Den absoluta merparten av alla barn föds på sjukhus i Sverige och har så gjorts sedan början av förra seklet.Mödradödligheten sjönk stadigt alltjämt som förlossningsenheterna centraliserades runt om i landet. Till slut var hemförlossningar snarare något avvikande och sjukhusförlossningen något alldeles självklart. I nutid råder enighet att kvinnan skall kunna göra ett informerat val om förlossningsplats, vilket i enlighet med befintlig forskning förespråkas av World Health Organization [WHO]. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkade kvinnor att ta beslutet att genomföra en hemförlossning i ett höginkomstland. Metoden som användes är en allmän litteraturöversikt där data från 15 vetenskapliga originalartiklar analyserats. En integrerad litteraturöversikt genomfördes vilken resulterade i två kategorier: ”Vad kvinnan vill ha” med fyra underkategorier och ”Vad vården erbjuder” med tre underkategorier. I kategorin ”Vad kvinnan vill ha” var huvudfyndet kvinnors önskan om en fysiologiskt naturlig förlossning på sina egna villkor, utan att bli störd. I detta önskade kvinnorna känna sig trygga, sedda och i centrum för sin egen förlossning. Egenkontroll och självbestämmande var essentiellt. Under ”Vad vården erbjuder” var huvudfyndet att kvinnornas tidigare obehagliga eller traumatiska upplevelser av vårdpersonal inverkade på beslutet. Vårdgivares bemötande och attityd kunde driva kvinnan längre ifrån den traditionella vården vilket hade inflytande på kvinnans val att föda i hemmet. Slutsatsen av uppsatsen är att kvinnors individuella önskan om att få en säker och god förlossningsupplevelse i hemmet, tillsammans med förtroendet för vården, är något som borde vara en stor prioritet för vårdpersonal och samhället i stort.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att bibehålla livskvalitén för den sjuke och att lindra fysisk, psykiskt, socialt och existentiellt lidande för patient och anhöriga. Cancer är den näst vanliga anledningen till sjukdomsorsakad död och sjukdomen är förknippad med långvarigt lidande. Anhöriga och den ansvariga sjuksköterskan till cancersjuka patienter kan uppleva det som ansträngande att vårda eller stötta patienten. För att kunna möta den palliativa patientens behov behövs mer kunskap och en djupare förståelse i hur patienten upplever lidandet den sista tiden i livet. Syfte: Att undersöka hur cancersjuka patienter upplever lidandet i den palliativa fasen.  Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed. Resultat: Utifrån modellen De 6 S:n uppkom 12 subteman som beskrev lidande. Dessa var ”Fånge i min kropp”, ”Inte längre användbar”, ”Att förlora kontrollen”, ”Att bli en börda för andra”, ”Ofrivillig isolering”. ”Den oförstående omgivningen”, ”Den fysiska smärtan”, ”Hjälp- och maktlöshet”, ”Existentiell ensamhet”, ”Existentiellt lidande”, ”Inte hunnit leva” och ”Önskar döden”. Detta ger en insikt i hur många olika sätt den cancersjuka patienten kan lida. Slutsats: Lidande är för varje patient unik och uppkommer i olika omfattningar och dimensioner. För att sjuksköterskan ska uppnå en god och personcentrerad palliativ vård måste den enskilda patientens upplevelse av det totala lidandet tas i beaktning. / Background: The goal of palliative care is to maintain the quality of life for the sick and to alleviate physical, mental, social and existential suffering for patients and their relatives. Cancer is the second most common cause of death and the disease is associated with long-term suffering. Relatives and nurses of cancer patients may experience it as an effort to care for or to support the patient. In order to meet the palliative patient's needs, more knowledge and a deeper understanding of how the patient experiences suffering in the last time of life is needed. Aim: To explore how cancer patients experience suffering in the palliative phase. Method: Literature review based on 10 qualitative scientific articles published to the database Pubmed. Results: Based on the model The 6 S, 12 subthemes emerged that described suffering. These were "Prisoner in my body", "No longer useful", "Losing control", "Becoming a burden to others", "Involuntary isolation". "The uncomprehending environment", "The physical pain", "Helplessness and powerlessness", "Existential loneliness", "Existential suffering", "Not been able to live" and "Desiring death". This gives an insight into the many different ways cancer patients can suffer. Conclusion: Suffering is unique to each patient and occurs in different extents and dimensions. In order for the nurse to achieve a good and person-centered palliative care, the individual patient's experience of total pain must be taken into consideration.