No description available.

Cities are responsible for an increasingly large share of environmental impacts linked to their resource consumption and production of waste. Understanding how the flows of materials and energy in urban systems contribute to environmental impacts is fundamental for urban sustainability. The combination of Material and Energy Flow Analysis (MEFA) and Life Cycle Assessment (LCA) allows an in-depth evaluation of the city’s metabolism by quantifying the environmental impacts of these flows from a life cycle perspective. This method provides a global perspective on the environmental impacts of the studied system and helps avoiding unintended tradeoffs between life cycle stages or between different types of environmental impact.  This thesis aims to analyze the urban metabolism of the city of Umeå by using a simplified MEFA- LCA methodology. The simplified method aims to evaluate urban metabolism based on the available data, without requiring intensive data inventory, and thus can be a powerful tool to assess the sustainability of cities that have not previously been studied, and for which detailed data on material flows are not available, like in the case of Umeå. The MEFA method was used to identify and quantify the most important flows for 5 main sectors in Umeå’s metabolism: households, construction, transportation, wastewater and solid waste treatment. Then, the environmental impacts of these flows throughout their life cycles were quantified with the LCA methodology. Life cycle inventory data were taken from processes available on the Ecoinvent and Agri-footprint databases, and the impact assessment was done using the ReCiPe midpoint method, considering all impact categories to provide a broader view of the environmental impacts.  The results from the application of the MEFA-LCA methodology provided different but complementary information on the city’s metabolism. The households are responsible for most of the material flows, with water being the most relevant flow, while the transportation sector is responsible for most of the energy flows in the form of fuels. The LCA analysis showed that the households and the transportation sector are responsible for the largest share of the environmental impacts. The flow of manufactured materials is the most relevant for the households sector, followed by energy and foods and drinks. In the transportation sector, private passenger cars and air travel correspond to the largest share of impacts in all categories. Regarding the other three sectors, in the construction sector, concrete and cement represent the material flow with the most impact, while the solid waste and wastewater treatment have small contributions to the total environmental impacts.  The analysis performed in this thesis demonstrated that the MEFA-LCA methodology is a useful tool to evaluate the environmental sustainability of a city’s metabolism. It can assess how different sectors and flows contribute to environmental impacts, without requiring exhaustive data. Thus, it can identify key sectors and flows that should be prioritized when developing strategies or planning future research. / Städer står för en allt större del av miljöpåverkan kopplad till deras resursförbrukning och produktion av avfall. Att förstå hur flöden av material och energi i urbana system bidrar till miljöpåverkan är grundläggande för urban hållbarhet. Kombinationen av material- och energiflödesanalys (MEFA) och livscykelanalys (LCA) möjliggör en djupgående utvärdering av stadens metabolism genom att kvantifiera miljöpåverkan från dessa flöden ur ett livscykelperspektiv. Denna metod ger ett globalt perspektiv på miljöpåverkan från det studerade systemet och hjälper till att undvika oavsiktliga förskjutningar (trade-offs) mellan olika typer av miljöpåverkan eller mellan olika delar av livscykeln.  Detta examensarbete syftar till att analysera den urbana metabolismen i Umeå stad genom att använda en förenklad MEFA-LCA metod. Den förenklade metoden syftar till att utvärdera urban metabolism baserat på tillgängliga data, utan att kräva intensiv datainventering, och kan därmed vara ett kraftfullt verktyg för att bedöma hållbarheten i städer som inte tidigare har undersökts och för vilka detaljerade data om materialflöden inte finns tillgängliga, som i fallet med Umeå. MEFA-metoden användes för att identifiera och kvantifiera de viktigaste flödena för 5 huvudsektorer i Umeås urbana metabolism: hushåll, byggsektorn, transport, avloppsrening och avfallshantering. Sedan kvantifierades miljöpåverkan av dessa flöden under deras livscykel med LCA-metoden. Livscykelinventeringsdata togs från processer tillgängliga på Ecoinvent- och Agri- footprint-databaserna, och miljöpåverkansbedömningen gjordes med hjälp av ReCiPe- midpunktsmetoden, med hänsyn till alla påverkanskategorier för att ge en bredare bild av miljökonsekvenserna.  Resultaten från tillämpningen av MEFA-LCA-metoden gav olika men kompletterande information om stadens metabolism. Hushållen står för merparten av materialflödena, där vatten är det mest relevanta flödet, medan transportsektorn står för merparten av energiflödena i form av bränslen. LCA-analysen visade att hushållen och transportsektorn står för den största delen av miljöpåverkan. Flödet av tillverkat material är det mest relevanta för hushållssektorn, följt av energi samt mat och dryck. Inom transportsektorn motsvarar privata personbilar och flygresor den största andelen påverkan i alla kategorier. När det gäller de övriga tre sektorerna, inom byggsektorn representerar betong och cement det materialflöde som har störst påverkan, medan avloppsrening och avfallshantering har små bidrag till den totala miljöpåverkan.  Analysen som utfördes i denna avhandling visade att MEFA-LCA-metoden är ett användbart verktyg för att utvärdera den miljömässiga hållbarheten hos en stads metabolism. Den kan bedöma hur olika sektorer och flöden bidrar till miljöpåverkan, utan att kräva uttömmande data. Således kan den identifiera nyckelsektorer och flöden som bör prioriteras vid utveckling av strategier eller planering av framtida forskning.

