Bakgrund: Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa är de två främsta ätstörningarna enligt medicinsk praxis. För att förstå en lidande människas verklighet är det av vikt att ta del av dennes livsvärld, samt känsla av hälsa, välbefinnande och lidande. Hur en människa påverkas av sin ätstörning är individuellt, och sättet människan påverkas av sin omgivning är således olika för alla. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur människor med ätstörning erfar sin omgivning. Metod: Studien har en kvalitativ metodansats och baseras på tre skönlitterära böcker. Texterna analyserades med hjälp av en innehållsanalys och analysprocessen genomfördes i två steg bestående av en induktiv och en deduktiv del. Materialet har analyserats från helhet till delhet för att återgå till helhet. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier utefter beskrivningen av hur människor erfar sin omgivning: Drar sig undan sin omgivning, Vilja vara accepterad av sin omgivning och Känsla av oförståelse från omgivningen. Utifrån en fördjupning av dessa tre kategorier framkom sex underkategorier: Känsla av utanförskap, Känsla av att vara ovärdig vänskap, Undviker att vara social, Jämför sig med andra, Känsla av brist på förtroende och Döljer sitt beteende. Slutsats: Livet med en ätstörning upplevs som en kamp. Resultatet visar att personer med ätstörning väljer att dra sig undan sin omgivning, istället för att be om deras stöd i denna kamp. Det har även framkommit att de känner en stark oförståelse från sin omgivning, vilket bidrar till deras vilja att isolera sig. I sin isolering drömmer de dock om att vara sociala, populära och åtråvärda människor.

Bakgrund: I Sverige bedöms mellan 70 000 till 75 000 att ha behov av palliativ vård av drygt 90 000 avlidna personer årligen. Palliativ vård utgår från att lindra lidandet och andra fysiska, psykiska och andliga problem som uppstår i samband med livshotande sjukdom. De närstående utgör en stor och viktig del av vården för den palliativa personen. Vid vård i livets slutskede är målet att bidra till välbefinnande och värdighet och ge stöd till de närstående.   Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelse när en familjemedlem vårdas inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes av 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som analyserades och sammanställdes.   Resultat: Resultatet visar att fler närstående har ökat behov av stöd och hjälp i den palliativa fasen. Fem huvudteman presenteras utifrån de närståendes upplevelser, att känna delaktighet, att känna stöd, att känna hjälplöshet och maktlöshet, att känna tillit och trygghet och att känna förhoppning.    Slutsats: De närstående uttrycker ökat behov av stöd och information inom den palliativa processen. Samt att som vårdpersonal är det är viktigt att uppmärksamma närståendes behov och känslor eftersom de upplever att de ställs åt sidan. Den palliativa vården upplevs vara en förändrad livssituation som är krävande och svår att komma ifrån som närstående. För att kunna skapa en bättre upplevelse av vården har sjuksköterskan en väsentlig roll, genom att bemöta och erbjuda stöd bidrar sjuksköterskan till positiva upplevelser, eftersom det är en komplex situation för de närstående. / Background: Between 70 000 and 75 000 are estimated to need palliative care of more than 90, 000 deceased persons annually. Palliative care is based on relieving the suffering and other physical, psychological and spiritual problems arising from life-threatening illness. The related persons constitute a major and important part of palliative care. At the end of life's care, the goal is to contribute to well-being and dignity and to support the relatives. Aim: The aim was to describe relatives’ experiences when a family member is treated in palliative care.   Method: A literature review was conducted by 14 scientific qualitative articles that were analyzed and compiled. Main results: The result of this literature review shows that more relatives have increased the need for support and assistance in the palliative phase. Five main themes are presented based on the experiences of their close relatives, feeling involved, feeling support, feeling helplessness and powerlessness, feeling confidence and secure and to feel hope. Conclusions: The related people express the increased need for support and information in the palliative process. As well as being a healthcare professional, it is important to be attentive to the needs and feelings of the close relatives because they feel that it is set aside. The palliative care is experienced as a changing life situation that is demanding and difficult to come from as close relatives. In order to create a better experience of the care, the nurse has an important role by responding and offer support, the nurse contributes to positive experiences as it is a complex situation for the relatives.

