Astma är en vanlig sjukdom och syftet med denna studie var att belysa olika sätt att förhålla sig till sjukdom- om sjukdom kan medföra förändrad identitetsupplevelse samt att hitta effekter på livskvaliteten genom att sammanställa befintlig forskning på området. De frågeställningarna som valdes var på vilket sätt vuxna förhåller sig olika till sjukdom? Hur detta förhållningssätt påverkar identitetsupplevelsen? Vilka metoder använder människor som är sjuka för att leva så normalt som möjligt? Påverkas livskvaliteten? Om så, på vilket sätt? Materialet har belysts med hjälp av Antonovskys och Hansson- Schermans teorier om KASAM och identitet- krisutveckling. Databassökningar i PUBMED har gjorts i syftet att finna underlagen till denna litteraturstudie. Resultatet visade att astma hade en negativ påverkan på dagligt liv vilket gav försämrad livskvalitet. Slutsatsen var att somliga människor accepterade sjukdomen och andra gjorde det inte och de som accepterade den använde sig av olika metoder för att klara det dagliga livet. Psykisk ohälsa var mer vanligt hos astmatiker än hos andra samt de hade en lägre grad av livskvalitet. / Asthma is a common disease and the aim of this study was to cast light on different ways of relating to disease- if the disease can lead to changed perception of identity as well as finding effects the disease has on quality of life trough putting together existing research in the area. The questions at issue were how people relate to disease and how that affects the experience of identity? What methods do ill people use to live as normal as possible? Is quality of life being affected and if so, how is it being affected? The material was beings worked up with the aid of Antonovskys' and Hansson- Schermans theories on KASAM and identity- crisisdevelopment. The base of this study consisted of literature found through searches in the database PUBMED. The result showed that asthma has an effect on daily life which resulted in a lower degree of quality of life. The conclusion was that some people accepted the disease and some didn't. Those who did had different methods they used in their daily life. Mental ill health was more common in people with asthma then those without asthma.

ATT LEVA MED BRÖSTCANCER- KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DIAGNOSTICERAS MED BRÖSTCANCER OCH FÖRÄNDRINGEN AV DET DAGLIGA LIVET - EN BLOGGSTUDIEBERGENUDD KARINBERNDTSSON ANNABergenudd, K & Berndtsson, A. Att leva med bröstcancer – kvinnors upplevelser av att diagnostiseras med bröstcancer och förändringen av det dagliga livet – En bloggstudie. Ett examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola, Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011.Att drabbas av bröstcancer är en omvälvande händelse med en stor omställning både psykiskt och fysiskt. Syftet med studien var att beskriva bröstcancerdrabbades upplevelse av att få diagnosen bröstcancer, upplevelsen av bröstcancer och hantering av vardagen. Studien är empirisk med en kvalitativt deskriptiv ansats och materialet är insamlat från sju bloggar. Dataanalysen har utförts med hjälp av en innehållsanalys och resulterade i fyra huvudkategorier: Att drabbas bröstcancer, känslomässig hantering, den nya vardagen och erfarenheter av sjukvården. Resultatet visar att ett cancerbesked försätter en individ i chock och har stor inverkan på vardagen. Bloggen är för de här individerna ett redskap för att hantera sin nya vardag. Ett viktigt stöd för att ta sig genom vardagen har visat sig vara bland annat familj vänner och sjukvårdspersonal.Nyckelord: Blogg, Bröstcancer, Coping, Dagligt liv, Livskvalité, Upplevelser / LIVING WITH BREAST CANCER- WOMEN’S EXPERIENCES OF BEING DIAGNOSED WITH BREAST CANCER AND ITS EFFECTS ON EVERYDAY LIFE – A BLOG STUDYBERGENUDD KARINBERNDTSSON ANNABergenudd, K & Berndtsson, A. Living with breast cancer – Women´s experiences of being diagnosed with breast cancer and its effects on everyday life – A blog study. Degree project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.To suffer from breast cancer is a big adjustment both physically and psychologically. The aim of the study was to describe the reaction of getting the diagnose breast cancer, the experience of breast cancer and coping with everyday life. The study was empirical with a qualitative descriptive approach and the data were collected from blogs. The data analysis is conducted with a content analysis and resulted in four main categories: to get diagnosed with breast cancer, handling emotions, the new every day life and experiences of healthcare. The result showed that to be diagnosed with cancer is a major chock and that it has a big impact on every day life. The blog is for these individuals a tool to handle the new everyday life. An important support to be able to get through the day showed to be family, friends and nursing staff.Keywords: Breast cancer, Blog, Coping, Everyday life, Experiences, Quality of life.