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete inriktas idag på att bidra med god och säker vård till alla patienter. Sjuksköterskan har det högsta omvårdnadsansvaret och ska skydda patienterna från onödigt lidande. Att arbeta evidensbaserat och personcentrerat i samråd med patienten bidrar till god och säker vård. Utöver detta omfattar omvårdnadsansvaret att leda arbetsgruppen och ”vara spindeln i nätet” som uppmärksammar och förmedlar viktig information vidare till andra yrkesprofessioner samt anhöriga. Syfte: Att belysa orsaker till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor inom slutenvården och hur det i sin tur påverkar patientsäkerheten. Metod: En litteraturöversikt som grundas på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bygger på studier vars design varierade mellan kvantitativ, kvalitativ samt mixed-method. De databaser som användes var Pubmed och Cinahl. Alla artiklar granskades med hjälp av kvalitetsmallar. Studierna analyserades med hjälp av Fribergs (2017) tre steg. Resultat: Resultatet belyser fyra stressfaktorer som var orsaker till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan. Stressfaktorerna var; bristande teamarbete mellan professionerna, bristande bemanning, övertid och skiftarbete samt tidsbrist. Dessa stressfaktorer som ledde till arbetsrelaterad stress, visade sig i sin tur ha ett betydande samband med bristande patientsäkerhet genom att det uppstår vårdrelaterade infektioner, fallolyckor, felaktig journalföring, felaktig läkemedelshantering, oplanerad avlägsnande av endotrakealrör och bristande kontroll av medicinsk utrustning. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar inom slutenvården upplever en rad olika stressfaktorer som leder till arbetsrelaterad stress. Denna typ av stress har i sin tur visat ett starkt samband med försämrad patientsäkerhet då risken för vårdskador ökar. Genom att använda sig av resultat som framkommit i litteraturöversikten kan ett förbättringsarbete ske genom att kartlägga grundorsakerna till arbetsrelaterad stress och därmed förhindra kommande brister i patientsäkerheten. / Background: Today, the nurse's work focusing on contribute to a good and safe care for every patient. The highest responsibility for every nurse is to protect the patients from unnecessary suffering. By working person-centered and in consultation with the patient as well as evidencebased, this should contribute to a good and safe care. Beyond this, there is a responsibility for the nurse´s that includes leading the working group, be the spider in the web who draws attention to and mediates important information to the other professions and the family of the patients. Aim: To illuminate reasons to work-related stress among nurses in hospital ward and how it’s impact on the patient safety. Method: A literature review based on 15 scientific studies. The studies design varied between quantitative, qualitative and mixed method design. The databases that was used were Pubmed and Cinahl. All studies quality was reviewed by review templates. The studies were also analyzed according to Fribergs (2017) three steps. Result: The result has shown four stressors that have been identified as the reasons of work related stress in nurses. The four stressors were; lack of teamwork between professions, staff shortage, working overtime and shift and lack of time. These stressors that contributed to work-related stress, in turn, did show a significant relationship with lack in the patient safety care that were adverse events, fall accidents, incorrect documentation, incorrect drug management, unplanned removal of endotracheal tubes and lack of control of medical equipment. Conclusion: In the literature review it was found that nurses are experiencing a couple of stressors within the hospitals environment that lead to work-related stress. The work-related stress, in turn, is strongly linked to impaired patient safety as the risk of adverse events and other patient safety incidents increase. By using results that have emerged from the literature review, improvement work can be done by mapping the basic problems and thus preventing future lack in the patient safety.