No description available.

Finspång Municipality suspects that the stormwater discharge has a negative impact on the quality of lake Skutbosjön due to its poor quality. Therefore, Tyréns is currently working together with the municipality to introduce new stormwater measures that would help to improve the state of the lake. This study will provide supporting evidence for decision-making by analysing and comparing the potential environmental impacts of a detention pond, an underground detention chamber system (UDCS) and a biofiltration system by utilising life cycle assessment (LCA) methodology. Metrics used in this study include 18 mid-point impact categories that are quantified for each system’s life cycle. The modelled pond had significantly lower adverse environmental impact in 12 impact categories than other systems, and UDCS had the highest environmental impacts in 13 impact categories. For pond, majority of the impacts where attributed to the transport of bulky materials during the decommissioning phase while for UDCS and biofilters, the material production in the construction phase dominated the life cycle impacts. Overall, applying LCA in a context of stormwater management can help in gaining a better understanding of the system’s life cycle and identifying areas of improvement. / Finspångs kommun misstänker att dagvattenutsläppet till Skutbosjön har en negativ påverkan på vattenkvalitet i sjön. Därför arbetar Tyréns tillsammans med kommunen för att införa nya dagvattenåtgärder som ska bidra till att förbättra sjöns tillstånd. Denna studie kommer att ge underlag för beslutsfattande genom att analysera och jämföra den potentiella miljöpåverkan av en dagvattendamm, ett underjordiskt avsättningsmagasin och dagvattenbiofilter genom en livscykelanalys (LCA). Mätvärden som används i denna studie inkluderar 18 effektkategorier som är kvantifierade för varje systems livscykel. Den modellerade dammen hade betydligt lägre negativ miljöpåverkan i 12 effektkategorier än andra system, och avsättningsmagasinen hade den högsta miljöpåverkan i 13 effektkategorier. För dammen tillskrevs merparten av påverkan transporten av skrymmande material under byggfasen, medan för avsättningsmagasinen och dagvattenbiofilter dominerade materialproduktionen i byggfasen. Att tillämpa LCA i ett sammanhang med dagvattenhantering kan hjälpa till att få en bättre förståelse av systemets livscykel och identifiera förbättringsområden.