MS är en kronisk sjukdom som påverkar alla aspekter i en människas liv; det dagliga livet, familjerelationerna såväl som arbetslivet. Syftet med vårt arbete är att beskriva vilken påverkan MS har på det dagliga livet och hur det påverkar individen i relation med andra människor samt att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som krävs i denna situation. Vald teoretisk referensram är Carnevalis omvårdnadsmodell. Metoden är en systematisk litteraturstudie som grundar sig på nio vetenskapliga artiklar vilka är granskade enligt Polit et al. (2001). Resultatet visar att MS påverkar det dagliga livet och att sjuksköterskan spelar en viktig roll i vården av MS patienter. Sjuksköterskan bör göra en individuellt anpassad omvårdnadsplan för att hjälpa patienten bibehålla funktionen av det dagliga livet. / MS is a chronic disease that affects every aspect of human life; the daily life, family relations as well as working life. The aim of the study is to describe what effect MS has on the daily life and its influence on relations with other people and what nursing care is demanded. Chosen theoretical frame of reference for the study was Carnevali theories of nursing. The method in use is a systematic literature review that is based on nine articles evaluated according to Polit et al. (2001). The result revealed that MS effects the daily life and the nurse has an important role in the nursing of MS patient. The nurse should make an individual nursing plan to help each patient to keep the function of the daily life.

Syftet med studien har varit att, genom en konstruktivistisk ansats, studera hur stödet ser ut för anhöriga när en familjemedlem fallit offer för skjutvapenvåld. Studien har även en induktiv ansats i och med att det finns ett begränsat antal tidigare forskningsstudier inom detta forskningsområde. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes med fem olika aktörer som jobbar inom två olika organisationer. De arbetar bland annat med att komma i kontakt med anhöriga. Studien genomfördes med stöd i viktimologisk forskning samt ett samhälleligt perspektiv för att kunna förstå aktörernas upplevelser av stödet. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av det insamlade materialet. Studiens resultat visar att aktörerna upplever att stödet brister för anhöriga vars familjemedlem fallit offer för skjutvapenvåld, där begrepp inom viktimologisk forskning som idealiska offer, brottsofferstatus och sekundär viktimisering varit återkommande under analysen. Även medias konstruktion av anhöriga som sekundära offer och familjemedlemmarna som primära offer har i resultatet analyserats som en orsak till det bristande stödet. Från ett samhälleligt perspektiv har de anhöriga samt deras familjemedlemmars liv analyserats i vilken utsträckning de uppfattas som sörjbara liv. Ett icke erkänt liv är ett icke sörjbart liv som i sin tur inte uppfattas som skadad eller förlorat, och därmed inte behöver stöd. Aktörerna var noga med att det först och främst behövs ett erkännande av politiker att skjutvapenvåldet i Sverige är en ”nationell kris” för att stödet till anhöriga ska förbättras.

Multipel skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom. Personer med en MS sjukdom upplever många utmaningar och svårigheter till följd av sina symtom. Tidigare forskning visar att vårdlidande uppstår relaterat till kunskapsbrist, opersonliga möten och dålig kommunikation, vilket visar en kunskapslucka i vården vad gäller personers upplevelser av sjukdomen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva personers upplevelse av det dagliga livet med MS. Därför har arbetet utgått från en litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar som besvarar studiens syfte. Databaserna Cinahl och Medline användes för datainsamlingen som granskats och analyserats noggrant. Tre huvudkategorier med sju underkategorier skapades som blev resultatets grund. Resultatet visar att patienter med MS upplever många utmaningar och livsförändringar. Dessa kategoriseras som Sjukdomsupplevelse där förlust av autonomi och trötthet var de största hindren i det vardagliga livet samt förändrad livssituation där sjukdomssymtomen begränsar och förändrar aspekter i livet såsom utmaningar i yrkeslivet, relationsförändringar och att möta omgivningens okunskap. Dessa medförde att patienterna fick hitta nya sätt att leva i form av att finna nya dagliga rutiner och lära sig balansen mellan vila och aktivitet. Sjukdomen gav dem en ny insikt i livets innebörd och fick dem att omvärdera sitt liv. Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att okunskap om MS leder till mycket livslidande och vårdlidande. Vårdlidandet går att förebygga genom att sjuksköterskor ska öka sin kunskap och förståelse för vad patienter går igenom i det dagliga livet, för att minska lidandet som patienten upplever.