Bakgrund: Palliativ vård ska förebygga och lindra lidande genom att tidigt identifiera, bedöma och behandla smärta samt se till de fysiska, psykosociala och andliga behoven. Omvårdnaden fokuserar på smärtlindring, stöd och information till patienten och dess närstående. Sjuksköterskan har en stark påverkan på livskvaliteten hos patienter som vårdas i livets slutskede men det kan vara en krävande utmaning både kompetensmässigt, tidsmässigt och emotionellt att vårda patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av patientens omvårdnadsbehov vid livets slutskede. Metod: Studien är en litteraturöversikt grundad på 15 vetenskapliga studier publicerade mellan åren 2009–2016. Studierna var av både kvantitativ och kvalitativ design och blev funna via databaserna Pubmed och Cinahl via specifika sökord. Resultat: Sex kategorier som belyser sjuksköterskans upplevelser av patientens omvårdnadsbehov vid livets slutskede identifierades vilka var: Få en god kommunikation, Få stöd i aktiviteter i dagliga livet, Få anhöriga involverade i vården, Få rätt vård i rätt tid, Få känna genuint närvarande samt Få andlig omvårdnad. Slutsats: Resultatet belyser ett omvårdnadsbehov hos patienter i livets slutskede i form av god kommunikation, närvaro och andlig omvårdnad. Dessutom belyses vikten av att låta anhöriga vara delaktiga i patientens vård samt vikten av stöttning i dagliga aktiviteter och smärtlindring. / Background: Palliative care should prevent and alleviate suffering by identifying, assessing and treating pain early, and addressing the physical, psychosocial, and spiritual needs. The nursing focuses on pain relief, support and information for the patient and his / her relatives. The nurse has a strong impact on the quality of life of patients being cared for at the end of life, but it can be a demanding challenge both in terms of competence, time and emotionally to care for patients at the end of life. Aim: The aim of this study is to illustrate nurses' experiences of the patient's nursing needs at the end of life. Method: The study is a literature review based on 15 scientific studies published between the years 2009–2016. The studies were of both quantitative and qualitative design and were found through the Pubmed and Cinahl databases via specific keywords. Result: Six categories that illustrate the nurse's experiences of the patient's need for care at the end of life were identified which were: To receive good communication, To receive support in activities in daily life, To receive family members involved in the care, To receive the right care at the right time,To receive the feeling of genuine presence as well as To receive spiritual care. Conclusion: The result illustrate a need for nursing of patients at the end of life in the form of good communication, presence and spiritual care. In addition, the importance of allowing relatives to be involved in the patient's care as well as the importance of support in daily activities and pain relief is also illustrated in the study.

Bakgrund: Arbetet på en akutmottagning beskrivs som stressfyllt och innebär hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Sjukvården regleras av ett antal lagar för att säkerställa att vården håller god kvalitet och även arbetsmiljön för sjuksköterskorna regleras i lagar och föreskrifter. Det är sjuksköterskans kompetensområde och ansvar att bedriva säker vård och se till att patienter inte far illa i sjukvården. Att vara sjuksköterska på en akutmottagning är både ansvarsfullt och krävande. Därför behövs sammanställd kunskap om hur sjuksköterskorna upplever att deras arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning ur sjuksköterskans perspektiv. Syftet kompletteras av tre frågeställningar: Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om arbetsrelaterad stress? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hög arbetsbelastning? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hur arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten? Metod: Arbetet har utformats som en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl och kvalitetsgranskats med hjälp av färdiga mallar från Högskolan Dalarna. Artiklarna har analyserats efter att de lästs igenom och har sedan kategoriserats avseende likheter och skillnader. Utifrån dessa kategorier har huvudkategorier och underkategorier skapats som resultatet presenterats under. Författarna till litteraturöversikten har reflekterat över sin egna förförståelse och strävat efter ett objektivt förhållningssätt till resultatet. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier: (1) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av arbetsrelaterad stress, (2) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av hög arbetsbelastning och (3) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av påverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress när arbetsbelastningen var hög. Personalbrist, stort antal patienter, tidsbrist och dålig kommunikation och bristande teamwork var bakomliggande faktorer för hög arbetsbelastning. Vid arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning upplevde sjuksköterskorna att patientsäkerheten påverkades negativt. / Background: To work in an emergency department is described as stressful and means high workload for the staff, which leads to work related stress. The healthcare is