Syftet med detta arbete var att undersöka hur man skulle kunna gå till väga för att skriva låttexter genom att ha en film som inspirationskälla. Jag har skrivit tre låtar baserade på filmen ”The Curious Case of Benjamin Button”. Jag kollade igenom filmen två gånger och valde sedan ut scener och karaktärer att jobba vidare med. Det kunde till exempel vara scener med mycket substans att skriva om, samt scener som väckte min egna nyfikenhet. Materialet jag fick utav denna process resulterade i specifika, tidskodade scener och citat från filmen som jag delade upp i separata anteckningar. Detta arbete resulterade i tre låtar där låt 1 har mest fokus på en karaktär, låt 2 har mest fokus på en historia och där låt 3 har mest fokus på en känsla. Musiken är intuitivt skriven och har som syfte att backa upp texten. Jag lärde mig hur viktigt det är med förarbete, och att just ha en metod när man skriver text. Har man det så har man också alltid något att gå tillbaka till. Förhoppningen är att denna metod skall kunna upprepas oavsett vilken genre man helst jobbar med som låtskrivare.

Sammanfattning Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2)är en av den vanligaste sjukdomarna och den ökar mer och mer på grund av ohälsosam livsstil. Faktorer som höjer risken för att utveckla DMT2 är livstillfaktorer som till exempel tobak, minskad fysisk aktivitet, stillasittande liv, matvanor och fetma. Sjukdomen behandlas med hälsosam kost, fysisk aktivitet och medicinering. Syftet: Syftet med studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med DTM2. Metod: Litteraturstudie med en beskrivande design som bygger på 13 kvalitativa artiklar. Resultat: personerna upplever en psykologisk påverkan som visar sig som oro, rädsla, nedstämdhet och oro över framtiden. Personerna upplever också olika sociala begränsningar. Egenvården som främst består av medicinering, kost och fysisk aktivitet upplevs som mycket viktig. Kunskap och stöd av närstående och vårdpersonalen upplevs som viktig. Slutsats: Personer med DMT2 känner sig nedstämda och upplever oro. Genom att få stöd från närstående och vårdpersonal underlättas personernas självhantering av sjukdomen. Personerna upplever att umgänget med andra personer minskas på grund av sociala begränsningar. Olika copingstrategier samt egenvård spela stor roll för personer med diabetes typ 2. Mer kunskap inom området vore önskvärt för att ge ett adekvat bemötande. Nyckelord: diabetes mellitus typ 2, dagligt liv, upplevelser.

Religion och film är ett ämne som fångat mångas intresse, inte minst de som önskar veta huruvida film är ett lämpligt medium för religion och för de som önskar använda filmer i sin religionsundervisning. Denna undersökning kom till för att ge svar på några sådana funderingar genom att undersöka hur två filmatiseringar, Prince of Egypt och Exodus Gods and Kings, skiljer sig från ursprungsberättelsen kring Exodus som finns i andra Moseboken. För att göra detta togs tre frågeställningar fram; om det finns skillnader mellan filmateringarna och grundhistorien och hur dessa i så fall yttrar sig, hur dessa eventuella skillnader påverkar berättelsens framställning samt huruvida filmatiseringarna kan användas i ett undervisningssammanhang. Undersökningen gjordes genom att använda en komparativ metod för att jämföra utvalda scener ur berättelsen med deras motsvarighet i filmatiseringarna och undersöka aspekter så som tidshantering, karaktärer och vilken typ av text de bedöms vara utifrån några förvalda kriterier. Resultatet visade att det finns stora skillnader i tidshanteringen i de utvalda scenerna och att många karaktärer fick en marginell roll som inte uppfyllde samma syfte i filmatiseringarna som de gjorde i den ursprungliga historien. Det gick också att utröna att filmatiseringarna främst var berättande snarare än beskrivande och alltså inte hade återberättande som sitt huvudsakliga syfte utan snarare underhållning. Baserat på dessa resultat kunde slutsatsen dras att det finns ett flertal olika skillnader mellan filmatiseringarna och ursprungshistorien och att dessa påverkar berättelsens framställning i hög grad. Hur framställningen påverkas av dessa ändringar hade behövt undersökas ytterligare. Det gick även att dra slutsatsen att de inte är lämpliga att använda i ett undervisningssammanhang utan att göra eleverna medvetna om de skillnader som finns och föra en diskussion kring dem, vilket är högst tidskrävande.