Bakgrund: Ischemisk hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i hela världen. I Sverige insjuknade år 2019 cirka 24 300 personer i akut hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt orsakas av en proppbildning som delvis eller helt täpper igen hjärtats kranskärl. Att insjukna och återhämta sig efter  hjärtinfarkt kan vara komplext och kan upplevas olika hos kvinnor och män.  Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på nio kvalitativa studier som söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades och analyserades för att vidare bilda huvudkategorier och subkategorier.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och tolv subkategorier. Huvudkategorierna var "Betydelsen av stöd och information", "Känslomässiga reaktioner", "Sexuell ohälsa" och "Anpassning till ett nytt liv".  Konklusion: Återhämtning efter hjärtinfarkt kan vara en utmaning för kvinnor och hinder såsom brist på information och rädsla för återfall försvårar återhämtningen. Fler studier inom området behövs för att bidra till ökad kunskap och förståelse. / Background: Ischemic heart disease is the most common cause of death worldwide. In Sweden 2019, approximately 24 300 people had an acute myocardial infarction. Myocardial infarction is caused by a clot that partially or completly clogs the coronary arteries of the heart. Getting sick and recovering from myocardial infarction can be complex and can be experienced differently by women and men.  Aim: The purpose of the study was to shed light on women´s experiences of recovery after myocardial infarction.  Methods: A qualitative literature study based on nine qualitative studies searched in the databases Cinahl and PubMed. The studies have been reviewed in aspects to their quality and analysed to create main categories and subcategories.  Results: The analysis resulted in four main categories and twelve subcategories. The main categories were "The importance of support and information", "Emotional reactions", "Sexual ill health" and "Adaptation to a new life".  Conclusion: Recovery after myocardial infarction can be a challenge for women and obstacles suck as lack of information and fear of relapse make recovery difficult. More research is needed to contribute to increased knowledge and understanding.