controlled by laws to ensure that the quality of the care is good. It is in the nurses competence to manage a safe care and ensure that patients doesn´t get hurt. It is both demanding and the nurse has a responsibility when working in an emergency department. That’s why compiled knowledge is needed to find out nurses experience of how their work environment affects the patient safety. Aim: The aim of this literature review was to describe work related stress, high workload and patient safety in an emergency department from a nurses’ perspective. The aim divides in three issues: What experiences and perceptions do nurses have of work related stress? What experiences and perceptions do nurses have of high workload? What experiences and perceptions do nurses have of how work related stress and high workload impacts patient safety? Method: This essay has been designed as a literature review. Articles has been searched from two databases called PubMed and Cinahl and also it´s quality has been controlled by templates from Högskolan Dalarna. The articles is analysed by the writers of this essay reading through them and then categorized them by similarity and differences. From those categories main- and subcategories were formed under which the results is presented. The writers of this essay has reflected over their own understanding and therefore aimed for an objective approach of the result. Results: The literature review resulted in three main themes: (1) nurses experiences and perceptions of work related stress, (2) nurses experiences and perceptions of high workload and (3) nurses experiences and perceptions of impact on patient safety. Conclusion: The result of this literature review shows that nurses experienced work related stress in times of high workload. Shortages in staffing levels, a large number of patients, lack of time and poor communication and poor teamwork contributed to create and increase high workload. With work related stress and high workload nurses experienced that patient safety were impacted in a negative way.

Bakgrund: Andelen personer med psykisk ohälsa ökar bland hela jordens befolkning. På en akutmottagning möter sjuksköterskor dagligen många patienter med olika sjukdomar, kravet på kompetensen är därför hög. Fokus ligger oftast på akuta somatiska sjukdomar vilket gör att patienter med psykisk ohälsa hamnar i skymundan. Patienter som söker sig till en akutmottagning upplever brister i vården vad gäller bemötande och kunskap hos sjuksköterskor och övrig personal. Syfte: Arbetets syfte är att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av att ge patienter med psykisk ohälsa omvårdnad på en akutmottagning. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar framtagna i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet grundar sig på 15 artiklar från olika delar av världen. Artiklarna är kvalitetsgranskade och etiskt godkända. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskors erfarenhet främst handlar om att de upplever en stressig arbetsmiljö, brister i den fysiska arbetsmiljön, att attityder och fördomar finns gentemot patienten, samt en bristande kunskap. Tillsammans gör detta att sjuksköterskors erfarenhet av att möta dessa patienter med psykisk ohälsa inte upplevs som tillräcklig, samt att de ofta känner att de inte gjorde ett bra arbete i mötet med patienten. Slutsats: Sammanfattningsvis är sjuksköterskors erfarenhet av att möta patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning bristfällig. En bättre arbetsmiljö och mer kunskap behövs inom detta område. Genom att förbättra arbetsmiljön och kunskapen skulle omvårdnaden av patienter förbättras och sjuksköterskor skulle uppleva att de kunde utföra ett bättre arbete. / Background:  The proportion of people with mental illness is increasing among the entire population of the earth. At an emergency room nurses meets many patients daily with different diseases, the requirement for expertise is therefore high. The focus is usually on acute somatic diseases, which means that patients with mental ill health end up in the cloud. Patients who apply for an emergency room experience shortcoming in care in terms of care and knowledge of nurses and other staff. Aim: The aim of the work is to compile nurse's experiences of providing patients with mental illness care at an emergency department. Method: Literature review of scientific articles developed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The result is based on 15 articles from different parts of the world. The articles are quality checked and ethically approved. Results: The literature review results show that nurses' experiences is that they experience a stressful work environment, deficiencies in the physical work environment, that attitudes and prejudices exist towards the patient and lack of knowledge. This means that nurses' experiences of meeting these patients with mental illness is not perceived as adequate, they often felt that they did not do a good job in meeting the patient. Conclusion: In summary, the nurse's experiences of meeting patients with mental illness at the emergency room is inadequate. A better working environment and more knowledge are needed in this area. By improving the working environment and knowledge, the care of patients would be improved and nurses would feel that they could do a better job.

