Bakgrund Personcentrerad vård är en av grunderna i svensk hälso- och sjukvård, med stöd i såväl sjuksköterskans kärnkompetenser som svensk lagstiftning. En personcentrerad omvårdnad innebär att fokus ligger på hela människan och dennes unika behov, resurser och erfarenheter. Studier visar att personcentrerad vård mynnar i nöjdare, mer delaktiga patienter samt en mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Syfte Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av personcentrerad vård. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Elva artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed analyserades och sammanställdes med hjälp av Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna var av såväl kvalitativ som kvantitativ design. Resultat Det fanns en övergripande bild bland sjuksköterskor om vad personcentrerad vård innebar, men upplevelsen av hur personcentreringen fungerade i praktiken varierade beroende på i vilket sammanhang som vården bedrevs. Engagemang, erfarenhet och samarbete ansågs avgörande för att skapa en god personcentrerad vård, medan hög arbetsbelastning och tidsbrist skapade barriärer för en lyckad implementering. Slutsats Sjuksköterskans upplevelse av personcentrerad vård var att det borde finnas som en naturlig del i all omvårdnad. Det fanns dock en rad faktorer, såväl hindrande som gynnande, för att tillämpa personcentrerad vård fullt ut. / Background Person-centred care is one of the foundations of Swedish healthcare, supported by both the nurses core competencies and Swedish legislation. Person-centred care means that the focus is on the whole person and their unique needs, resources and experiences. Studies show that person-centred care resulted in more satisfied, more involved patients and a more cost-effective healthcare. Aim The aim of this review was to describe the nurses experience of person-centred care. Method The thesis was carried out as a structured literature review. Eleven articles from the databases Cinahl and Pubmed were analyzed and compiled using Fribergs analysis method. The included articles were of both qualitative and quantitative design. Results There was an overall picture among nurses of what person-centred care meant, but the experience of how person-centred care worked in practice varied depending on the context in which the care was conducted. Commitment, experience and collaboration were considered crucial to creating good person-centred care, while high workload and lack of time created barriers for a successful implementation. Conclusions The nurses experience of person-centred care was that it should be a natural part of all nursing. However, there were several factors, both hindering and favouring, for fully applying person-centred care.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter med trycksår har olika upplevelser av att leva med trycksår, vårdas med trycksår och faktorer som påverkar patienters delaktighet i det förebyggande och vårdandet av trycksår. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med trycksår. Metod: En allmän litteraturöversikt där åtta kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde brist på resurser, hög arbetsbelastning och tidsbrist som verkar som ett hinder i vårdandet av patienter med trycksår. Bristande kompetens var även befintlig bland sjuksköterskor och patienter vilket även påvisades som ett hinder i vårdandet. Bristande samarbete bland sjuksköterskor och patienter resulterade i en bristfällig följsamhet hos en del patienter vilket även påverkade vårdandet av patienter negativt. Slutligen påvisades även en emotionell påverkan hos en del sjuksköterskor i vårdandet av patienter med trycksår. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor upplevde flertal hinder i vårdandet av patienter med trycksår, i och med detta bör riktlinjer, arbetsförhållanden och utbildning kring vården relaterad till trycksår ses över för att möta dessa hinder och säkerställa en mer patientsäker vård. / Background: Previous research shows that patients with pressure ulcers have different experiences of living with pressure ulcers, being cared for with pressure ulcers and factors that affect patients' participation in the prevention and care of pressure ulcers. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences with caring for patients with pressure ulcers. Method: A general literature review where eight qualitative articles and four quantitative articles were analyzed. Results: The results showed that nurses experience a high workload and a lack of time and resources that acts as an obstacle in the care of patients with pressure ulcers. A lack of competence and knowledge was also existing among nurses and patients, which was also shown as an obstacle in caring of patients with pressure ulcers. Lack of cooperation among nurses and patients resulted in a lack of adherence among some patients, which also negatively affected the care of the patients. Finally, an emotional impact was also demonstrated by some nurses in the care of patients with pressure ulcers. Conclusions: It transpired that nurses experience several obstacles in the care of patients with pressure ulcers and as a result, guidelines, working conditions and education regarding pressure ulcer care should be reviewed to meet these obstacles and ensure more patient-safe care.

