysis; ”The impact on sex life”, ”Impaired physical activity”, ”Impact on mental health” and ”Social interaction”. Also an incidental finding was made, few people searched for help and were informed by health professionals.Conclusion: Registered nurses need to increase their knowledge and understanding of urinary incontinence impact on women’s daily life.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progredierande lungsjukdom. I Sverige beräknas 400 000 -700 000 personer ha diagnosen KOL - vars orsak bero framförallt på rökning. Syftet med föreliggande arbete var att belysa hur patienter med diagnosen KOL upplever sin vardag. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes i databaserna Medline, Cinahl och PsykInfo. Tio vetenskapliga artiklar ingick i arbetet och alla hade en kvalitativ ansats. Resultatet visar hur patienter med KOL påverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Andningsbesvär var de symptom som påverkade patienterna mest och kunde variera från dag till dag. Begränsningar i vardagen så som att inte kunna utföra de aktiviteter eller arbetsuppgifter som de tidigare hade kunnat utföra men även bundenheten till hemmet var andra aspekter som lyftes fram. Slutsats: Att ha sjukdomen KOL innebar ändrad livssituation och olika strategier gjordes för att kunna hantera det dagliga livet och därmed få god livskvalitet. / Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a disease with a slow progressive procedure. In Sweden estimated 400 000 -700 000 people have been diagnostics with COPD due primarily to smoking. The aim of this study was to illustrate how patients with the diagnostic COPD experience their everyday life. The method was a literature review searched in database Medline, Cinahl and PsykInfo. Ten scientific articles were included in the study and they all had a qualitative design. The results showed how patient with COPD were affected physically, psychologically and socially. Breathing problems were the symptoms that affected the patients the most and could vary from day to day. Limitations in everyday life such as not being able to do those activities and tasks that they could before but also the confinement to the home were other aspects that were highlighted. Conclusion: To have COPD means a change in the everyday life and different strategies were made to be able to handle the daily living and get a good quality of life.

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv neurologisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor. Att drabbas av en kronisk sjukdom medför för individen en förändrad livssituation. Det finns idag inget botemedel men med rätt behandling kan den sjukes livssituation förbättras avsevärt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur individer som drabbas av Parkinsons sjukdom erfar samt hur de hantera den förändrade livssituationen baserat på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det kan ta tid för individen att komma till insikt med sin sjukdom. Kunskap är ett viktigt led för att öka förståelsen för sjukdomsförloppet men den kan även stressa individen. / Parkinson's disease is a chronic progressive neurological disease that affects both men and women. To suffer from a chronic illness entails changes in life for the individual. There is currently no cure but with proper treatment, life can improve significantly. The aim of this literature study was to describe how individuals with Parkinson´s disease experience and manage their changed life situation, based on 12 scientific articles. The result shows that it may take time for the individual to come to an understanding about their illness. Knowledge is an important element to increase the understanding about the course of the illness but it can also stress the individual.