Bakgrund: Antalet personer med diabetes mellitus typ 2 är ett globalt växande problem. Målet med behandlingen är normala blodsockernivåer och egenvård är en viktig del av behandlingen. Många personer med diabetes mellitus typ 2 upplever stigma av diagnosen. Stigmat upplevs i det sociala livet och på arbetsplatsen.  Syfte: Syftet var att belysa för sjuksköterskan vilken inverkan stigma av diabetes mellitus typ 2 har på vuxna med diabetes mellitus typ 2.  Metod: En litteraturöversikt. 16 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL, Pubmed och PsycINFO användes till grund för resultatet.  Resultat: Fem teman framkom i resultatet. Känslomässig inverkan, viljan att gömma sin diagnos, strategier för att gömma sin diagnos, inverkan på sociala livet och inverkan på egenvården.  Slutsats: Den negativa inverkan som stigmat har på personer med diabetes mellitus typ 2 skulle kunna orsaka en kaskadeffekt som grundar sig i en negativ inverkan på det känslomässiga, som i sin tur leder till en negativ inverkan på det sociala livet och egenvården. Sjukvården har en betydande roll i hur personer upplever stigma av diabetes mellitus typ 2. Genom att belysa den negativa inverkan stigmat har, kan hälso- och sjukvårdspersonal anpassa vården till patienten och därmed bidra till en ökad vårdkvalitet och främja hälsa för personer med diabetes mellitus typ 2. / Background: The number of people with type 2 diabetes mellitus is a globally growing issue. The goal with treatment is normal blood sugar levels and self-care is an important part of treatment. Many people with type 2 diabetes mellitus experience stigma of the disease. Stigma is experienced in the social life and in the workplace.  Aim: The aim of this study was to illuminate to the registered nurse what affect stigma of type 2 diabetes mellitus has on adults with type 2 diabetes mellitus.  Method: A literature review. 16 articles retrieved from the databases CINAHL, Pubmed and PsycINFO have been the basis for the objective.  Results: Five themes emerged in the result. Emotional affect, the will to hide the diagnosis, strategies to hide the diagnosis, impact on the social life and impact on the self-care.   Conclusion: The negative affect that stigma has on people with type 2 diabetes mellitus could cause a cascade affect that is based on a negative affect on emotions, which leads to negative affects on the social life and self-care. Health care has a significant role in how people experience the stigma of type 2 diabetes mellitus. By illuminating the negative affect that stigma has, healthcare professionals can adjust the care to the patient and contribute to a care with higher standard and enable good health for people with type 2 diabetes mellitus.

