Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett av 22 yrken som kräver legitimation som bevis på att man genomgått erforderlig utbildning och har kompetens att arbeta inom yrket. Sjuksköterskan är ledare inom omvårdnad och bör besitta en mängd olika egenskaper för att kunna utföra sitt arbete. Efterfrågan av grundutbildade sjuksköterskor ökar i samband med ett ökat antal invånare i Sverige samt ökat antal äldre personer i samhället. Trots en ökning av utfärdade sjuksköterskelegitimationer uppger flertalet regioner i Sverige att det råder brist på grundutbildade sjuksköterskor. Sjuksköterskebristen ger negativa konsekvenser i sjuksköterskors yrkesutövning och har en direkt påverkan på patientsäkerheten. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor överväger att lämna sin arbetsplats upprepat antal per år.Syfte: Att beskriva faktorer som kan influera sjuksköterskan att lämna sin arbetsplats inom hälso- och sjukvården.Metod: Litteraturöversiktens resultat baseras på 15 vetenskapliga artiklar som är publicerade mellan åren 2010 och 2020. Artiklarna hämtades i databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: Resultatet delades in i två huvudkategorier som benämndes Organisatoriska faktorer och Individuella faktorer. Vidare kunde sex subkategorier identifieras med koppling till huvudkategorierna.Slutsats: Sjuksköterskor väljer att lämna sin arbetsplats på grund av en mängd olika faktorer, där en bristfällig arbetsmiljö sticker ut som den främsta faktorn. Sjuksköterskor upplever en hög arbetsbörda i kombination med underbemanning på arbetsplatsen som leder till att sjuksköterskor väljer att lämna, vilket påverkar både patienter och sjuksköterskor. För att undvika att sjuksköterskor väljer att lämna sin arbetsplats är det av vikt att de upplever en god arbetsmiljö, bra ledning och att de har en positiv uppfattning av sitt yrke. / Background: The nursing profession requires a license as proof you have undergone the required education and possess the skills to work in the profession. The nurse is a leader in nursing and should possess a variety of qualities in the workplace. The demand for nurses is increasing in relation with an increasing population in Sweden and an increase in aging people in society. Despite an increase in issued nurse licenses, a majority of the regions in Sweden state that they are experiencing a shortage of nurses. The nursing shortage has a negative impact on nursing practice and patient safety. Previous research shows that nurses consider leaving their workplace multiple times per year.Aim: To describe factors that may influence nurses’ intention to leave their workplace in healthcare.Method: The result of the literature review is based on 15 scientific articles published between the years 2010 and 2020. The articles were found in the databases CINAHL and PubMed.Results: The results were divided into two main categories which were named Organizational factors and Individual factors. Furthermore, six subcategories were identified that were connected to the main categories.Conclusion: Nurses choose to leave their workplace due to several factors where an inadequate work environment is the main factor. Nurses experience a high workload in combination with understaffing in the workplace which leads to nurses choosing to leave, which in turn affects both patients and nurses. To avoid nurses choosing to leave their workplace it is important that they experience a good work environment, adequate management and a positive view of their profession.

Sammanfattning Bakgrund: Ehler Danlos Syndrom (EDS) är ett komplext kroniskt smärttillstånd som finns i 14 olika varianter. Ett syndrom viktigt för sjuksköterskor att känna till för att kunna ge personer med EDS en god personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med Ehler- Danlos Syndrom. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats där två kvantitativa artiklar och sex kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på åtta artiklar som tillsammans resulterade i fem kategorier: Upplevelser i samband med familjebildning, upplevelser av smärta och fatigue, upplevelser av begränsningar och brist på förståelse och upplevelser av en låg kunskapsnivå hos hälso- och sjukvården. Resultatet visade på att livet med EDS skapar olika utmaningar och påfrestningar. Det belyste även vikten av utbildning och kunskap kring syndromet. Konklusion och implikation: Att leva med komplikationerna av EDS påverkar individernas livskvalité. Då det finns få studier kring upplevelsen av det dagliga livet med EDS bör framtida forskning vidare undersöka personers upplevelser gällande EDS. / Background: Ehler- Danlos syndrome (EDS) is a complex chronic pain condition that exists in 14 different variants. A syndrome important for nurses to know to provide people with EDS with good person-centred care. Aim: To describe experiences of living with Ehler- Danlos syndrome. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach where two quantitative articles and six qualitative articles were analysed with the help of a content analysis. Result: The result was based on eight articles that together resulted in five categories: Experiences related to family formation, experiences of pain and fatigue, experiences of limitations and lack of understanding and experiences of a low level of knowledge in healthcare. The results showed that life with EDS creates various challenges and strains. It also highlights the importance of education and knowledge about the syndrome, which in the future may lead to an increased understanding in society. Conclusion: Living with the complications of Ehler-Danlos syndrome affects the quality of life of individuals. Since there are few studies on the experience of daily life with EDS, future research should further investigate individuals’ experiences regarding Ehler-Danlos syndrome.