Bakgrund: Hysterektomi är ett operativt ingrepp där livmodern avlägsnas. Indikationen kan vara en tumör, framfall eller proliferation och det är världens näst mest förekommande gynekologiska operation. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter en hysterektomi. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie valdes åtta artiklar ut. Sökningen gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Innehållsanalys användes som analysmetod. Artiklarna inkluderade kvinnor som genomgått en hysterektomi för minst en månad sedan och som längst för tre år sedan.  Resultat: Tre teman påträffades vilka var sexuella upplevelser, symtomatiska upplevelser samt kognitiva och emotionella upplevelser. Kvinnors sexuella upplevelser påverkades efter hysterektomin. De upplevde även olika symtom efter ingreppet som exempelvis ångest och smärta. Yngre kvinnor förknippade livmodern med kvinnlighet i högre utsträckning än äldre kvinnor.  Slutsats: Hysterektomin hade en inverkan på kvinnors sexualliv, kvinnlighet, fertilitet, smärta, välbefinnandet samt sociala funktioner.

Background: Approximately 1000 children with a congenital heart disease are born in Sweden each year. Congenital heart diseases include malformations of the heart which comprise various anatomical differences. Progresses in diagnostics and treatment of the cardiac diseases have contributed to the survival of these young adults which makes a new and growing group of patients. Aim: The aim of this study was to describe young adults' between the ages of 13-40 experiences of living with congenital heart disease. Method: A literature study based on qualitative studies from Cinahl and PubMed was performed. Ten articles were analyzed by content analysis. Results: The results of the study present two main categories "accept one's heart disease" and "challenge to accept one's heart disease" with a total of ten subcategories. Conclusion: Individuals with congenital heart disease may experience their situation in various ways and they may or may not have accepted their congenital heart disease. Some individuals feel that the disease contributes to personal strength, while others are living with a constant presence of anxiety over the fact that life can change for the worse at any time.

Denna studie har som syfte att utifrån ett livsvärldsperspektiv utforska på vilka sätt jag främjar välbefinnande och hanterar stress under övning då jag befinner mig utomlands som utbytesstudent. De två frågeställningarna lyder: Vilka strategier använder jag mig av för att främja välbefinnande och hantera stress när jag som utbytesstudent i musik, övar och musicerar? Hur påverkar dessa strategier min livsvärld? Studien har sin utgångspunkt i ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv, där loggboksskrivande har utgjort den huvudsakliga dokumentationsmetoden. I resultatet presenteras de tre teman som uppstod under studiens gång: Period 1 – Inledning som präglas av stress av att flytta samt oro för att min pianistiska nivå inte ska räcka till. Period 2 – Anpassning innebär en förändring av min livsvärld utifrån de anpassningar jag måste göra för att klara av skolarbetet. I Period 3 – Förändring börjar jag se resultat av de strategier jag använt för att hantera min stress och för att höja mitt självförtroende. Slutligen förs en diskussion där resultatet ställs mot den litteratur som finns presenterat i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to explore from a life world perspective how I handle stress and promote wellbeing during practice when I am abroad as an exchange student. The two questions I seek to answer are: What strategies do I use to enhance wellbeing and manage stress when I, as an exchange student, practice and make music? How do these strategies affect my life world? The study is made from a phenomenological life world perspective, where journal notes make up the main method of documentation. In the result I present the three themes that evolved during the study: Period 1 – Introduction, which is recognized by the stress of moving and a fear of being on a too low pianistic level. Period 2 – Adjustment means a change of my life world because of the adjustments I need to do to manage my studies. In Period 3 – Change I begin to recognize results of the strategies I’ve used to handle my stress and to higher my self-confidence. Finally a discussion is being made comparing the result and the literature that is presented in the background chapter.