Trucks are used to transport goods and services using road transportation. Emissions from the transportation industry are rising with every passing year. The Swedish government said in a report in 2009 that they are working to reduce 70% of the greenhouse gas emissions by 2030 to build a pathway for sustainable transportation (Allerup, 2019). New technologies in the field of transportation are coming to the market every year. It is important to evaluate the impacts from these technologies to support the 2030 agenda of Swedish government. Life cycle analysis of trucks can give valuable insight into the hotspots from different life cycle stages. To provide a comprehensive overview of the emissions from different types of heavy duty trucks namely Internal combustion engine trucks (Manual and driverless) and electric trucks (manual and driverless) a life cycle assessment is carried out.  From the comprehensive evaluation of results, following questions are answered. [1] Global warming potential from different types of heavy duty trucks; [2] Impacts from the new automation technology on climate change; [3] Environmental hotspots evaluation of the different truck types; and [4] Impacts of using different fuel types on the Global warming potential. Overall, the life cycle assessment can help the decision makers for taking decisions in order to fulfill the agenda 2030 of the Swedish government but still further research is needed to be done to exactly find out the emissions level of new automation technologies. / Lastbilar används för att transportera varor och tjänster med vägtransport. Utsläppen från transportbranschen ökar för varje år som går. Den svenska regeringen sa i en rapport 2009 att de arbetar för att minska 70% av växthusgasutsläppen till 2030 för att bygga en väg för hållbara transporter. Ny teknik inom transportområdet kommer till marknaden varje år. Det är viktigt att utvärdera effekterna av denna teknik för att stödja 2030-agendan för den svenska regeringen. Livscykelanalys av lastbilar kan ge värdefull inblick i hotspots från olika livscykelsteg. För att ge en omfattande översikt över utsläppen från olika typer av tunga lastbilar, nämligen IC-motor bilar (manuella och förarlösa) och elektriska lastbilar (manuella och förarlösa) genomförs en livscykelbedömning.  Från den omfattande utvärderingen av resultaten besvaras följande frågor. [1] Global uppvärmningspotential från olika typer av tunga lastbilar; [2] Effekter från den nya automatiseringstekniker på klimatförändringar. [3] Miljö Hotspots utvärdering av olika lastbilstyper; och [4] Effekter av användning av olika bränsletyper på den globala uppvärmning potentialen. Sammantaget kan livscykelbedömningen hjälpa beslutsfattarna att fatta beslut för att uppfylla den svenska regeringens dagordning 2030, men ytterligare forskning behövs för att exakt ta reda på utsläppsnivån för ny automatiseringsteknik.  Resultaten av studien visar att elbilen har lägre GWP-utsläpp än IC-motor bilarna. Den förarlösa automatiseringstekniker har 1,37% av de totala GWP-utsläppen när det gäller IC-motor bilar. Medan för elektriska lastbilar bidrar förarlös automatiseringsteknik upp till 12% av de totala utsläppen av elbil.

Current cardiac monitoring devices are rigid, bulky, and integrate poorly with the human skin, obstructing health monitoring for longer periods. With the miniaturization of electronics, soft and stretchable polymer substrate-based cardiac monitoring device is being developed at Mycronic AB to overcome the aforementioned issues and replacing the traditional rigid electronics-based cardiac monitoring devices. Manufacturing of stretchable cardiac monitoring device includes new materials and manufacturing techniques as well as different end-of-life treatments. The sustainability of this kind of stretchable device is often enquired by curious customers and environment enthusiasts. Without a comprehensive scientific study on the environmental performance of this device, it is difficult for the manufacturer to answer such inquiries. Hence, this study aims to carry out a comparative Life Cycle Assessment (LCA) of rigid and stretchable cardiac monitoring devices. The LCA for both the devices was based on ISO 14044:2006 standards. The impact assessment method used was ReCiPe 2016 (Hierarchist). The LCA results showed that the stretchable cardiac monitor had significantly lower impacts than its rigid counterpart. Lower usage of Printed Circuit Board (PCB) in the stretchable device was the main reason for its better environmental performance. The PCB was identified as the major environmental hotspot in both the devices. / Nuvarande hjärtövervakningsanordningar är styva, skrymmande och dåligt integrerade med människans hud och hindrar övervakning under längre perioder. Inom ramen för det europeiska forskingsprojektet SINTEC har Mycronic bidragit till att utveckla en ny design och tillverkningsmetod för en mjuk och töjbar polymersubstratbaserad övervakningsanordning för att övervinna de ovan nämnda hindren med de traditionella alternativ. Tillverkning av töjbar hjärtövervakningsanordning inkluderar nya material och tillverkningstekniker som ger en ökad hållbarhet som ofta efterfrågas av nyfikna kunder och miljöentusiaster. Men utan en omfattande vetenskaplig studie om enhetens miljöprestanda är det dock svårt för tillverkaren att besvara sådana frågor, och därför syftar denna studie till att utföra en jämförande livscykelanalys (LCA) av styva och töjbara hjärtövervakningsanordningar. LCA för båda enheterna baseras på ISO 14044: 2006-standarder. Den konsekvensbedömning som användes var ReCiPe 2016 (Hierarchist). LCA-resultaten visade att den töjbara hjärtmonitorn hade signifikant lägre påverkan än dess styva motsvarighet. Lägre användning av kretskort (PCB) i den töjbara enheten var den främsta anledningen till dess bättre miljöprestanda och just PCB identifierades som den viktigaste miljöhotspoten i båda enheterna.