Bakgrund: Befolkningen blir äldre vilket innebär att fler behöver bo på särskiltboende och riskerar att bli undernärda. Ett gott näringstillstånd är nödvändigt förgod livskvalité, förebyggande av sjukdom samt att medicinsk behandling ska fåbästa effekt.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka möjlighetersjuksköterskan har att främja äldres ät- och näringsvanor på särskilda boenden.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt bestående av sjuttonvetenskapliga artiklar varav fem artiklar var kvalitativa och tolv artiklar kvantitativa.Artikelsökningen är genomförda i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras under fem kategorier: Måltideroch måltidssituationernas sensoriska kvalitéer kan varieras, Arbeta för anpassningav institutionella och kontextuella faktorer, Smak och näringsberikning av kost,Använda sig av anhörigas motivation samt Utbildning är ett stöd praktiskt ochteoretiskt.Slutsats: Sjuksköterskan har möjligheter genom att variera måltider ochmåltidssituationernas sensoriska kvalitéer, smak och näringsberika kost, arbeta föranpassning av institutionella och kontextuella faktorer främja äldres ät- ochnäringsvanor. Sjuksköterskan kan även genom att använda sig av anhöriga ochanhörigas motivation samt utbildning som ett stöd både praktiskt och teoretisktfrämja äldres ät- och näringsvanor på särskilda boenden. / Background: The population is getting older, which means that more people needto live in special accommodation and risk becoming malnourished. A goodnutritional status is necessary for a good quality of life, prevention of disease andfor medical treatment to have the best effect.Aim: The aim of this literature review was to describe the nurse’s opportunities topromote the older people’s eating and nutritional habits in special accommodations.Method: The study was conducted as a literature review based on seventeenscientific articles of which five was qualitative and twelve quantitative. Articlesearches were performed in the databases Pubmed and Cinahl.Results: The literature review’s result are presented under five categories: Mealsand mealtime situation sensory qualities can be varied, Work to adapt institutionaland contextual factors, Taste and nutritional enrichment of diet, Make use of themotivation of relatives and Education is a support both practical and theoretical.Conclusion: The nurse can, by varying meals and mealtime situations sensoryqualities, taste and nutrient-enriched diet, work to adapt institutional and contextualfactors promote the older peoples eating and eating habits. The nurse can also userelatives, the motivations of relatives and education as a support both practically andtheoretically to promote the older people’s eating and eating habits in specialaccommodations.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt symtom hos palliativa patienter medcancersjukdom. En del patienter är inte fullt smärtlindrande och detta kan skapa ettonödigt lidande för patienterna som försämrar deras livskvalité.Syfte: Syftet är att belysa kunskapsläget om hur sjuksköterskor utvärderarsmärtsymtom hos palliativa patienter med cancersjukdomMetod: En litteraturstudie med 16 artiklar av både kvalitativ och kvantitativmetod valdes ut från databaserna Cinahl och Pubmed.Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra stycken olika teman.Dessa är bedömningsinstrument, att utvärdera med eller utanbedömningsinstrument, sjuksköterskans utvärderande arbete, utvärdering medolika instrument.Slutsats: Genom att använda smärtbedömningsinstrument kan sjuksköterskansarbete att utvärdera smärtsymtom underlättas och smärtsymtom för patientenminskas. Genom en planerad implementering av dessa bedömningsinstrument meden kompletterande utbildning kan sjuksköterskan få bättre kunskap ombedömningsinstrument vilket kan leda till bättre förståelse och förutsättningar förpalliativa patienternas behov av smärtutvärdering. Detta kan leda till förbättradupplevd livskvalité hos de palliativa patienterna med cancersjukdom. / Background: Pain is a common symptom in palliative cancer patients. Somepatients are not fully relieved of pain which can create unnecessary suffering forthe patients.Aim: The purpose is to describe how nurses evaluate pain symptoms in palliativepatients with cancer.Methods: A literature study with 16 articles