Bakgrund: Antalet besökare på akutmottagningarna i Sverige ökar årligen enligt Socialstyrelsen. Detta leder ofta till överfulla akutmottagningar med långa väntetider, ökad belastning, försämrad arbetsmiljö och försämrad patientsäkerhet. Sjuksköterskan har en betydande roll gällande vårdandet av patienten och upprätthållandet av patientsäkerheten. Tidigare forskning visar oftast på hur sjuksköterskan påverkas av arbetsmiljön och inte vilken inverkan arbetsmiljön har på vårdandet. Det är därför av vikt att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön inverkar på vårdandet. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljöns inverkan på det vårdandet som utförs på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes med elva sjuksköterskor som arbetade på två olika akutmottagningar. Analysen gjordes med hjälp av en latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas utifrån temat "Arbetsmiljöns betydelse för det uteblivna vårdandet" och därefter i de två kategorierna "Arbetsbelastningens inverkan på patienten" samt "Resursernas inverkan på patienten". I dessa två kategorier återfinns totalt åtta underkategorier som redovisar att när arbetsbelastningen är hög påverkas patienten negativt och risken för vårdskador ökar. Faktorer som lokaler och bemanning var även något som sjuksköterskorna upplevde påverkade patienten och därmed patientsäkerheten i form av bristande integritet och möjlighet att bedriva god vård. Slutsats: En hög arbetsbelastning leder att vårdandet av patienten försämras, vilket kan resultera i ökad risk för vårdskada och onödigt lidande för patienten. Vårdskador kan leda till längre vårdtider som bland annat påverkar samhället negativt i form av ökade vårdkostnader. / Background: The number of patients at emergency departments in Sweden are annually increasing. This often leads to overcrowded emergency departments with long waiting times, an increased working load, impaired working environment and patient safety. The nurse has an important role in the nursing care and maintaining the patient safety. Earlier research has usually shown how nurses are affected by the working environment and not the working environment’s impact on the caring. Therefore it is important to examine the nurses experience of the working environment’s impact on the nursing caring. Purpose: Illustrate the nurses’ experience of the working environment’s impact on the nursing caring at the emergency department. Method: A qualitative semi-structured interview study was performed with eleven nurses at two different emergency departments. The analysis was made using a latent content analysis. Results: The results are based on the theme "The working environment’s impact on the missing care", two categories "The workload impact on the patient" and "The resources’ impact on patient safety", and eight subcategories showing that a high workload affects the patient safety and increases the risk of health care injuries. According to the nurses, factors like facilities and staffing were also affecting the patients’ integrity and the nurses’ ability to perform good care. Conclusion: High workload leads to an impaired nursing care, which may result in increased risk of health care injuries and unnecessary suffering for the patient. Health care injuries can lead to longer hospital stays which for example affects the society negatively in increased costs.

Made available in DSpace on 2016-04-27T17:26:55Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Erico de Lima Azevedo.pdf: 679684 bytes, checksum: dcd96c2f133eb45b0aa3d2fdc130bba8 (MD5) Previous issue date: 2011-05-20 / The present study aims to present one of the most important and difficult works of the German philosopher Edmund Husserl The crisis of European sciences and transcendental phenomenology , 1936. It is a significant work in Husserl s development because he evolves the concept of life-world (Lebenswelt), but, besides, the text also reveals another novelty dimension: this is the first work in which Husserl takes expressly a position about history and deals with the problem of historicity of philosophy, doing long historical-teleological analysis. However, before understanding why it is possible to declare a crisis of sciences , why, for Husserl, logic, mathematics and physics were still in need of a last grounding and, finally, why philosophy is the science capable of providing such grounding, it is necessary to pay special attention to his notion of science. The historical-teleological analysis play, indeed, an outstanding role in the last great work of Husserl, corresponding to the next logic step: to show how , historically, the mistakes of philosophy and science have been possible. Husserl analyses the intrinsic teleology of the history of philosophy in the search for its own grounding, which was not correctly captured by both of main positions of modern philosophy: physicalistic objectivism and transcendental subjectivism. Such path leads philosophy to the need of a specific task, which is phenomenology. This is called to accomplish