Bakgrund Palliativ vård innebär en helhetssyn av patienter som lever med en obotlig och livshotande sjukdom, där målet är att främja livskvalitet samt ge stöd till närstående. Palliativ hemsjukvård har blivit allt vanligare, vilket kräver att sjuksköterskor är självständiga och har kunskap inom arbetet för att utföra god och säker vård. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativvård i hemmet. Metod Litteraturöversikten genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som tillämpas vid systematiska översikter. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan 2012–2022. Sökningen resulterade i 16 artiklar med kvalitativ ansats som analyserades med hjälp av Fribergs (2017a) femstegsmodell. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier med sex underkategorier byggt på sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet: sjuksköterskors roll, relationer och utmaningar. Resultatet belyser vikten av kompetens och teamsamverkan, goda relationer till patienter och närstående samt utmaningar med hemmiljön och tidsbrist. Slutsats Hemmet upplevdes som en speciell plats att utföra vård på och det kunde vara svårt att anpassa vården utifrån patienternas hem. Det självständiga arbetet var utmanande och tidskrävande samtidigt som det upplevdes meningsfullt. För att känna trygghet i arbetet var fungerande teamsamverkan, stöd från kollegor samt kunskap inom området avgörande. En förtroendefull relation till patienter och närstående underlättade sjuksköterskornas dagliga arbete och var viktigt för att kunna utföra god palliativ vård. / Background Palliative care involves a holistic view of patients living with an incurable and life-threatening illness, where the goal is to promote quality of life and provide support to relatives. Palliative home care has become more common, which requires nurses to be independent and have knowledge in their work to provide good and safe care. Aim The aim of this literature review was to illustrate nurses’ experiences of palliative care at home. Method The literature review was conducted through a literature study that was structured with the element of methodology used in systematic reviews. The articles were searched in the databases CINAHL and Pubmed and were published between 2012–2022. The search resulted in 16 articles with a qualitative approach that were analyzed using Friberg’s (2017a) five-step model. Results The result revealed three main categories with six subcategories based on nurses’ experience of palliative care at home: nurses’ role, relationships and challenges. The results illustrate the importance of competence and team collaboration, good relationships with patients and relatives, challenges with the home environment and lack of time. Conclusions The home was perceived as a special place to provide care and it could be difficult to adapt care in patients’ homes. The independent work was challenging and time consuming, while at the same time it was meaningful. Effective teamwork, support from colleagues and knowledge were crucial to feel safe in the work. A trusting relationship with patients and relatives facilitated the nurses' daily work and was important to perform good palliative care.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett globalt växande problem. Stigmatisering och diskriminering mot personer med övervikt och fetma förekommer i alla samhällets kontexter, så även inom hälso- och sjukvården och förvärrar situationen för de drabbade. Det förekommer att hälso- och sjukvårdpersonal har förutfattade meningar och fördömande attityder gentemot personer med övervikt och fetma. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med övervikt eller fetma upplever hälso- och sjukvården. Metod Strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologin som används vid systematiska litteraturöversikter. Litteraturöversiktens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats med en integrativ analysmetod. Resultat Resultatet delades in i fyra huvudteman; Negativa upplevelser, Ojämlika förutsättningar, Positiva upplevelser och Kommunikation med tillhörande subteman. Patienter har upplevelser av stigmatisering och diskriminering inom hälso- och sjukvården och att hälso- och sjukvårdspersonal är mycket fokuserade på vikten. Patienter upplever att personal saknar kunskap om övervikt och fetma och dess komplexitet. Ett bättre bemötande upplevdes inom specialiserad