consisting of both qualitative andquantitative methods from two databases, Cinahl and Pubmed.Results: The compilation of the articles resulted in four different themes. Theseare pain assessment instruements, to evaluate with or without pain assessmentinstruments, the nurse's evaluation work, and comparison of different instruments.Conclusions: By using pain assessment tools, the nurse's work to evaluate painsymptoms can be facilitated and pain symptoms for the patient reduced. Through aplanned implementation of these assessment instruments with a supplementaryeducation, the nurse can gain better knowledge of the assessment instrument canlead to a better understanding and conditions for palliative patients' needs for painevaluation. This can lead to improved perceived quality of life in the palliativepatients with cancer.

Bakgrund: Viruset SARS-CoV-2 orsakade sjukdomen Covid-19 vilket spred sigsnabbt världen över. Viruset konstaterades år 2019 i China och förklarades sompandemi i mars år 2020. Ca 140 miljoner positiva fall har konstaterats och över 3miljoner dödsfall har skett. Sjukdomen kunde ge allvarliga symtom att sjukhusvårdbehövdes, vilket gjorde att hälso- och sjukvården fick vårda många patienter medcovid-19. Tidigare pandemier och epidemier har påverkat hälso- och sjukvårdenbåde genom hög arbetsbelastning samt stress och psykisk ohälsa hossjuksköterskorna.Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med covid-19 påsjukhusMetod: En litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats sommetod inkluderades i resultatet. Sökning genomfördes i databaserna PubMed,Cinahl och PsycINFO.Resultat: Resultatet delades in i fyra teman. Dessa var psykiska upplevelser av attvårda patienter med covid-19, upplevelser kring information om och nyttjandet avpersonlig skyddsutrustning, upplevelser av stödjande faktorer vid vårdandet avpatienter med covid-19 samt upplevelser av professionell utveckling. I dessa temaningick upplevelser av otillräcklig information, okunskap, ångest och rädsla försmittspridning, stigma, tvångstankar och hög arbetsbelastning samt stress. Detframkom även upplevelser om vikten av stöd från familj, kollegor och samhälle samtmöjligheten för utveckling som arbetande sjuksköterska i en pandemi.Slutsats: För att erbjuda god vård till patienterna upplevde sjuksköterskorna ökatbehov av kunskap, utbildning och information om covid-19. Tydliga riktlinjer,information och förberedelser behövs för att gynna användandet av personligskyddsutrustning. Detta minskade rädsla och oro bland sjuksköterskorna. / Background: The SARS-CoV-2 virus caused the Covid-19 disease, which spreadrapidly worldwide. The virus was detected in 2019 in China and was declared as anpandemic in March 2020. About 140 million positive cases have been detected andover 3 million deaths have occurred. The disease could give severe symptoms thatneeded hospital care, which meant that the health care had to care for many covid-19 patients. Previous pandemics and epidemics have affected the health care in bothhigh workload and stress and mental illness among nurses.Aim: The aim of this study was to explore nurses experiences caring for covid-19patients in hospitals.Method: A literature review based on 11 scientific articles with a qualitativeapproach were included to the result. The searchingmethod was conducted in thedatabases PubMED, Cinahl and Psycinfo.Result: The results were divided into four themes. The themes were psychologicalexperiences caring for covid-19 patients, experiences regarding information aboutand the use of personal protective equipment, experiences of supporting factorswhen caring for covid-19 patients and experiences of professional development.These themes included experiences of insufficient information, ignorance, anxietyand fear of spreading infection, stigma, obsessions and high workload, as well asstress. There were also experiences about the importance of support from family,colleagues and society as well as the possibility for development as a working nursein a pandemic.Conclusion: To offer good care to patients, the nurses experienced an increasedneed for knowledge, education and information about covid-19. Clear guidelines,information and preparations are needed to promote the use of personal protectiveequipment. This reduced the fear and anxiety for the nurses.

