Spelling suggestions: "subject:"1iterature review."" "subject:"cliterature review.""
661 |
Hur sjuksköterskan inom palliativ vård kan stödja patienter och närstående i förlusten av en anknytningsperson : En litteraturöversikt / How the nurse in palliative care can provide support for patients and relatives in the loss of an attachment figureMånsson, Fanny, Rischka Hultqvist, Emma January 2018 (has links)
Bakgrund : Inom omvårdnad ska människan ses ur ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskans ansvar är inte bara att ge patienten omvårdnad, utan också att inkludera nära närstående. Enligt anknytningsteorin behöver varje person känna trygghet från varandra. Inom palliativ vård ställs behovet av trygghet på sin spets på grund av krisen det innebär för patienter att förlora sina liv och ur anknytningsperspektiv för både patient och närstående att förlora varandra. Hur kan dessa behov tillgodoses genom omvårdnad? Syfte: Syftet var att redovisa forskningsläget över omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan inom palliativ vård kan utföra för att stödja patienter och närstående som förlorar en anknytningsperson Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar som samlades in via databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna har systematiskt analyserats och sedan sammanställts i resultatet. Resultat: Omvårdnadsåtgärderna delades in i fyra kategorier: att skapa trygghet, att involvera och informera, att se individen, att främja en trygg miljö. Åtgärderna innebär exempelvis att vara tillgänglig, att hålla löften, att förstå de faktorer som ligger bakom hur individen kan tänkas hantera sorgen, att inkludera patient och närstående, att föra en god kommunikation, att visa empati. Slutsats: Studien visade att sjuksköterskan bland annat behöver ha fördjupad kunskap om på vilka sätt individuella faktorer kan komma att spela in i hur patienter och närstående hanterar förlusten av en anknytningsperson, för att kunna anpassa omvårdnadsåtgärderna. / Background: Nursing suggests a holistic perspective on human beings meaning that the patients’ needs aren´t only physical but also social, existential and emotional. The nurse's responsibility is not only to provide nursing care to the patient, but also to include close relatives. According to attachment theory every person needs perceived feelings of security from one another. In palliative care the needs of emotional support will appear even more evident because of the crisis it means for patients to lose their lives and according to the attachment theory for both patient and relatives to lose one another. How can these needs be met through nursing? Aim: The aim was to report the state of research on nursing activities in palliative care that will provide support to patients and relatives, in the process of losing an attachment figure. Method: A literature review based on 14 articles collected through the databases PubMed and Cinahl. The articles have been systematically analyzed and then compiled in the result. Results: The nursing care activities were divided into four categories: to create security, involve and inform, see the individual and promote a safe environment. For example, the nursing care activities include being available, keeping promises, understanding the factors behind the individual’s ability to deal with grief, to include the patients and relatives, promote good communication and show empathy. Conclusion: The study shows that nurses is needs in- depth knowledge on individual factors that will affect how patients and relatives manage the loss of an attachment figure.
|
662 |
Sjuksköterskans arbete med att underlätta faktorer som påverkar följsamhet till hygienrutiner : En litteraturöversikt / Facilitating factors by nurses that effect compliance with hygiene routines: A literature reviewEliasson, Maria, Englund, Louise January 2017 (has links)
Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett världsomfattande problem som genererar lidande och samhällsekonomiska förluster. Problemets omfattning kan minskas genom ett fungerande hygienarbete, vilket i sig förutsätter att hälso- och sjukvårdspersonal är följsam till rådande riktlinjer och rutiner. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans underlättande av faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner för att främja patientsäkerheten. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Identifierade faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner är indelade i följande huvudkategorier; Attityder, kompetensutveckling, arbetsorganisation och ledarskap. Sjuksköterskan kan underlätta följsamheten genom att vara en förebild, arbeta med fortbildning och uppmuntra till reflektion. Teamarbete kan främjas genom att arbeta med rak och tydlig kommunikation, gemensamma mål samt genom att ge återkoppling på prestation och resultat. Slutsats: För att minska vårdrelaterade infektioner och främja patientsäkerheten behöver sjuksköterskan förstå att de faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner är beroende av varandra i ett komplext samspel. Beteendet följsamhet kan till stor del underlättas genom att sjuksköterskan strävar efter att förbättra medarbetarnas attityd i det hygienförebyggande arbetet. / Background: Health care-related infections are a worldwide problem and generate suffering and socioeconomic losses. The extent of the problem can be decreased through proper hygiene, which in itself requires that healthcare professionals comply with current guidelines and procedures. Purpose: The purpose of the literature review was to highlight the nurse's facilitation of factors that affect the compliance with hygiene routines to promote patient safety. Method: A literature review based on 15 scientific articles of qualitative, quantitative and mixed method. Results: Identified factors that affect compliance with hygiene routines are divided into the following main categories: Attitudes, skills development, work organization and leadership. The nurse can facilitate compliance by being a role model, by working with continuing training and by encouraging reflection. Teamwork can be promoted by working with straightforward communication, common goals, and feedback on performance and results. Conclusion: To reduce health care-related infections and promote patient safety, the nurse need to understand that the factors that affect compliance with hygiene routines are dependent on each other in a complex interaction. The behavior of compliance can be facilitated by the nurse striving to improve the employees' attitude towards hygiene prevention.