obesitasvård. Slutsats Patienter med övervikt och fetma upplever olika grader av stigma och diskriminering. Patienter avstår från att söka vård, vilket kan resultera i att små problem kan bli till stora och ett onödigt lidande. / Background Overweight and obesity are an increasingly worldwide spread problem. Stigma and prejudices against people with overweight or obesity exist in every social context, including health care, which makes the situation for the affected even worse. Health care personnel tend to have assumptions and denouncing attitudes towards people with overweight or obesity. Aim To describe how patients with overweight or obesity are experiencing the health care. Method A structured literature review with elements from the methodology used in systematic literature reviews. The result of the review is based on 16 scientific articles which were analyzed with an integrative analysis. Results The result was divided into four main themes: Negative experiences, Unequal presumptions, Positive experiences and Communications, which then were followed by subthemes. Patients have experiences of stigmatization and discrimination in health care and that health care personnel have a primary focus on the patients’ weight. Patients experience that health care personnel have a lack of knowledge about overweight and obesity as well as of its complexity. Patients experienced a better approach from healthcare personnel in specialized obesitas care. Conclusions Patients with overweight or obesity experience different levels of stigmatization and discrimination in health care. Patients avoid help seeking, which may cause smaller issues to become more serious conditions. Mainly, it leads to an unnecessary suffering.

Bakgrund: Antalet flyktingar världen över ökar och fortsätter enligt UNHCR:s mätningar att öka och utgör därmed även en växande patientgrupp. Flyktingars tillgång till vård påverkas negativt av flertalet faktorer vilket kan ge allvarliga konsekvenser för deras hälsa. Sjuksköterskan är ofta flyktingarnas första kontakt med hälso- och sjukvården i ankomstlandet och spelar därför en viktig roll i att överkomma dessa hinder. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta och vårda flyktingar inom hälso- och sjukvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som följde Polit och Becks niostegsmodell, kvalitativa originalartiklar inkluderades och analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke. Resultat: Tre teman med åtta underteman identifierades: Utmaningar i yrkesrollen med underteman att förstå varandra samt komplexitet och en vidgad yrkesroll. Känslor och dilemman och underteman svåra känslor och hanteringsstrategier, inställning till flyktingar samt etiska dilemman. Utmaningar för god omvårdnad med underteman strukturella hinder, behov av mer kunskap samt tid – en bristvara. Slutsats: Sjuksköterskor upplever ett antal hinder i vården av flyktingar, varav kommunikationssvårigheter är det enskilt största. Här är tolken ett viktigt verktyg. Vidare forskning kring tolkar och deras funktion i vårdmötet behövs för att identifiera såväl framgångsfaktorer som hinder kring kommunikation via tolk. / Background: The number of refugees worldwide is increasing and, according to UNHCR's measurements, continues to increase and thus also constitutes a growing patient group. Refugees' access to care is negatively affected by several factors, which can have serious consequences for their health. The nurse is often the refugees' first contact with health care in the country of arrival and therefore plays an important role in overcoming these obstacles. Aim: To describe nurses' experiences of meeting and caring for refugees within the health care system. Method: A qualitative literature study that followed Polit and Beck's nine-step model, qualitative original articles were included and analyzed using thematic analysis according to Braun and Clarke. Result: Three themes with eight sub-themes were identified. The main themes were challenges in the professional role, emotions and dilemmas and challenges for good nursing. Conclusion: Nurses experience several obstacles in the care of refugees, of which communication difficulties are the single greatest. Here the interpreter is an important tool. Further research on interpreters and their function in the care meeting is needed to identify both success factors and obstacles regarding communication via an interpreter.