No description available.

ADL-taxonomin är ett etablerat instrument inom arbetsterapi för att beskriva och utvärdera förmågan att klara aktiviteter i dagligt liv. Instrumentet används både kliniskt verksamhet och i forskning. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga hur ADL-taxonomin har beskrivits och använts i forskningsartiklar de senaste 10 åren. Sökningar utfördes i CINAHL och PubMed vilket genererade 41 artiklar. Efter urval och kvalitetsgranskning återstod 13 av artiklarna. Resultatet visade att ADL-taxonomin i dessa studier har använts för att kartlägga ADL, utvärdera interventioner och utforska samband/relationer till annat än ADL, samt att förändringar i ADL-taxonomin genomförts i 11 av studierna, i form av tillägg av aktiviteter och numeriska skalor. En standardiserad numerisk skala och möjligheten till tillägg av aktiviteter bör undersökas i framtida studier för att fastställa validiteten och reliabilitet i studier och klinisk verksamhet. Det finns behov av fortsatt utveckling och forskning av ADL-taxonomin för att vidareutveckla instrument inom både den arbetsterapeutiska kliniska verksamheten och forskning.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk och allvarlig sjukdom som successivtleder till fysisk funktionsnedsättning. Sjukdomen uppstår på grund avinflammation i det centrala nervsystemet. Det är den vanligaste orsaken tillrörelsehinder i Sverige. Orsaken är okänd och det finns inget botemedel. Studiervisar att behandlingen av MS är främst inriktad på symtomlindring. Det var därförbetydelsefullt att belysa personers upplevelser av att leva med MS för att kunnaförstå hur de uppfattar sjukdomen. Detta kan leda till en förbättrad ochpersoncentrerad vård där deras perspektiv är i centrum. Syfte med studien var attbelysa personer med MS och deras upplevelser av att leva med sin sjukdomMetod: En litteraturstudie baserad på elva studier med kvalitativ ansatsgenomfördes och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre temanidentifierades som var fysiska och psykisk påverkan, att hitta copingstrategier ochpåverkat socialt liv. De flesta av personerna blev fysisk begränsade i derasförmåga till rörlighet men även emotionellt påverkade. Självbilden blev påverkadoch kroppen kändes främmande. Familjeroller förändrades där majoriteten kändesig misslyckade i sina tidigare roller. Personerna upplevde att andra människorinte förstod sjukdomen och hade fördomar om den sjuka individen. På grund avbegränsningar blev det av vikt att planera vardagen för att orka och spara energi.De flesta fann hopp och var villiga att acceptera sjukdomen samt lära sig att levamed det. Konklusion: Symtom på MS varierar mycket och är känd för sinoförutsägbarhet. Det är viktigt som sjuksköterska att kunna identifiera personernasbehov av vård på ett personscentrerat sätt.