|
663 |
Patientens upplevelse av att leva med diabetes typ 2 : En litteraturöversikt / The patient’s experiences of living with diabetes type 2 : A literature reviewNenzén, Ella, Rask, Martina January 2017 (has links)
Bakgrund: Den globala förekomsten av diabetes ökar och kommer vara den sjunde ledande dödsorsaken år 2030. Det finns olika typer av diabetes där diabetes typ 1 och diabetes typ 2 är diabetessjukdomens två huvudformer. Denna allvarliga sjukdom kan för många personer medföra en förändrad livsstil för att förebygga komplikationer och följdsjukdomar. Det handlar om att patienten bör upprätthålla en god egenvårdsförmåga. För att kunna ge patienten en god omvårdnad som innefattar att stärka patientens egenvårdsförmåga, är det av vikt att belysa dessa patienters upplevelse och erfarenhet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att utifrån tidigare forskning beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av att leva med diabetes typ 2 och livsstilsförändringar i samband med sjukdomen. Metod: En litteraturöversikt där 15 artiklar insamlades via databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Sex huvudkategorier med fem underkategorier framtogs, dessa var emotionella upplevelser, existentiella upplevelser, behov av individuellt anpassat stöd, behov av socialt stöd, behov av kunskap och information, att anpassa sig till en ny livsstil. Slutsats: Upplevelsen av att leva med diabetes typ 2 skapar olika känslomässiga reaktioner, behov av stöd samt att kunskap och information är betydande för hur individen anpassar sig till en ny livsstil. Sjuksköterskan har en central roll genom att stötta dessa patienter och att stärka individens resurser samt egenvårdsförmåga som vilar på en humanistisk människosyn. / Background: The global incidence of diabetes is increasing and will be the seventh leading cause of death in 2030. There are different types of diabetes where type 1 diabetes and type 2 diabetes are two main forms of diabetes. This serious disease can lead to a changing lifestyle for many people to prevent complications and other diseases. It is important that the patient maintain a good self-care ability. In order to give the patient a good care that includes strengthening the patient's self-care ability, it is important to highlight the experience of patients who are coping with this disease. Aim: The purpose of the literature review was to describe patient experience of living with type 2 diabetes and lifestyle changes in connection with the disease based on previous research. Method: A literature review of 15 collected through the databases Cinahl and PubMed. Result: Six main categories and five subcategories were developed, these were emotional experiences, existential experiences, the need for personalized support, the need for social support, the need for knowledge and information and adapting to a new lifestyle. Conclusion: The experience of living with diabetes type 2 creates different emotional responses, need for support, and that knowledge and information are important for how the individual is adapting to a new lifestyle. The nurse plays a central role in supporting these patients and strengthening the individual's resources and self-esteem based on a humanistic perception of humanity.