Stroke är den tredje vanligaste orsaken till död i västvärlden och kan leda till långvariga och svåra funktionshinder. Det är också den somatiska sjukdom som genererar flest vårddagar på sjukhus. Enligt beräkningar kommer även allt fler människor insjukna i stroke beroende på att de äldre i samhället blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjälp av denna kunskap kan en adekvat omvårdnad ges till dessa patienter. Syftet besvarades genom att utföra en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Kategorier identifierades ur artiklarna och de var följande: emotionella konsekvenser, socialt liv, fysiska begränsningar och rehabilitering. Resultatet visade att stroke hade haft stor inverkan på alla aspekter av informanternas liv. Känslor som var återkommande var frustration, ökad sårbarhet och osäkerhet inför framtiden. Även känslor av beroende och över att ha förlorat kontrollen över sina kroppar var vanliga. Samspelet med andra människor förändrades. Informanterna kunde inte längre äta på ett socialt accepterat sätt, omfördelningen av roller var kännbar och det sociala livet försämrades. Fysiska begränsningar gjorde att informanterna upplevde att genomförandet av aktiviteter krävde all deras kraft och koncentration. Mål för rehabilitering sattes upp kort efter insjuknandet, men hoppet avtog när de insåg hur långsamt det gick. / Stroke is the third most common reason for death in the Western World and can lead to long-lasting and severe disabilities. It also generates the most days of nursing at the hospital among the somatic diseases. As more people in the society become older it is expected that more people will get stroke. The aim of this study was to get a deeper understanding for the patient’s situation and how the patient experience living with the disease. Adequate care can be given to these patients with the help of this knowledge. The aim of the study was answered by doing a literature review based on qualitative scientific articles. Categories were identified from the articles and they were the following: emotional consequences, social life, physical limitations and rehabilitation. The result showed that stroke had a large impact on every aspect of the informants´ life. Recurrent feelings were frustration, increased vulnerability and insecurity concerning the future. Feelings of dependency and the loss of control over their bodies were also common. The interaction with people changed. The informants were not able to eat in a socially accepted manner. The reallocation of roles was severe and their social life impaired. Physical limitations made the informants experiencing that they had to use all their power and concentration to do activities. Goals for rehabilitation were set up shortly after falling ill but the hope decreased when they realized how long time it was going to take.

The purpose of this literature review is to describe nurses supportive function to families who lost their child in Sudden Infant Death Syndrome (SIDS) / Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskans stödjande funktion till familjer som förlorat sitt barn i plötslig spädbarnsdöd.

Bakgrund: Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom som kräver behandling i form av dagliga insulininjektioner. Årligen insjuknar 30-40 personer per 100 000 invånare i Skandinavien och incidensen för typ 1 diabetes i Sverige har sedan slutet av 1980-talet fördubblats. Om behandlingen av sjukdomen inte sköts ordentligt föreligger det risk för både akuta och framtida komplikationer. Syfte: Att genom litteraturstudie undersöka vuxnas upplevelse av att leva med typ 1 diabetes. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Resultat: En typ 1 diabetiker behöver enligt litteraturstudiens resultat acceptera och integrera sin typ 1 diabetes i vardagen för att kunna hantera sjukdomen. Rädslor för akuta och framtida komplikationer är vanligt och påverkar det dagliga livet. Typ 1 diabetiker anser att stöd av anhöriga underlättade vardagen, men ville gärna hantera sin sjukdom själv. Typ 1 diabetes förväxlas ofta med typ 2 diabetes av allmänheten och detta leder till stigmatisering av typ 1 diabetikerna. På grund av detta känner sig typ 1 diabetikerna skuldbelagda när de äter sötsaker eller drabbas av komplikationer. Konklusion: Typ 1 diabetes är en sjukdom som påverkar flera aspekter i det dagliga livet. Rädslor för komplikationer och att bli dömd av allmänhet och sjukvårdspersonal är en stor del av vardagen. Med kunskap om typ 1 diabetikers sjukdomsupplevelse, kan den personcentrerade omvårdnaden gynnas. / Background: Type 1 diabetes is a chronical disease that requires daily insulin injections. The incidence for type 1 diabetes has doubled in Sweden since 1980. If the disease is not treated properly the type 1 diabetic is at risk of both acute and future complications. Aim: The aim of the study was through literature review examine experiences of adults living with type 1 diabetes. Method: A literature review where ten qualitative studies were reviewed and analyzed. Result: In order to cope with type 1 diabetes, a diabetic needs to accept and integrate the disease in their everyday life. Fears of acute and future complications are common and affect daily life of a type 1 diabetic. They feel that the support of relatives facilitate living with type 1 diabetes, but they want to manage the condition themselves. The general publics often confound type 1 diabetes with type 2 diabetes, which lead to stigma of type 1 diabetics. Because of this, type 1 diabetics often fell guilt when eating sweets or suffering complications. Conclusion: Type 1 diabetes is a disease that affects many aspects of daily life. Fears of complications and being judged by the general public and healthcare professionals were a big part of everyday life. More knowledge of type 1 diabetic illness experience will be benefiting for the person-centered care.