The circular economy is presented as a solution to reconcile environmental protection with economic endeavours. However, only 9% of the global manufacturing currently deploys circularity. Within the furniture industry, with its intensive use of resources, the adoption remains limited. However, the application of furniture remanufacturing practices in Europe is currently estimated to be a €300M turnover while presumably avoiding around 3.3 to 5.7 Mt CO2 eq. The literature on the transition to circular furniture has not yet identified the success factors and practical insights to facilitate the adoption of circularity. Therefore, this research sets out to evaluate the economic and environmental benefit that could be achieved by transitioning from a business-as-usual furniture product to a circular one. The analysis is conducted in cooperation with two European companies – a circular kitchen start-up and a traditional public seating retailer. A cradle-to-grave life cycle costing and life cycle assessment investigates the two case studies regarding their change trajectories for their costs and environmental impacts. With its novel design and changed material composition, the circular kitchen reduced the global warming potential of a standard kitchen by about 40%, which comes at a cost premium of 5%. Likewise, the circular transformation in the second case indicated similar environmental impact changes and economic benefit compared to the conventional product. The total life cycle costs decreased by 10%, while the results reveal a coincidental lowered global warming potential by one fourth. The integrated assessment also reveals the pre-production and production phase for both case studies as the most impactful even after the application of circular strategies. The outcomes coupled with the qualitative assessment further demonstrated decisive internal and external factors accompanying the successful transition of the furniture companies. Still, a vast amount of similar case studies is necessary to validate the change trajectories to facilitate the industry-wide adoption of circular strategies, as discussed in the present study. / Den cirkulära ekonomin presenteras som en lösning för att förena miljöskydd med ekonomiska mål. Dock använder endast 9% av den globala tillverkningen cirkuläritet i dagsläget. Inom möbelindustrin, med sin intensiva resursanvändning, är cirkuläritet fortfarande begränsat. Samtidigt uppskattas återtillverkning av möbler i Europa omsätta 300 miljoner euro och undvika omkring 3,3 till 5,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.  Litteraturen om övergången till cirkulära möbler har ännu inte identifierat några framgångsfaktorer eller praktiska insikter för att underlätta övergången till cirkuläritet. Denna studie ämnar därför att utvärdera de ekonomiska och miljömässiga fördelar som skulle kunna uppnås genom att övergå från en möbelprodukt som är business-as-usual till en cirkulär produkt. Analysen görs i samarbete med två europeiska företag – en cirkulär köks-startup och en traditionell återförsäljare av möbler för offentliga rum och ytor. Genom livscykelkostnads- och livscykelanalys undersöktes de två fallstudierna.  Med sin nya design och förändrade materialkomposition minskade det cirkulära köket den globala uppvärmningspotentialen i ett standardkök med cirka 40%, vilket skedde till en kostnadspremie på 5%. På samma sätt visade den cirkulära omvandlingen i det andra fallet liknande miljökonsekvensförändringar och ekonomiska fördelar jämfört med den konventionella produkten. De totala livscykelkostnaderna minskade med 10%, medan även potentiell klimatpåverkan minskade med en fjärdedel. Den integrerade bedömningen visar också att förproduktions- och produktionsfasen för båda fallstudierna är de faserna med mest signifikant påverkan, även efter tillämpningen av cirkulära strategier.  Resultatet demonstrerar tydliga interna och externa faktorer som medföljer en framgångsrik övergång för möbelbolag. En stor mängd liknande fallstudier är dock nödvändiga för att validera de kvantitativa fynden och facilitera bredare applicering av cirkulära strategier inom sektorn.

Denna studie tar upp om det är mer hållbart att renovera en befintlig byggnad eller riva den nuvarande och bygga en ny ur ett klimat perspektiv. Målet är, med hjälp av livscykelanalys, undersöka ämnet. Studien har avgränsats till att fokusera på ekologisk hållbarhet och redovisar endast klimatpåverkan och energibehov. Metoden som har använts är en litteraturstudie där tidigare projekt som stått inför frågan om ätt riva eller renovera?”har beaktats. Dessutom undersöks forskningsartiklar som studerar området. Studien baseras på två svenska skrifter och tre internationella som sedan diskuteras och analyseras. Samtliga artiklar styrker argumentet att renovering är det optimala valet även då nybyggnation kan bidra till energieffektivitet vid driftstadiet. Renovering uppnår i stort sett samma resultat när det gäller energiförbrukning samtidigt som detta alternativ har en lägre klimatpåverkan. / This study will address the sustainability of renovating an existing building compared to demolishing the current one and building a new one. The scope of the study has been limited to ecological sustainability, specifically two parameters; climate impact and energy consumption. The methodology used for this project is a literature study in which previous project essays and research articles investigating the issue of to demolish or renovate?­ is taken into consideration. Where the subject was investigated using a life cycle assessment. This study is based on two Swedish publications and three international ones, which are discussed and analyzed. All included articles support the argument that renovation is the preferred choice, although new construction can contribute to energy efficiency at the operational stage. Compared to demolishing and rebuilding, renovation results in similar energy consumption, while achieving a more modest climate impact.