Bakgrund: Ungefär 2 250 amputationer utförs i Sverige varje år med bakomliggande orsaker som cirkulationssjukdomar, diabetes eller trauma. Det är en stor omställning för den amputerade personen och hälsan. Saker som påverkas efter en amputation av nedre extremitet kan vara det dagliga livet, ekonomin, hemmet, jobbet, sociala relationer, sättet att se på sig själv och smärtproblematik. I mötet med en amputerad person är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar behov, sätter uppnåeliga mål och att finnas där för personen.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med nedre amputerade extremiteter upplever sitt dagliga liv.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt, med 12 artiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta kvalitativa innehållsanalys. Deltagarna i artiklarna skulle vara över 18 år, hade nedre amputerade extremitet/extremiteter och deltagarnas upplevelser berörde situationer utanför sjukhus- och vårdmiljön.Resultat: Analysen visade på fyra huvudkategorier: att amputerade personer blev bemött på olika sätt av familj och vänner, att den nedsatta rörligheten påverkade personerna, känslomässiga upplevelser och upplevelser av smärta och behandlingDiskussion: Sjuksköterskan är viktig både som hjälp och stöd tiden efter en nedre amputation och att ge personcentrerad vård.Slutsats: Ökade kunskaper ger sjuksköterskan djupare förståelser för den amputerade personen. Forskning kring hur amputationer påverkar kroppen psykiskt och fysiskt behövs för att underlätta för personen i det dagliga livet. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Patienter med cystisk fibros lever med ett livslångt, många gånger mycket krävande tillstånd. För att sjukvården på ett bra sätt ska kunna bemöta dessa patienter är det viktigt att belysa deras upplevelser av att leva med sin sjukdom. Syfte: Att utifrån en litteraturstudie beskriva hur sjukdomen cystisk fibros påverkar vuxna patienters dagliga liv. Metod: Allmän databassökning i PubMed, Cinahl och Cochrane Library resulterade i nio kvalitativa studier som motsvarade syftet. Studierna granskades, kvalitetsbedömdes och sammanställdes därefter till resultatet. Resultat: Fyra teman identifierades; Hopp och rädsla inför framtiden, Relationer, Syn på hälsa och behandling samt Arbete och ekonomi. Slutsats: Patienter med cystisk fibros har många tankar kring sin sjukdom, framförallt vad gäller undran och oro inför framtiden. De är i behov av mer stöd samt möjligheten att få svar på alla sina frågor angående sjukdomens påverkan, detta för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. / Background: Patients with cystic fibrosis live with a life-long, often very demanding condition. For the healthcare to be able to meet the needs of these patients in a good manor, it is important to illuminate their experiences of living with their illness. Aim: Through a literature review describe how the illness cystic fibrosis impacts the daily life of adult patients. Method: A research of the databases PubMed, Cinahl and Cochrane Library resulted in nine qualitative studies that answered the aim. The studies were then reviewed, quality rated and compiled. Result: Emerging themes were Hopes and fears for the future, Relationships, Outlook on health and treatment and Work and economics Conclusion: Patients with cystic fibrosis have many thoughts regarding their illness, especially when it comes to wonder and anxiety about the future. They are in need of more support and the opportunity to have all their questions regarding the illness´ impact answered, this in order to be able to live life as normal as possible.

Syftet med den här litteaturstudien var att studera personer med kronisk smärta, deras förmåga att hantera sin smärta samt vilka inre och yttre resurser som kan bidras till lindring. Vi ville också undersöka hur personens dagliga liv påverkades av att leva med kronisk smärta. Den teoretiska referensramen för den här studien var Aaron Antonovsky. Resultatet visade att acceptera sin smärta hade en stor betydelse för hur individen hanterade och upplevde sin situation. Omgivningen hade stor betydelse för en person med kronisk smärta både positiv och negativt.

Alla människor har säkerligen någon nära anhörig eller bekant som har dött av cancer. Det beräknas att en tredjedel av alla som lever idag kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Att få cancer innebär att individen plötsligt hamnar i en ny livssituation och måste försöka lära sig att anpassa sig till och hantera denna. De svåra känslor och situationer som kan uppstå vid anpassningen till ett nytt liv bearbetas av individen genom olika copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier individer med obotlig cancer använder i sitt dagliga liv. Metoden som användes för denna litteraturstudie var Goodmans metodologi, för att systematiskt finna och bedöma relevant litteratur. Litteratur söktes i olika databaser och resulterade i nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att ett flertal copingstrategier användes, både problem- och emotionsfokuserade såsom exempelvis att söka stöd eller information. Dessa var till nytta i hanteringen av livssituationen efter beskedet om obotlig cancer. Avslutningsvis är det viktigt att uppmärksamma vilka copingstrategier som används av individerna. Sjuksköterskan kan då, i enlighet med kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor möta sjukdomsupplevelse och lidande samt på bästa möjliga sätt ge lindring. / All of us most likely have a relative or a close friend who has died from cancer. It is estimated that one third of the population will get diagnosed with cancer in their lifetime. A cancer diagnosis means a sudden changed life situation and a need to adjust and cope with the news of an incurable disease. It is hard to adapt to a new life situation, which involves a number of coping strategies. The purpose of this study was to illustrate which coping strategies people with incurable cancer use in their daily lives. This is important so that nurses can deal with patients and their families in the best possible way. The method used was the Goodman systematic methodology to find and judge relevant literature. The results showed that many people used several coping strategies, both problem- and emotion focused for example search for support or information. These strategies were important when living with incurable cancer. In conclusion, it is important as a nurse to pay attention to the coping strategy that the individual is using. The nurse can then, in accordance with the competencies for registered nurses, meet the needs of the individuals and their families in the most appropriate and comforting ways.