Bakgrund: Sköra äldre definieras som en äldre person med ökad sårbarhet och därmed förhöjd risk att utsättas för vårdskador i hälso- och sjukvården. Det är viktigt att känna till begreppet skörhet och att kunna identifiera skörhet hos äldre personer för att ge den äldre patienten en patientsäker vård samt minska risk för vårdskada. Var tionde äldre patienten får vänta längre än sju timmar innan de kan skrivas in på en avdelning eller lämna en akutmottagning. Sjuksköterskor anser att det är svårt att göra rätt bedömning och anpassa vården efter en skör äldre, samt att prioritera rätt utefter vårdbehov. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att studera användbarheten av bedömningsinstrument för att sjuksköterskan ska kunna identifiera sköra äldre som söker vård på en akutmottagning samt sjuksköterskors upplevelse till att använda bedömningsinstrument. Metod: Studien är en litteraturöversikt där resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Tio bedömningsinstrumenten beskrivs i studiens resultat. Resultaten presenteras i två huvudkategorier; vilka bedömningsinstrument beskrivs och vad är sjuksköterskornas upplevelse till att använda bedömningsinstrumenten. Bedömningsinstrumenten Clinical frailty scale [CFS], och FRail Elderly Support researcH group [FRESH] verkar vara snabba och effektiva för att bedöma skörhet hos de äldre på en akutmottagning. Sjuksköterskorna har en positiv inställning till att använda ett bedömningsinstrument, men upplever att det är tidsbrist och därmed upplever sjuksköterskor svårigheter att använda ett bedömningsinstrument. Slutsats: Ett alternativ för att avlasta sjuksköterskor på en akutmottagning och främja en patientsäkervård kan vara att ha en specialistsjuksköterska inom geriatrik som fokuserar på själva bedömningen av sköra äldre. Sköra äldre patienter bör markeras som sköra i journalsystemet för att lättare och snabbare få en mer anpassad och säkrare vård. Till följd av en snabb bedömning av skörhet kan sjuksköterskorna på en akutmottagning vidta omvårdnadsåtgärder direkt för att förebygga och förhindra att en vårdskada ska uppstå. / Background: Frail elderly are defined as older people with increased vulnerability with a higher possibility of getting injured while receiving healthcare. It is important to know the concept of frailty and to be able to identify frailty in older persons, in order to provide patients with safe care and reduce the risk of injury. One out of ten patients have to wait for 7 hours and 18 minutes before they get offered care or can leave the emergency department. Healthcare personnel admits it is hard to make an assessment, adjust healthcare and prioritize the care towards frail older people. Aim: The aim of this literature review is to study the usefulness of assessment tools for the nurse to be able to identify frailty older who seek care at an emergency department and the nurse's experience of using assessment tools. Method: The study is a literature review and the results are based upon 15 compiled scientific articles. The PubMed and Cinahl databases were used to search for articles. Results: Ten different assessment instruments are described in this study. Two main questions were asked. These were: Which assessment tool are there to help the nurses to identify frail older in an emergency department? What is the nurses experience of using these assessment tools? Clinical frailty scale [CFS], och FRail Elderly Support researcH group [FRESH] seems to be quick and effective in assessing the frailty of the older at an emergency department. The nurses have a positive attitude towards using an assessment instrument, But they feel a shortage of time and therefore nurses experience difficulties in using an assessment instrument. Conclusion: An alternative to relieving nurses at an emergency department and promoting patient care may be to have a specialist nurse in geriatrics that focuses on the assessment of frail older people. Frail older patients should be marked as frail in the medical record system to more easily and more quickly receive a more customized and safer care. As a result of a rapid assessment of fraility, the nurses at an emergency department can take nursing measures directly to prevent and prevent a medical injury from occurring.