In recent decades, life cycle assessment (LCA) has become a commonly used approach worldwide when studying environmental impacts linked to waste management systems. These systems are of a complex nature which includes everything from technical solutions, the environmental influence, and various stakeholders. To facilitate studies within this area of research, different LCA models are often utilised. WAMPS is a software specifically developed for assessing the environmental and economic impacts for a waste management system. During recent years, the work to bring the model up to date has begun as the software has not been modernised since it was developed in the early 2000s. The purpose of this degree project is to propose new emission factors for recycling and virgin production of glass, aluminium, steel, and plastic. In addition to this, the study intends to investigate how the implementation of the new figures may affect the results obtained in WAMPS.  To fulfil the purpose of the thesis, LCI datasets were collected for each material and evaluated according to three DQIs (Temporal representativeness, geographical representativeness, and documentation). New emission factors were developed based on the evaluation and discussions within the project group, to ensure that all relevant activities of the studied life cycles were included. The implications from implementing the new emission factors were investigated through a comparison with the old values. This was conducted through comparing the obtained results from WAMPS per one tonne of material as well as for a simple scenario.  The evaluation of the collected LCI data shows that many of the datasets represent average production in countries within Europe and that the data were generally older than five years old. The results show that the datasets were primarily well documented according to the criterion utilised in this study. Processes from EcoInvent were mainly used to develop the proposed emission factors. The implementation of the new emission factors in WAMPS resulted in significant change in potential environmental impact per tonne of material. Especially for the impact category photooxidation formation. For the scenario, the results indicated that a significant change in potential environmental burden is received when implementing the new emission factors. A reduction in total impact was obtained for all categories where eutrophication showed the largest absolute difference.  The developed emission factors are considered appropriate based on the design of this thesis. However, it is concluded that these have several limitations that are important to take into account if these were to be implemented in WAMPS in the future. In addition, it is considered established that an update may be considered reasonable based on the result obtained. / Under de senaste decennierna har livscykelanalys (LCA) blivit ett vanligt tillvägagångssätt världen över vid analyser av potentiella miljöeffekter kopplade till avfallshanteringssystem. Dessa system är av komplex natur och inkluderar allt från teknologiska lösningar, miljöpåverkan samt flera intressenter. För att underlätta dessa studier används idag ofta olika LCA-modeller. WAMPS är ett program som är särskilt utvecklad för att bedöma både miljömässiga- och ekonomiska konsekvenser kopplat till avfallshanteringssystem. Under de senaste åren har arbetet med att uppdatera modellen påbörjat eftersom programvaran inte har uppdaterats sedan början av 2000-talet. Syftet med detta examensarbete är att föreslå nya emissionsfaktorer för återvinning och jungfrulig produktion av glas, aluminium, stål, och plast. Utöver detta avser studien att studera hur implementeringen av de nya siffrorna inverkar på resultatet som erhålls i WAMPS.  För att uppfylla tesen av detta arbete samlades LCI data in för varje material och utvärderades enligt tre DQI:er (Temporal representativitet, geografisk representativitet och dokumentation). Nya utsläppsfaktorer utvecklades baserat på utvärderingen och genom diskussioner inom projektgruppen. Framförallt för att säkerhetsställa att alla relevanta aktiviteter i de studerade livscyklerna är inkluderade. Konsekvenserna av implementeringen av utsläppsfaktorerna undersöktes genom en jämförelse av resultat som erhölls i WAMPS då de nya samt de tidigare faktorerna nyttjas. Detta gjordes både per ton material samt genom ett enkelt scenario.  Utvärderingen av den insamlade LCI datan påvisar att många av dataseten representerar genomsnittlig produktion inom Europa och att datan generellt var insamlad för minst 5 år sedan. Resultatet påvisar att dataseten är väldokumenterad enlig indikatorn som ställts upp i denna studie. Främst användes processer från EcoInvent för att utveckla de nya emissionsfaktorerna. Implementeringen av emissionsfaktorerna i WAMPS resulterade i signifikanta skillnader i potentiell miljöpåverkan per ton material, främst för bildning av fotooxid. För fallet med scenariot indikerade studiens resultat att en betydande förändring av den potentiella miljöbelastningen erhålls när de nya utsläppsfaktorerna implementeras. Dessutom påvisades en minskning av miljöeffekterna för alla kategorier varav eutrofiering visade den största absoluta skillnaden.  Slutligen anses de utvecklade emissions faktorerna vara lämpliga utifrån utformningen av denna tes. Dock dras slutsatsen att dessa har flertalet begränsningar som är viktiga att ta i hänsyn ifall dessa implementeras i WAMPS i framtiden. Dessutom anses det vara fastställt att en fortsatt uppdatering kan anses rimlig utifrån det erhållna resultatet.