an authentic and consistent intentional analysis of the consciousness that constitutes the world, revealing for the first time as a philosophical theme the life-world , which appears then as the grounding soil for all sciences: philosophy, logic, mathematics, natural sciences etc. The study then performs a revision of part of the literature regarding the concept of life-world , following detailed considerations of a few important critics: in the perspective of the evolution of the idea of world in Husserl s texts, in the perspective of intersubjective constitution of the world and historical relativism, but also in the perspective of a universum of being and truth , and finally, in the perspective of the totality of intentional life. Regarding the problems of the ways into transcendental philosophy, corresponding to the third part of the text, we have analysed in this study only the way by inquiring back from the pregiven lifeworld, while the way from psychology was left for a future investigation / Este trabalho tem por objetivo apresentar uma das mais importantes e intricadas obras do filósofo alemão Edmund Husserl: A crise das ciências européias e a fenomenologia transcendental , de 1936. Trata-se de uma obra significativa no desenvolvimento de Husserl por causa da elaboração do conceito de mundo-da-vida (Lebenswelt), mas, além disso, o texto contém uma dimensão adicional, igualmente inovadora: é a primeira publicação na qual Husserl toma expressamente uma posição sobre a história e na qual trata o problema da historicidade da filosofia, empreendendo longas análises histórico-teleológicas . Porém, antes de compreender porque é possível falar de uma crise das ciências, porque, para Husserl, a lógica, a matemática e a física ainda precisassem de um fundamento último, e, finalmente, porque, para ele, a filosofia seja a ciência capaz de prover este fundamento, o primeiro passo é compreender a sua noção de ciência . As análises histórico-teleológicas ocupam uma posição de destaque na última grande obra de Husserl, correspondendo ao próximo passo lógico : demonstrar como , historicamente, tenham-se construído os equívocos da filosofia e da ciência. Husserl analisa a teleologia ínsita no percurso histórico da filosofia na busca de um fundamento definitivo, o qual, não fora corretamente capturado pelas duas principais posições da filosofia moderna: o objetivismo fisicalista e o subjetivismo transcendental. Tal percurso conduz a filosofia à necessidade de uma tarefa específica, que é a fenomenologia. Esta é chamada a realizar o empreendimento de uma análise intencional da consciência constitutiva do mundo, a qual desvelará pela primeira vez como tema filosófico o mundo-davida , o qual surge como fundamento de todas as ciências: filosofia, lógica, matemática, ciências naturais etc. O trabalho faz então uma revisão de parte da vasta literatura acerca da noção de mundo-da-vida , seguindo as minuciosas considerações de alguns autores: segundo a perspectiva da evolução da idéia de mundo na obra de Husserl, segundo a constituição intersubjetiva do mundo e o relativismo histórico, mas também segundo a consideração do problema filosófico do mundo-da-vida enquanto um universo de ser e de verdade, apresentando, por fim, uma análise segundo a perspectiva da totalidade da vida intencional. No que se refere ao problema das vias para a redução fenomenológica transcendental, que ocupa a terceira parte da obra, analisamos apenas a via por meio da reconsideração do mundo-da-vida já dado, deixando a via da psicologia para uma investigação futura

Background: Dementia is often called the illness of relatives because the whole family is affected and they are forced to take on new roles and adapt to a new life situation. More than half of people with dementia live in ordinary living, many with a relative.  Objective: The purpose of this study is to elucidate relatives' experiences of caring for a relative with dementia in the home. Method: The study was conducted with a qualitative approach with semi-structured interviews. Eight relatives attended, of which one man and seven women who cared for a relative with dementia in the home participated. The material was analyzed based on a qualitative content analysis. Outcome: Relatives saw it as a matter of course to take care of their relatives after being affected by dementia. The interviewees described feelings of loyalty, duty, and love and that their relationship was still characterized by closeness and concern for each other. At the same time, the lives of the relatives who were now facing new difficulties and challenges changed. The study's results eventuated in two main categories: relating to a new life situation and support and strategies, with five subcategories: changing roles, loss of one's life partner, deteriorating health and quality of life, support from the surroundings and own resources. Conclusion: The experience of caring for a close relative with dementia had both positive and negative aspects. They were cared for in love and loyalty. At the same time, many relatives experienced a loss and a feeling of being alone even though the loved one remained alive. In order to cope with their everyday lives, different support and strategies were important. / Bakgrund: Demenssjukdomen kallas ofta för de anhörigas sjukdom. Hela familjen drabbas och tvingas ofta inta nya roller och anpassa sig till en ny livssituation. Mer än en halv miljon personer med demens lever i ordinärt boende, många gånger med en närstående. Syfte: Syftet med studien är att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Åtta anhöriga deltog i studien, varav en man och sju kvinnor som alla vårdade en anhörig med demenssjukdom i hemmet. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De anhöriga såg det som en självklarhet att ta hand om sina närstående efter att de drabbats av demenssjukdom. Informanterna beskrev känslor av lojalitet, plikt och kärlek och deras relation präglades fortfarande av närhet och omtanke till varandra. Samtidigt förändrades livet och man stod inför nya svårigheter och utmaningar. Resultatet mynnade ut i två huvudkategorier; Att förhålla sig till en ny livssituation och Stöd och strategier samt fem underkategorier vilka var; Förändrade roller, Förlust av sin livskamrat, Försämrad hälsa och livskvalitet, Stöd från omgivningen och Egna resurser. Slutsats: Upplevelsen av att vårda en närstående med demens hade både positiva och negativa aspekter. Man vårdade av kärlek och lojalitet. Samtidigt upplevde många anhöriga en förlust och en känsla av att vara ensam trots att den närstående fanns kvar i livet. För att klara vardagen framkom olika stöd och strategier som var viktiga.

This thesis studies political elites’ beliefs about the ideal party leader. This ideal, like other human ideals, is characterized by ambivalence. The thesis explores the ambivalence expressed in party elites’ leadership ideal and how it can be understood. The study draws primarily on qualitative interviews with members of the party elites in the Social Democratic Party and the Liberal Party in Sweden. Specifically, it analyzes the “life world” of the party leaders, party secretaries, group leaders in the Swedish Parliament, and election committee chairmen. Building on classical and modern research on leadership and political parties, the thesis derives an analytical tool to guide the interviews which covers six aspects of party leadership: Characteristics, Leadership style, Tasks, Freedom of action, Representation, and Status. The empirical analysis shows that the elites’ party leadership ideal is ambivalent and different across the two parties. The ambiguities can be summarized as dichotomies, where the ideal leader should encompass both sides of the dichotomy. The Social Democratic Party elites’ ideal is represented by two dichotomies: the leader versus the team and the party versus the government. To bridge the ambiguities, the elite resort to the idea of “anchoring”. This notion resolves conflicts between the leader and the surrounding team and the party and the government. The ideal of the Liberal Party’s elites includes four dichotomies: dogmatism versus pragmatism; idea versus person; appearance (outward-looking) versus action (inward-looking); and free versus constrained. Unlike the case of the Social Democratic Party, it is less evident how the Liberal Party’s elites accommodate the ambiguities. However, an emphasis on accountability and maintaining a balance between existing conflicts, partially remedies the dilemma. Also, the idea of leadership within the Liberal Party is less problematic compared to the Social Democratic Party. In sum, while the Social Democrats’ ideal resembles the “friendly father figure”, the Liberals’ ideal is portrayed by the “superficial intellectual”. The findings also indicate that the way in which the parties were established, their experience of being in government, size, ideology, and position within the party system affect their beliefs about leadership ideals.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling är en omvälvande förändring av patientens livsvärld. Behandlingen är livsuppehållande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgång mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framställts som försämrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling påverkar det dagliga livet är dock personligt och varierande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling. Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebära, beskrevs beskedet som chockartat när de förstod att dialysberoendet var livslångt. Tidsåtgången för behandling minskade möjligheterna att arbeta. Dialysberoendet påverkade relationen till närstående. Betydelsen av delaktighet i behandlingsbeslut, planering och genomförande beskrevs som en känsla av självständighet och ökad egenkontroll. Möjlighet till njurtransplantation sågs som ett hopp. Slutsats: De hälsovinster som de dialysberoende patienterna beskrev genom möjlighet till delaktighet och självständighet, ansågs medverka till ökad livskvalitet – i väntan på hoppet om njurtransplantation.