Bakgrund: Vid hjärt- och lungräddning (HLR), både hospitalt och prehospitalt, kan närståendevara närvarande. Ett av de globala hållbara målen eftersträvar en god hälsa och välbefinnandeför alla. Detta kan erhållas med personcentrerad vård som syftar bland annat på att stötta,kommunicera och visa lyhördhet till närstående. Tidigare forskning belyser att patientens vårdinte påverkas negativt av närståendes närvaro under pågående HLR och därför har riktlinjerinförts för att involvera närstående under HLR.Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att närvara vid HLR.Metod: En litteraturöversikt med 15 vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och tio kvantitativa.Resultat: En huvudkategori identifierades, närståendes behov av information ochkommunikation. Denna huvudkategori indelades i fyra underkategorier, mentala effekter av attnärvara eller inte närvara under HLR, att vara fysiskt närvarande, förtroende tillvårdpersonalen samt stöd i sorgeprocessen. Närstående är i behov av kommunikation ochinformation i samband med HLR. Närstående kunde drabbas av psykiska besvär som PTSDoch ångest både av att närvara och att inte närvara. Närvaro under HLR kunde leda till enunderlättad sorgeprocess och ökat förtroende till vårdpersonalen.Slutsats: Ökad kunskap hos vårdpersonalen kring omhändertagandet av närstående i sambandmed HLR kan underlätta för närstående. Närstående är i stort behov av att få möjligheten attnärvara under HLR men behöver då en avsatt personal som kan stötta närstående. / Background: During cardiopulmonary resuscitation (CPR) at the hospital or prehospital thereis a posibility that relatives can be present. One of the sustainable development goals is aboutgood health and well-being for all. With a person-centred approach for communication, supportand sensitivity towards relatives the goal can be reached. Previous research shows how patientcare is not affected in the present of relatives. This has resulted in guidelines and routines forinviting relatives during CPR.Aim: To describe relatives experience of being present during CPR.Method: A literature review including 15 articles, ten quantitative articles and five qualitativearticles.Results: One theme was identified relatives' need for information and communication. Withthe main theme four sub themes were identified: psychological effects from being or not beingpresent during CPR, to be physically present, trust in healthcare personnel and support duringthe grieving period. Relatives are in need for communication and information during CPR andcould suffer from physiological effects such as PTSD and anxiety from being and not beingpresent during CPR. But being present during CPR could ease the stress during the grievingperiod and gain trust in the healthcare personnel.Conclusion: With additional training and knowledge healthcare personnel could supportrelatives during CPR. Since relatives are in need of constant communication and informationduring CPR healthcare personnel are needed to provide this to ease the stress on the relative.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ två är en sjukdom som ökar världen över till följdav alltmer stillasittande. Komplikationerna är många och varierande isvårighetsgrad, flertalet kan dock förhindras eller fördröjas med rätt vård.Behandlingen består till stor del av egenvård, men även av läkemedel. Bristen påföljsamhet hos patienterna till rekommendationerna från hälso- och sjukvården ledertill ökat lidande för patienten samt stora kostnader för samhället.Syfte: Att undersöka vilka faktorer som motiverar till egenvård för patienter meddiabetes mellitus typ två.Metod: En litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga, kvalitativa ochkvantitativa artiklar. Artiklarna hämtades i databaserna CINAHL, PubMed ochPsykInfo.Resultat: I litteraturöversiktens resultat fann vi tre huvudkategorier som vi valt attbenämna som Individuella faktorer, Psykosocialt stöd och Uppnå resultat. Vidarekunde sju underkategorier identifieras med koppling till huvudkategorierna.Slutsats: För patienter med diabetes mellitus typ två är egenvården ettmångfacetterat problem där det psykosociala stödet spelar en viktig roll.Psykosocialt stöd verkar vara en av de viktigaste faktorerna, oavsett om detta stödkommer från familj och vänner, hälso- och sjukvårdspersonal eller från andradiabetiker. Vi fann att grupputbildningar uppfyller många av de behov sompatienterna har, då de får stöd av varandra samt lär sig av varandra. Detta ökarpatienternas motivation