I Sverige pågår en intensiv debatt om organiserad brottslighet och dess förmåga att hota vittnen till tystnad. Denna debatt kretsar huvudsakligen kring straff- och processrättsliga aspekter och saknar ett konstitutionellt rättighetsperspektiv avseende statens skyldigheter att skydda människor under dess jurisdiktion. På så vis förbigår debatten de dramatiska förändringar som skett i det svenska konstitutionella landskapet under senaste tre årtiondena. Förändringar som till stor del varit ett resultat av en europeisering av den svenska rätten och bidragit till att enskildas fri- och rättigheter stärkts. Mot bakgrund av detta analyseras i denna uppsats de åtgärder som finns till skydd för vittnen i svensk rätt. I centrum för analysen står rätten till liv enligt art. 2 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) och därmed förbunden rättspraxis. I uppsatsen presenteras inledningsvis hur vittnenas ställning, skyldigheter och rättigheter ser ut i svensk rätt. Därefter presenteras och analyseras innehållet i rätten till liv såsom den finns inskriven i art. 2 EKMR, inklusive en genomgång av den praxis som är mest relevant i fråga om vittnesskydd. De svenska vittnesskyddsåtgärderna analyseras därefter i ljuset av denna praxis, med fokus på om åtgärdernas är fullt förenliga med de krav som ställts i Europadomstolens praxis. Dessutom tillkommer en kort analys av huruvida systemet erbjuder ett tillräckligt skydd utifrån den hotbild som idag finns mot vittnen och andra bevispersoner i Sverige. I korthet finner denna analys att art. 2 EKMR innehåller en tämligen begränsad skyldighet för staten att aktivt agera för att skydda vittnen och andra hotade bevispersoner. De svenska regleringarna lever i huvudsak upp till denna skyldighet, eftersom staten tillsett att det finns straffrättslig lagstiftning på plats, samt genom dess operativa/praktiska åtgärder i form av personsäkerhets- och sekretessarbete. Det finns dock utrymme för förbättringar, särskilt i fråga om allvarlig men icke-organiserad brottslighet, såsom viss ungdomsbrottslighet, våld i nära relationer och hedersvåld. Delar av de författningar som reglerar personsäkerhetsarbetet kan behöva förändras för att dessa grupper ska tillförsäkras ett ändamålsenligt skydd, som fullt lever upp till de krav som ställs enligt art. 2 EKMR. Det finns också anledning att stärka upp de processuella garantierna för vittnen och andra bevispersoner som ansöker om personsskyddsåtgärder. / There is an ongoing and quite intense political debate regarding criminal gangs threatening witnesses to silence in Sweden. This debate has mainly focused on criminal and procedural law, lacking a constitutional perspective regarding the obligation of the state to protect people under its jurisdiction. As such the discussion also ignores some dimensions of the dramatic changes to the Swedish constitutional landscape that have taken place during last three decades. These changes, to a large extent results of Europeanization have meant that the constitutional rights and freedoms of individuals have been strengthened. Against this background, this thesis intends to analyze the system in place to protect witnesses in Sweden, from a modern constitutional perspective. Regarding the disposition of the thesis, firstly it presents the situation for and responsibilities of witnesses, as well as the regulations of measures that are meant to protect them. This is followed by a brief introduction to the contents of the right to life as it is enshrined in the European Convention on Human Rights (ECHR) and a presentation of the most relevant case law from the European Court of Human Rights pertaining to witness protection. The Swedish system for protecting witnesses is then analyzed in light of aforementioned case law.  Lastly the thesis opens up for an analysis of deficiencies within the Swedish system, specifically in regard to compliance with the demands that are contained within the ECHR and whether the system is adequate considering the situation for witnesses. In summary this analysis finds that art. 2 ECHR contains a fairly limited obligation for states to protect witnesses and other persons who have been threatened because they have provided information to the judicial system. The Swedish measures mainly live up to that obligation. There is however room for improvement, especially regarding serious but non-organized crime, such as domestic violence, honor crimes and some forms of juvenile delinquency. There is also a need to strengthen the procedural safeguards for witnesses applying for protection.