A quay is a structure which is constructed along the shoreline for docking purposes. When the quay is constructed using reinforced concrete, damage over time happens under the combined action of chemical and mechanical corrosion of the varied materials. The quay columns situated in the seawater are commonly corroded due to the chloride ingress and frost attack. These deteriorations significantly reduce the service life of the quay column. Reinforced concrete materials are traditionally used to repair the eroded quay structures in the present circumstances but have significant environmental impacts. As a sustainable alternative, a calcareous electrochemical precipitation, induced mineral deposition (IMD) after sea water electrolysis, has been suggested for refurbishing underwater structures. This thesis aims to evaluate the carbon footprint associated with the IMD approach from a life cycle perspective. The critical hotspots and the trade-offs of this approach are identified and compared with the concrete-based refurbishment. It is found that the primary contributors to the carbon emissions are the upstream processes involving the production of IMD materials. Similarly, a significant amount of carbon emissions occurs from the use of electricity in the downstream processes. However, IMD approach outperforms the concrete refurbishment on an overall climate change impact. The results from the sensitivity analysis also demonstrate that use of less carbon- intensive anode materials and the complete transition of grid electricity in the use phase into renewable energy resources would environmentally benefit the IMD approach. Therefore, for the refurbishment of marine quay columns, the IMD approach with asserted recommendations would be a sustainable alternative to the current practices. / En kaj är en betongkonstruktion som är byggd längs strandlinjen för dockningsändamål. När kajen är konstruerad med hjälp av armerad betong, händer skador med tiden under kombineradverkan av kemisk och mekanisk korrosion av de varierade materialen. Kajkolonner som ligger i havsvattnet kan frätas sönder (eroderas) genom inträngning från kloridsalter och frostattacker. Dessa frätskador minskar avsevärt kajkolonnens livslängd. Material av armerad betong används traditionellt för att reparera de eroderade kajstrukturerna, men har en betydande miljöpåverkan. Som ett hållbart alternativ har en kalkhaltig elektrokemisk nederbörd, ”inducerad mineral nedfall” (IMD) efter havet vatten elektrolys, föreslagits för renovering av kajkolonnens undervattensstruktur. Denna avhandling syftar till att utvärdera de koldioxidavtryck som är förknippade med IMD-ansatsen ur ett livscykelperspektiv. De kritiska ”hotspots” och kompromisser för detta tillvägagångssätt identifieras och jämförs med den traditionella betongbaserade renoveringen. Det konstateras att de främsta bidragsgivarna till koldioxidutsläppär de uppströmsprocesser som omfattar produktion av IMD-material. På samma sätt uppstår en betydande del av koldioxidutsläpp påverkan genom användning av el i de efterföljande processerna. IMD-metoden överträffar dock den traditionella renoveringen när det gäller den övergripande inverkan på klimatförändringarna. Resultaten från känslighetsanalysen visar också att användning av mindre kolintensiva anodmaterial och fullständig övergång av förnybar el i användningsfasen skulle gynna IMD-metoden utifrån ett miljöperspektiv. För renovering av betongkolonner för marina kajer skulle därför IMD-metoden med rekommendationer från denna studie vara ett hållbart alternativ till den nuvarande praxisen.