till förbättrad egenvård. / Background: Type two diabetes mellitus is a disease that is increasing worldwideas a result of increasingly sedentary lifestyle. The complications are many and varyin severity, but most can be prevented or delayed with the right care. The treatmentlargely consist of self-care, but also of medicines. The lack of compliance amongpatients to the recommendations from the health care system leads to increasedsuffering for the patient and large costs for society.Aim: To investigate the factors that motivate self-care for patients with type 2diabetes mellitus.Method: A literature review based on sixteen scientific, qualitative and quantitativearticles. The articles were retrieved from the databases CINAHL, PubMed andPsykInfo.Results: In the results of the literature review, we found three main categories thatwe have chosen to name as Individual factors, Psychlogical support and Achieveresults. Furthermore, seven subcategories could be identified in connection with themain categories.Conclusion: For patients with type two diabetes mellitus, self-care is amultifaceted problem where psychosocial support plays an important role.Psychsocial support seems to be one of the most important factors, whether thissupport comes from family and friends, healthcare professionals or from otherdiabetics. We found that group educations meet many of the needs of patients, asthey recieve support from each other and learn from each other. This increasespatients´ motivation for improved self-care.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken för både mänoch kvinnor i Sverige. Tidigare forskning visar att det kan vara en skillnad isymtombild mellan män och kvinnor vid hjärtinfarkt. Hälso- och sjukvården skavara jämlik. Trots detta kan det finnas skillnad avseende vårdens utformning ur ettgenusperspektiv. Sjuksköterskan har en viktig roll att i ett tidigt skedeuppmärksamma tidiga tecken på misstänkt hjärtinfarkt.Syftet var därför att belysa kvinnors upplevelser av symtom samt erfarenheter ochagerande vid hjärtinfarkt.Metod: Studien är en litteraturöversikt och baserad på 15 vetenskapliga artiklarmed kvalitativ ansats.Resultat: Det är vanligt att kvinnors symtom på hjärtinfarkt är mångtydiga ochsvåra att tolka. I ett tidigt skede kan symtomen yttra sig såsom orkeslöshet ochtrötthet. Sedermera tilltar symtombilden som sällan stämmer med kvinnorsförväntningar på hur en hjärtinfarkt ska yttra sig. Detta kan innebära att kvinnorstartar en individuell beslutsprocess där olika faktorer påverkar huruvida debestämmer sig för att uppsöka sjukvård.Slutsats: Det finns stora variationer i hur kvinnor upplever symtom, erfarenheteroch hur de agerar tiden innan en hjärtinfarkt. Samhället behöver uppmärksamma attdet fortfarande råder ojämlikhet i vården mellan kvinnor och män. Sjuksköterskanska sträva efter att anta ett personcentrerat förhållningssätt och bemöta den unikaindividen med kunskap och respekt för kvinnors svårtolkade symtom som kanorsakas av en hjärtinfarkt. / Background: Cardiovascular disease is the most common cause of death for bothmen and women in Sweden. Previous research shows that there may be a differencein symptoms between men and women in heart attacks. Health care must be equal.Despite this, there may be differences regarding the design of care from a genderperspective. The nurse has an essential role in paying attention to early signs ofsuspected myocardial infarction at an early stage.This study aimed to highlight women's experiences of symptoms and theirexperiences and actions in heart attacks.Method: The study is a literature review and based on 15 scientific articles with aqualitative approach.Results: Symptoms of a heart attack in women are ambiguous and difficult tointerpret. At an early stage, the symptoms may manifest as weakness and fatigue.Later, the symptom picture increases, which rarely matches women's expectationsof how a heart attack should manifest itself. The results also demonstrate is canmean that women start an individual decision-making process where differentfactors affect whether they seek medical care.Conclusion: There are significant variations in how women experiencesymptoms, experiences and how they act in the time before a heart attack. It isurgent to pay attention that there is still inequality in care between women and men.Nurses should strive to adopt a person-centered approach and treat the uniqueindividual with knowledge and respect for women's difficult-to-interpret symptomsthat a heart attack can cause.