Bakgrund: Sömnapné är en vanlig men underdiagnostiserad sjukdom och kännetecknas av upprepade andningsuppehåll under sömnen. Tillståndet förekommer ofta i samvariation med hjärtsjukdom och är ett ökande hälsoproblem. Patienter med hjärtsjukdom finns på alla vårdnivåer inom hälso- och sjukvården varför det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om sömnapné och dess inverkan. Sömnproblematik har beskrivits som en kunskapslucka för sjuksköterskor. Syftet var att beskriva vuxnas erfarenhet av sömnapné och dess inverkan på dagligt liv vid samtidig hjärtsjukdom. Metod som valdes var en litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes i PubMed samt Cinahl. Arton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats inkluderades och analyserades med integrerad analys.  Resultatet av litteraturöversikten visade på tre huvudkategorier: Påverkan på vardagen, Påverkan på den psykiska hälsan och Påverkan av otillräcklig kunskap. Det framkom tydligt en negativ påverkan på det dagliga livet främst genom den överdrivna dagsömnigheten. Den störda sömnen påverkade den fysiska, psykiska och sociala funktionen vilket gav en nedsatt livskvalité. Humöret påverkades och depression var vanligt förekommande. Behandling med Continuous Positive Airway Pressure [CPAP] innebar ofta att livskvalitén påverkades positivt. Slutsatsen: Litteraturöversikten visade att vuxna med sömnapné och hjärtsjukdom kunde få en sämre psykisk och fysisk hälsa vilket påverkade det dagliga livet ur flera aspekter.Överdriven sömnighet under dagtid var det mest framträdande symtomet vilket var kopplat till både nedsatt livskvalitet och depression. Resultatet visade att patienterna var omedvetna och hade otillräcklig kunskap kring att deras symtom kunde bero på sömnapné. Det framkom att sömnapné är en mångfasetterad sjukdom som kunde innebära ett lidande för patienten.Ökad kunskap hos sjuksköterskan kan bidra till upptäckt av sömnrelaterade problem hos patienter med hjärtsjukdom. / Background: Sleep apnea is a common but underdiagnosed disease that is characterised by repeated pauses in breathing during sleep. The condition often occurs in association with heart disease and is a growing health problem. Patients with heart disease are present at all levels of care in health care, which is why it is important that the nurse has knowledge of sleep apnea and its effects. Sleep problems have been described as a knowledge gap for nurses.The aim was to describe adults' experience with sleep apnea and its impact on daily life in concomitant heart disease. The method chosen was a literature review. The article search was conducted in PubMed and Cinahl. Eighteen scientific articles of both qualitative and quantitative approach were included and analysed with integrated analysis.The results of the literature review showed three main categories: Impact on everyday life, Impact on mental health and Impact on insufficient knowledge. There was a clear negative impact on daily life, mainly through excessive daytime sleepiness. The disturbed sleepaffected the physical, mental and social function, which resulted in a reduced quality of life. Mood was affected and depression was commonly. Treatment with Continuous Positive Airway Pressure [CPAP] often meant that the quality of life was positively affected. Conclusion: The literature review showed that adults with sleep apnea and heart disease could have poorer mental and physical health, which affected daily life from several aspects. Excessive daytime sleepiness was the most prominent symptom, which was linked to both reduced quality of life and depression. The results showed that the patients were unconscious and had insufficient knowledge that their symptoms could be due to sleep apnea. It turned out that sleep apnea is a multifaceted disease that could cause suffering for the patient. Increased knowledge of the nurse can contribute to the detection of sleep-related problems in patients with heart disease.