Den globala incidensen av anemi beräknas till två miljarder människor. Det är ett tillstånd som medför vardagliga symtom som kan upplevas besvärande för den drabbade. Denna litteraturstudie syftar därför till att beskriva hur en individ med anemi påverkas av tillståndet i sitt dagliga liv. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar som valdes ut utifrån Goodmans sjustegs modell. Carnevalis modell om dagligt liv- funktionellt hälsotillstånd användes som teoretisk referensram. Resultatet visade att det dagliga livet kunde delas in i fyra dimensioner; fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. Den fysiska dimensionen påverkades av smärta, nedsatt fysisk funktion och försämrad lungkapacitet, den psykiska av depression, nedsatt kognitiv funktion och den attityd sjukvårdpersonal hade till tillståndet och den sociala av det sociala lidande tillståndet orsakade individen. Det framkom också att vardagen påverkades positivt i form av ökat existentiellt välbefinnande vilket sågs i den andliga dimensionen. Anemi berör således individens dagliga liv men graden av dess påverkan varierar beroende på tillståndets form. / The global incidence in anemia is estimated to two billion people. It is a condition that causes everyday symptoms which can be experienced as troublesome by the affected. The purpose of this literature review was therefore to describe how an individual with anemia is affected by the condition in their daily life. The study was based on ten scientific articles selected from Goodman's seven-step model. Carnival’s model of daily life-functional health was used as theoretical framework. The results showed that the daily life could be divided into four dimensions; physically, psychologically, socially and spiritually. The physical dimension was affected by pain, impaired physical function and reduced lung capacity, the psychological by depression, impaired cognitive function and the attitude nursing staff had to the condition and the social by the social suffering the condition caused the individual. It also emerged, in the spiritual dimension, that the everyday life was positively affected in terms of increased existential wellbeing. Thus, anemia affect the daily life of the individual, but the extent of its influence varies depending on the form of the condition.

Majoriteten av dem som amputeras i Sverige är äldre, med bakomliggande sjukdomar. Syftet med studien var att undersöka hur äldre personer som har fått en nedre extremitet amputerad upplever att detta påverkar tillvaron. Sex personer som har genomgått en amputation intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1991). Fem kategorier med tillhörande underkategorier framkom; Vardagliga rutiner, Det sociala livet, Rörelse och aktivitet, Anpassning samt Sjukvården i samband med amputation. Resultatet har diskuterats utifrån Carnevalis (1999) omvårdnadsdiagnostiska modell ”Dagligt liv <-> Funktionellt hälsotillstånd”. Resultatet visar bland annat att samtliga informanter upplevde att det dagliga livet hade påverkats av amputationen. Orsaker till förändringen var nedsatt rörelseförmåga, svårigheter att komma ut samt de anpassningar som krävdes för att upprätthålla det sociala livet. Vidare föreslår resultatet av denna studie att yttre resurser såsom socialt nätverk, tekniska hjälpmedel och hemtjänst kan öka livskvaliteten hos de amputerade. Slutsatsen som kan dras utifrån studien är att äldre personer som har genomgått en amputation kan uppleva att deras liv försämrats av amputationen. Sjuksköterskan kan vara en stor tillgång för den äldre, amputerade personen i dennes strävan att uppnå balans mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. / The majority of those who have undergone a lower limb amputation in Sweden are elderly with underlying diseases. The aim of this study was to find out how elderly persons who have undergone an amputation experience their life. Six amputated individuals were interviewed by using a semi-structured interview guide. The data was analyzed with a manifest qualitative content analysis according to Burnard (1991). From this, five categories with sub-categories emerged; Everyday routines, Social life, Mobility and activity, Adaptation and Medical care regarding amputation. The results of the study are discussed from Carnevali’s (1999) care diagnostic model “Daily Life <-> Functional Health Conditions”, and show that all participants experience that their daily life had been affected by the amputation. The reason for this was their limited mobility, difficulties to leave home, and necessary adaptations to maintain social life. Moreover, external resources, including social support, technical appliance and home help services, increased the amputated informants’ health-related quality of life. One conclusion from this study is that elderly persons who have undergone a lower limb amputation experience negative consequences in their daily life. Nurses may be a major resource for these individuals in their effort to achieve balance between daily life and functional health conditions.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och värdigt liv hos äldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet från analysen är att inflytande för äldre i samhället gått från en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den äldre som något skiljt från samhället och att man försöker tillskriva äldre nya roller. / This composition aims to investigate, trough a discourse analysis, how the public investigations of the government construct the conception of influence and dignity for older persons. The main result of the analysis is that influence for older persons are perceived as something collective that develops to something more individual, that government tries to ascribe older persons new roles and that the government tend to perceive the old person as something secluded from the rest of the society.