The use of Internet-of-Things (IoT) makes it possible to inter-connect Information Technology (IT) and Operational Technology (OT) into a completely new system. This convergence is often known as Industrial IoT (IIoT). IIoT brings a lot of benefits to industrial assets, such as improved efficiency and productivity, reduced cost, and depletion of human error. However, the high inter-connectivity opens new possibilities for cyber incidents. These incidents can cause major damage like halting of production on the manufacturing line, or catastrophic havoc to companies, communities, and countries causing power outages, floods, and fuel shortages. Such incidents are important to be predicted, stopped, or alleviated at no cost. Moreover, these incidents are a great motive for researchers and practitioners to investigate known security problems and find potential moderation strategies.  In this thesis work, we try to identify what types of IIoT systems have been investigated in the literature. We seek out to find if software-related issues can yield security problems. Also, we make an effort to perceive what are the proposed methods to mitigate the security threats.We employ the systematic literature review (SLR) methodology to collect this information. The results are gathered from papers published in the last five years and they show an increased interest in research in this domain. We find out software vulnerabilities are a concern for IIoT systems, mainly firmware vulnerabilities and buffer overflows, and there are a lot of likely attacks that can cause damage, mostly injection and DDoS attacks. There are a lot of different solutions which offer the possibility to stop the identified problems and we summarize them. Furthermore, the research gap considering the update process in these systems and devices, as well as a problem with the unsupervised software supply chain is identified.

Bakgrund: Palliativ vård är utvecklad för att förebygga samt lindra lidande och främja en god livskvalitet samt död i livets slut både för patient och närstående. Det är vanligt att närstående agerar som kontaktperson med vården. Detta är en viktig faktor för att den palliativa vården skall kunna fungera i hemmet. För att vården ska bli så personcentrarad som möjligt är det viktigt som vårdpersonal att se till inte bara patientens men även de närståendes olika behov.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård vid livets slutskede i hemmet.Metod: Denna studie var en litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är publicerade mellan 2010–2021 och är sökta i databaserna CINAHL och PubMed. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat gav sex teman som svarar på litteraturstudiens syfte.Resultat: De teman som ligger till underlag för resultatet är Tillit och trygghet, Relation till vårdpersonalen, Tillfredsställelse, Information och kommunikation, Bristande samordning och stress och Okunskap och osäkerhet. Den palliativa vården i hemmet upplevdes både positivt och negativt av de närstående. Det upplevdes brister vid information och kommunikation till de närstående. En god relation till vårdpersonalen ökar tryggheten för de närstående.Slutsats: Upplevelsen av den palliativa vården varierar hos de närstående och det är därför viktigt att informera samt inkludera de närstående så mycket som möjligt i den palliativa vården för en ökad livskvalitet. / Background: Palliative care is developed to prevent and alleviate suffering and promote a good quality of life and death at the end of life for both patient and relatives. The relatives, which often acts as a contact person with the care system, are also an essential factor in palliative care being able to function in the home. Therefore, for the care to be as person-centered as possible, it is vital to ensure the patient’s and relatives’ different needs.Aim: The aim is to describe relatives' experiences of palliative care at the end of life in the home.Method: This study is a literature review based on 15 scientific articles. Included articles are published between 2010-2021 searched in the CINAHL and PubMed databases. Similarities and differences in the articles yielded six themes that respond to the purpose of this literature study.Results: The themes that form the basis for the result are Trust and security, Relationship with healthcare professionals, Satisfaction, Information and communication, Lack of coordination and stress and Ignorance and uncertainty. Palliative care in the home was experienced both positively and negatively by the relatives. Experiences of shortcomings in information and communication towards the relatives, and a good relationship with the healthcare professionals increase the security for the relatives.Conclusion: Palliative care experience varies amongst the relatives, and it is therefore essential to inform and include the relatives as much as possible in the palliative care for an extended quality of life.