Bakgrund: Antalet barn med autism inom hälso- och sjukvård har ökat under senare decennier. Föräldrar till barn med autism söker, likt föräldrar till barn utan autism, hälso- och sjukvård, av andra skäl än autism. Dessa kan således träffa sjuksköterskor längs hela vårdkedjan. Bemötandet med barn med autism ställer extra krav på kompetens, extra tid och tålamod.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur föräldrar till barn med autism erfarit bemötandet av vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Litteratur söktes via databaserna Cinahl och PubMed, vilket gav tio vetenskapliga originalartiklar, som analyserades enligt beskrivningen av Popenoe et al. (2021). Resultat: I resultatet framkom att föräldrar till barn med autism gällande bemötande från vårdpersonal erfarit att: vårdpersonal hade varierad kunskap om barn med autism, vårdpersonal hade svårt att kommunicera med barn med autism, vårdpersonal stöd känts otillräckligt. Slutsats: Resultatet i denna studie ger insikt i vårderfarenheter hos föräldrar till barn med autism. Beskrivelsen och förståelsen för hur föräldrar till barn med autism skulle vilja att sjukvården förbättras, skulle kunna underlätta framgångsrika bemötande för barn med autism. / Background: The number of children with autism in healthcare has increased in recent decades. Parents of children with autism, like parents of children without autism, seek health care for reasons other than autism. These can thus meet nurses along the entire care chain. Dealing with children with autism places extra demands on competence, extra time and patience. Aim: The purpose of this literature review was to describe how parents of children with autism experienced the treatment of healthcare professionals. Method: A literature review with descriptive design and qualitative approach. Literature was searched via the databases Cinahl and PubMed, yielding ten original scientific articles, which were analyzed as described by Popenoe et al. (2021). Result: The result showed that parents of children with autism regarding treatment from healthcare staff experienced that: healthcare staff had varied knowledge about children with autism, healthcare staff had difficulty communicating with children with autism, healthcare staff support felt insufficient. Conclusion: The result of this study provides insight into the caregiving experiences of parents with children with autism. Describing and understanding how parents of children with autism would like the healthcare to improve, could facilitate successful treatment for children with autism.

Bakgrund: Obstipation är ett vanligt förekommande tillstånd världen över med en varierande prevalens mellan 0,7% - 79%. Symtomen är subjektiva men vanligt beskrivna symtom är buksmärta, illamående och trötthet. En påverkan på det psykologiska och sociala välbefinnandet är uttalat. Syfte: Att beskriva individens upplevelse vid obstipation. Metod: Studien är en litteraturstudie som genererade i nio vetenskapliga artiklar genom sökningar i vetenskapliga databaser. Likheter och olikheter jämfördes i samtliga artiklar och fyra huvudkategorier kunde identifierades. Resultat: Följande huvudkategorier presenterades; (i) individers upplevelser av förståelse från vården, (ii) individers upplevelser kring behandlingsmetoder, (iii) individers upplevelser av fysiska obstipationssymtom (iv) obstipations påverkan på det psykiska och sociala välbefinnandet. Personcentrerad vård beskrivs som bristande då det föreligger ett tabu och känslighet kring ämnet. Kommunikation om obstipation initieras sällan av personal inom hälso-och sjukvården vilket har betydelse för information kring behandlingsmetoder och livsstilsförändringar. Obstipation är en bidragande faktor till ett försämrat psykiskt och socialt välbefinnande. Konklusion: Tillståndet är vanligt förekommande och måste därför normaliseras bland både individer och inom hälso- och sjukvården. Det krävs för att skapa bättre förutsättningar att kunna hantera tillståndet och för ett ökat välbefinnande. / Background: Constipation is a common condition worldwide with a varying prevalence between 0.7% - 79%. The symptoms are subjective but commonly described symptoms are abdominal pain, nausea and fatigue. An impact on psychological and social well-being is pronounced. Aim: To describe the individual's experience of constipation. Method: The study is a literature study that generated nine scientific articles through searches in scientific databases. Similarities and differences were compared in all articles and four main categories could be identified. Results: The following main categories were presented; (i) individuals' experiences of understanding from care, (ii) individuals' experiences of treatment methods, (iii) individuals' experiences of physical constipation symptoms (iv) constipation's impact on psychological and social well-being. Person-centred care is described as lacking as there is a taboo and sensitivity around the subject. Communication about constipation is rarely initiated by health care staff, which is important for information about treatment methods and lifestyle changes. Constipation is a contributing factor to impaired mental and social well-being. Conclusion: The condition is common and must therefore be normalized both among individuals and within health care. It is required to create better conditions to be able to manage the condition and for increased well-being.