Bakgrund: Peniscancer är en ovanlig tumörsjukdom och incidensen varierar kraftigt. I Sverige diagnostiseras ca 130 nya fall årligen. Peniscancer är vanligast hos äldre män, men kan även drabba yngre män. Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar på könsorganet och att söka vård i tid. Peniscancer är skambelagt och inget männen gärna pratar om. Det är viktigt att sjuksköterskan är kunnig och har kunskap om tecken på cancer. Det är lättare för patienten att acceptera sin situation om patienten är välinformerad och psykiskt förberedd. Eftersom det är en ovanlig sjukdom behöver sjuksköterskan ha kunskap om hur det är att leva efter en stympande operation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser efter behandling av peniscancer. Metod: Arbetet är en litteraturstudie som är baserad på fyra kvalitativa och sju kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Peniscancerbehandlingen påverkar männens sexuella funktioner, dagligt liv och maskulinitet på olika sätt. Graden av påverkan beror på vilken behandling mannen genomgått och mannens ålder. Detta kan leda till erektionsproblem, miktionsproblem, förändrad sexuell lust, förändrad samlagsaktivitet och förändrad tillfredsställelse. Konsekvenserna av behandlingen kan i sin tur påverka relationen till fru/partner, familj och vänner. Slutsats: Behandling av peniscancer kommer alltid att påverka männens vardag i olika utsträckning. I denna litteraturstudie var det sexualiteten som påverkades mest. Peniscancer är en ovanlig cancersort och få människor känner till den. Därför är det viktigt att sprida information om peniscancer, för att få män att söka vård tidigare och kan få en skonsammare behandling, eftersom konsekvenserna påverkar männens grundläggande behov. / Background: Penile cancer is a rare malignancy and the incidence varies widely. In Sweden is 130 new cases diagnosed annually. Penile cancer occurs most commonly in older men but can also affect younger men. It is important to be aware of changes in their genitals and to seek treatment in time. Penile cancer is shame coated and no men like to talk about it. It is important that the nurse is knowledgeable and has knowledge of the signs of cancer. It is easier for the patient to accept their situation if the patient is well informed and psychologically prepared. Because it is a rare disease it requires the nurse to have knowledge of how it is to live after a mutilating surgery. Aim: The aim of this study was to describe men’s experience after treatment of penile cancer. Method: This work is a literature review that is based on four qualitative and seven quantitative research articles. Results: Penile cancer treatment affect men's sexual functions, daily life and masculinity in different ways. How much, depends on which treatment the man has undergone and the man's age. It can lead to erectile dysfunction, micturition disturbances, changes in libido, changes in sexual activity and changes in satisfaction. The effects of the treatment can in turn have impact on the relationship with wife / partner, family and friends. Conclusion: Treatment of penile cancer will always affect men’s life in different extent. In this study, it was sexuality that was most affected. Penile cancer is a rare cancer type and few people know about it. Therefore it is important to spread information about penile cancer, to get men to seek treatment earlier and could have a gentler treatment, because the consequences affecting men's basic needs.