Sammanfattning Bakgrund: Hot och våld mot vårdpersonal är ett aktuellt ämne och ett globalt växande problem i dagens samhälle. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar anses vara en av professionerna som är i störst risk för att utsättas för hot och våld.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Samtliga tio artiklar är av kvalitativ karaktär. De vetenskapliga artiklarna som inkluderades i resultatet, är publicerade mellan åren 2009–2018. För artikelsökningen användes databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet gav sammanlagt tre huvudteman och fem subteman. Huvudtemat ”Upplevelser av olika riskfaktorer” resulterade i subteman; ”Sjuksköterskan som en sårbar profession”, ”Patienters beteende” och ”Arbetsgivarens begränsade möjligheter”. Huvudtemat ”Upplevelser av negativa effekter på arbetsplatsen” resulterade i subteman; ”Sjuksköterskans arbetsmiljö” och ”Sjuksköterskans yrkesutövande”. Resultatets sista huvudtema blev ”Upplevelser av påverkan på den egna hälsan”. Slutsats: Litteraturöversikten resulterade i en slutsats att sjuksköterskor som drabbats av hot och våld i sitt arbete på akutmottagningarna påverkas privat, men även i sitt arbetsliv. Att hot och våld har en påverkan på sjuksköterskors psykiska- och fysiska mående, samt att det även kan framkalla många olika känslor. / Summary Background: Threats and violence against healthcare professionals is a global issue and a growing problem in today’s society. Nurses who work in the emergency department are considered to be one of the professionals that is at most risk of being exposed to threats and violence. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experience of threats and violence at the emergency department. Method: The literature review  was compiled of ten scientific articles that were conducted using a qualitative method. The scientific articles that were included in the result were published between the years of 2009 – 2018. For the article search, the databases CINAHL and PubMed were used. Results: The data analysis resulted in three main categories and five sub-themes. The main theme “Experiences of different risk factors” resulted in subthemes; “The nurse as a vulnerable profession”, “Patient behavior” and “Employer’s limited opportunities”. The main theme “Experiences of negative effects in the workplace” resulted in subthemes; “Nurse’s working environment” and “The nurse’s professional practice”. The final main theme of the result was “Experiences of impact on one’s own health”. Conclusion: The conclusion is that nurses affected by threats and violence in their work at emergency department affected the nurses privately, but also in their working lives. That threats and violence have an impact on the nurses mentally and physically, and that it also evokes many different emotions.

Bakgrund: Då fler patienter önskar att få avsluta sitt liv i hemmet ställs även större krav på anhöriga att kunna vårda i hemmet. För att kunna ge den bästa möjliga vården behöver anhörigas behov och förutsättningar belysas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa anhörigas upplevelse av att vårda en närstående med cancersjukdom tillsammans med ett palliativt hemsjukvårdsteam. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes fram via databaserna Cinahl, Summon och PubMed. Sökningarna resulterade i tjugo stycken kvalitativa artiklar vilka svarade mot syftet och som sedan granskades och sammanställdes. Resultat: Sammanställningen av artiklarna gav tre huvudteman: Information inför vårdandet, Emotionella påfrestningar och Att vårda tillsammans med palliativa hemsjukvården. De tre huvudtemana gav sedan åtta subteman. En känsla av utanförskap och isolering uppstod hos anhörigvårdaren till följd av att behöva anpassa sig efter patientens dygnsrytm och tillstånd. Kravkänslan och ansvarstyngd lättade hos vårdarna då de kände att även deras behov blev hörsammade och togs i beaktande. Att ha tillgång till palliativt hemsjukvårdsteam dygnet runt ökade trygghet hos anhöriga. Konklusion: För att öka välbefinnandet hos de anhöriga som vårdar en närstående med cancersjukdom i hemmet, behöver sjuksköterskan uppmärksamma och tillmötesgå deras behov av stöd och hjälp. / Background: As more patients wish to end their lives at home, greater demands are also placed on family members to be able to care for their loved ones. In order to provide the best possible care, the relatives needs and prerequisites have to be elucidated. Aim: The aim of the literature review is to explore family caregivers experience of palliative home care when caring for a loved one with cancer.  Method: The study was conducted as a literature review. Scientific articles were searched through the databases Cinahl, Summon and PubMed. The searches resulted in 20 qualitative articles that corresponded to the aim and were then reviewed and compiled.  Result: The compliation of the articles provided three main themes: Information about the care, Emotional stress and Caring together with palliative home care team. The three main themes further provided eight subthemes. A feeling of alination and isolation arose from the caregivers as a result of having to adapt to the patient´s daily rhythm and condition. The feeling of liability and the weight of responsibility eased for the caregivers as they felt that their needs were also listen to and taken into consideration. Having access to palliative home care teams 24-hour a day increased the feeling of security for the caregivers.  Conclusion: In order to increase the well-being of the family members who is caring for a loved one with cancer in the home, the nurse needs to pay attention and meet their need for support and help.