Bakgrund: Depression är en vanligt förekommande sjukdom som drabbar var femte person i världen. Att leva med depression har en negativ effekt på patienters livskvalitet och aktivitet i det dagliga livet. Fysisk aktivitet används som en omvårdnadsåtgärd för behandling av depression. Syftet: att beskriva patienters erfarenhet av fysisk aktivitet vid depression. Metod: Examensarbetet genomfördes som en allmän litteraturstudie. Tre databaser användes för artikelsökningen, samtliga databaser är av relevans till området omvårdnad. Sökningarna resulterade i tio resultatartiklar som analyserades och granskades utifrån bedömningsmall. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades; (I) fysisk aktivitet vid depression resulterar i en förbättrad hälsa genom att förbättra välbefinnande och lindra symtom, (II) fysisk aktivitet vid depression resulterar i förbättrad egenmakt genom att påverka självförtroende och förmåga att hantera depression, och (III) fysisk aktivitet vid depression underlättas av externt stöd såsom socialt stöd från vänner, familj och sjukvårdspersonal samt påverkas av miljön. Konklusion: Fysisk aktivitet har en positiv effekt på hälsa och egenmakt och underlättas av externt stöd hos patienter med depression. Fysisk aktivitet kan användas i omvårdnad för att hantera symtom och förbättra livskvalitet. För att integrera fysisk aktivitet i behandlingen av depression är det viktigt för sjuksköterskor att identifiera hinder och stödja patienter i behandlingen. / Background: Depression is a common illness that affects one in five peopleworldwide. Living with depression has a negative impact on patients’ qualityof life and activities of daily life. Physical activity is used as a nursingintervention for the treatment of depression. Aim: To describe patients’experiences of physical activity in depression. Method: The thesis wasconducted as a general literature review. Three databases were used for thearticle search, all relevant to the nursing field. The searches resulted in tenarticles that were analyzed and reviewed. Results: Three main categorieswere identified; (I) physical activity in depression results in improved healthby improving well-being and relieve symptoms, (II) physical activity indepression results in improved empowerment by affecting self-confidenceand the ability to manage depression, and (III) physical activity in depressionis facilitated by external support as social support from friends, family andhealthcare workers and is affected by the environment. Conclusion: Physicalactivity has a positive effect on the health and empowerment and facilitatedby external support in patients with depression. Physical activity can be usedin nursing to manage symptoms and improve quality of life. To integratephysical activity into the treatment of depression, it is important for nurses toidentify barriers and support patients in their treatment.