Bakgrund: HIV räknas idag som en kronisk sjukdom, som för personen som lever med det innebär en livslång läkemedelsbehandling. Dagens läkemedelsbehandling innebär en liten risk att föra smittan vidare om den är välinställd. Trots detta är HIV ett tabubelagt ämne, där stigmatisering mot dessa personer förekommer i deras dagliga liv. Syfte: Syftet var att undersöka hur personer som lever med HIV upplever stigmatisering i sitt dagliga liv.Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studierna som användes är hämtade ifrån databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Utifrån litteratursökningen valdes artiklar ut som sedan kvalitetsgranskades. De studier som gick igenom granskningen analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades i studierna. Det första temat var Leva med en hemlighet, där problematiken angående avslöjande av sin diagnos framgick. Det andra temat var Bemötande inom sjukvården, där det framgick hur personer med HIV beskrev sin upplevelse av tillit och bemötande i sjukvården. Det tredje temat var Relationer, som tar upp de olika relationer som man har i ett dagligt liv. Konklusion: Stigmatisering i det dagliga livet är något som genomgående i studierna upplevdes av personer som lever med HIV. Att bibehålla kontroll över sin diagnos och hur och när denna ska avslöjas var av största vikt. Skammen och skulden över diagnosen påverkade personerna som lever med HIV negativt då det skapades ett självstigma relaterat till deras egna förutfattade meningar. Personer som lever med HIV hade frekvent upplevt stigmatisering inom hälso- och sjukvård vilket skapade brist på tillit och förtroende till sjukvårdspersonal. För att undvika stigmatisering i olika kontexter finns det ett tydligt behov av kunskapsutveckling både på samhällsnivå och inom hälso- och sjukvård. / Background: Today, HIV is considered a chronic disease, which for the person living with it means lifelong drug treatment. Current drug treatment involves a small risk of transmitting the infection if treatment is well-tuned. Despite this, HIV is a taboo subject, and stigmatization against those affected is common. Aim: The aim was to investigate how individuals living with HIV experience stigmatization in their daily life. Method: The method was a literature search with a qualitative approach. The studies used where from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The quality of the studies was evaluated through a qualitatively review. The final studies were then analysed through a content analysis. Results: Three themes were identified from the studies. The first theme was “Living with a secret”, where the problem of disclosure of their diagnosis emerged. The second theme was “Treatment in the healthcare sector”, in which individuals with HIV described their experience of trust and conduct within the health care system. The third theme was “Relationships”, which highlighted the various relationships occurring in daily life. Conclusion: Throughout the studies, stigmatization in daily life was experiences by individuals living with HIV. Maintaining control over their diagnosis and how and when this was revealed was of the utmost importance. Shame and guilt over the diagnosis affected individuals negatively, creating a self-stigma related to their own preconceived opinions. Individuals living with HIV had frequently experienced stigmatization in the healthcare system, which created a lack of trust and confidence in healthcare professionals. In order to avoid stigmatization in different contexts, there is a clear need for improved knowledge both at the community level and within the health care sector.

Uppsatsen är en diskursanalys av fosterdiagnostik och abort som erbjuds av staten och regleras i lagen i tre skandinaviska länder. Eftersom antalet barn födda med Downs syndrom har sjunkit markant under det senaste decenniet samtidigt som möjligheterna för och användandet av nya fosterdiagnostiska metoder har ökat är avsikten att skapa fördjupad kunskap om vad detta innebär genom att belysa trenden ur ett biopolitiskt perspektiv. Detta sker med utgångspunkt från Michel Foucaults begrepp biomakt och governmentalitet med fokus på tillgänglighet, rådgivning och användning av fosterdiagnostiska metoder. Uppsatsen redogör för etosdiskursen som en del av den alltomfattande governmentalitetsdiskursen vilket blottlägger en förklaring av en rationalitet karaktäriserad av vår tid som yttrar sig i en strävan att undvika barn med kromosomavvikelser. / The essay is a discourse analysis of obstetric diagnosis and abortion offered by the state and regulated by laws in three Scandinavian countries. As the number of childbirths with Down’s syndrome has fallen sharply in recent decades, while the opportunities for and use of new Foetus diagnostic methods have increased, the intention is to create in-depth knowledge of what this means by highlighting the development from a biopolitical perspective. This is based on Michel Foucault's concept of biopower and governmentality with focus on availability, counselling and use of foetus diagnostic methods. The essay explains the ethos discourse as part of the allinclusive government discussion which shows exposes an explanation of a rationality characterizing to our time that expresses itself to avoid children with chromosomal disorders.