Bakgrund: Förekomsten av svårläkta sår i världen är hög. Kunskapen gällande hur det är att leva med svårläkta sår är bristfällig. Studien belyser den omfattande inverkan som svårläkta sår kan ha på den drabbade personens upplevda livskvalitet. Studien ger värdefull kunskap för vårdpersonal och beslutsfattare som arbetar med sårvård. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av att leva med svårläkta sår. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Kvalitativ innehållsanalys har använts som analysmetod av de inkluderade artiklarna. Resultat: Personer med svårläkta sår får ofta otillräcklig och inkonsekvent vård, vilket leder till bristande förtroende för vårdpersonal. Bristfällig kommunikation och dokumentation kan orsaka upplevelser av förvirring och maktlöshet för patienterna. Litteraturstudien resulterade i fyra kategorier som beskriver erfarenheter av att leva med kroniska sår: isolering och skam, smärta, sjukvård och livskvalitet. Konklusion: Personer med svårläkta sår känner ofta isolering, skam och smärta vilket påverkar livskvaliteten negativt. Vårdgivare bör ta hänsyn till emotionella och sociala utmaningar och informera patienter om smärtlindring och behandling. Vårdgivare bör även skräddarsy behandlingen och vården för att uppfylla varje patients specifika behov. Ytterligare forskning krävs för att förbättra vårdkvaliteten. / Background: The prevalence of hard-to-heal wounds worldwide is high. There is a lack of knowledge about what it is like to live with a hard-to-heal wound. This study highlights the extensive impact that hard-to-heal wounds can have on the affected person’s perceived quality of life. The study provides valuable knowledge for healthcare professionals and policy makers involved in wound care. Aim: To highlight experiences of living with difficult to heal wounds. Method: This study is a general literature review based on eight scientific articles. Qualitative content analysis has been used as a method of analysis of the included articles. Results: People with hard-to-heal wounds often receive inadequate and inconsistent care, leading to a lack of trust in healthcare professionals. Poor communication and documentation can cause confusion and powerlessness for patients. This study on chronic wounds identified four main themes: isolation and shame, pain, healthcare, and quality of life. Conclusion: People with difficult-to-heal wounds often feel isolation, shame and pain, which negatively affects the quality of life. Caregivers should consider emotional and social challenges and inform patients about pain relief and treatment. Researchers and health care providers should tailor treatment and care to meet specific needs and further develop research to improve the quality of care.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar 10 % av alla fertila kvinnor runt om i världen. Cirka 176 miljoner kvinnor beräknas leva med sjukdomen. Personer med endometrios söker vård på lika instanser inom hälso- och sjukvården där den grundutbildade sjuksköterska kommer att möta dessa patienter. Kunskap om endometrios och hur sjukdomen påverkar personens fysiska och psykiska hälsa är relevant för sjuksköterskans omvårdnad. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa livskvalitet hos kvinnor med endometrios. Metod: En litteraturstudie med 12 artiklar med en kvalitativ studiedesign. Artiklar hämtades från tre databaser Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultatet analyserades med en induktiv innehållsanalys med fokus på kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet blev fem huvudkategorier och åtta subkategorier för att besvara litteraturstudiens syfte. Huvudkategorierna var: smärta, psykisk ohälsa, dyspareuni och fertilitet, biverkningar av behandling samt positiva aspekter. Konklusion: Personer som lever med endometrios har upplevt att de inte blivit sedda som en människa utifrån egna individuella behov. Resultatet visade att personers livskvalitet med diagnosen endometrios påverkade deras psykiska och fysiska hälsa. Sjuksköterskan kan med hjälp av kunskap om och förståelse för sjukdomen utveckla omvårdnaden och omvårdnadsåtgärder för personer med endometrios. Sjuksköterskan bör arbeta personcentrerat och samverka i team med andra professioner för att lindra lidande och förbättra personens livskvalitet. / Background: Endometriosis is a chronic inflammatory disease which affects 10% of all fertile women in the world. Approximately 176 million women lives with the disease. People with endometriosis seek treatment at different professions in the healthcare system where the undergraduate nurse is going to meet these patients. Knowledge about endometriosis and about how the disease affects a human's physical and psychological health is relevant for nursing. Aim: The purpose of this literature review was to illustrate quality of life among women with endometriosis. Method: A literature review based on 12 articles with qualitative study design. The articles were retrieved from three databases Cinahl, PubMed and Psycinfo. The results from the articles were analyzed with an inductive content analysis with focus of main categories and subcategories. Result: The result of the study identified 5 main categories and 8 subcategories. The main categories were pain, mental illness, dyspareunia and fertility, treatment side effects and positive aspects of disease. Conclusion: People living with endometriosis feel that they haven’t been seen as a human being with individual needs. Women’s quality of life with the diagnosis of endometriosis affects their psychological and physical health. With the help of new knowledge and understanding of the disease, the nurse can develop the fundamentals of care and nursing interventions. The nurse works person- centered and consociates in team with other healthcare professions to ease suffering and to improve their quality of life.