|
664 |
Ett förändrat liv : Patienters erfarenheter av att följa diet- och vätskerestriktioner vid njursviktPalm, Sofia, Wrigsell, Jennifer January 2017 (has links)
Bakgrund: Att leva med njursvikt kan innebära att patienterna upplever utmaningar, exempelvis angående att följa en viss diet och hantering av känslor som uppkommer på grund av detta. Detta påverkar även sjuksköterskor och anhöriga. Problem: Sjuksköterskor och anhöriga anser att vården av patienter med njursvikt kan underlättas om de blir välinformerade. Det framkommer dock att informationen inte alltid individanpassas efter patientens behov. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att följa diet- och vätskerestriktioner vid njursvikt. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes, baserat på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman framkom efter analysen, utmaningar till förändring samt att uppnå acceptans. Att få information från vårdpersonal är en framträdande del i patienternas liv när det kommer till deras restriktioner och kan innebära svårigheter om den inte individanpassas. En del patienter hade svårt att följa restriktionerna vilket kunde bero på förlusten av sitt tidigare liv och vanor. Stöd från anhöriga kunde hjälpa patienterna att lättare följa restriktionerna genom exempelvis påminnelser och råd. Andra lyckades acceptera dem genom att bland annat använda sig av egna strategier och rutiner. Slutsats: Det finns många utmaningar i att följa restriktioner vid njursvikt. Det är då viktigt att patienterna erhåller stöd från exempelvis sjuksköterskor och anhöriga. / Background: Living with kidney failure can create challenges for the patient’s, such as following a certain diet and as a cause of this also management of feelings. This also affects nurses and relatives. Problem: Nurses and relatives believe that the care of patients with kidney failure may be facilitated if they are well informed. However, it appears that the information is not always individualized according to the patients need. Aim: To describe patients’ experiences of following diet and fluid restrictions while having a kidney disease. Method: A qualitative literature review with descriptive synthesis, based on 10 qualitative and scientific articles. Results: Two themes arose from the analysis, “challenges to change” and “to reach acceptance”. To receive information from medical staff is a prominent part of the patients’ life when it comes to their restrictions and if it’s not individualized it can cause difficulties. Some patients had difficulties in following the restrictions, which could be due to the loss of their previous lives and habits. Support from relatives could help the patients to follow the restrictions, for example through reminders and advices. Others managed to accept them by using their own strategies and routines. Conclusion: There are many challenges to following restrictions when having a kidney disease. It is important that patients receive support from, for example, nurses and relatives.
|
665 |
Grundzüge einer Pathologie medienbezogener Störungen im Web2.0Lorenz, Anja, Schieder, Christian 13 January 2012 (has links) (PDF)
Social Media birgt neben den vielen nutzenbringenden Anwendungsfeldern auch eine Reihe von Gefahren: Der ungefilterte und vor allem unreflektierte Umgang mit einer Vielzahl an Informationsquellen führt zu Phänomenen wie Information Overload oder Cybermobbing, die schließlich in realen gesundheitsgefährdenden Störungen resultieren können. Dabei unterscheiden wir zwischen Störungen der Partizipation und Störungen durch die Exposition und untergliedern diese gemäß pathologischer und sozialwissenschaftlicher Ordnungssysteme. Ebenso wie bei der Erforschung neuer Krankheitsbilder werden hier zunächst eine einheitliche Sprache und eine Taxonomie benötigt, mit der die gefundenen Krankheitsbilder, die Pathologien, korrekt beschrieben und eingeordnet werden können. Der Beitrag liefert hierfür einen ersten Ansatz und schafft damit Voraussetzungen zur Entwicklung informationstechnischer Präventionsmaßnahmen.
|
666 |
Klara, färdiga, jobba : Nyutexaminerade sjuksköterskors första steg i vårdandetKarlsson, Ellen, Ljungqvist, Ellen January 2017 (has links)
Bakgrund: Erfarna sjuksköterskor upplever att nyutexaminerade sjuksköterskor har svårigheter att arbeta självständigt, hantera det höga arbetstempot, planera sitt arbete och delegering. Dock anser sjuksköterskestudenter att utbildningen förbereder dem för sjuksköterskerollen, samt att de är kompetenta nog att klara arbetet som sjuksköterska. Sjuksköterskestudenter menar även att yrket är mer komplext än de tidigare trott. Metod: Kvalitativ, systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Analys av 13 artiklar. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vårda. Resultat: Resultatet består av två teman och sju subteman. Att vara nybörjare inkluderade upplevelsen av att inte vara redo, att ha höga förväntningar, att erfara det oväntade samt att uppleva ett behov av stöd och handledning. Att bli ett med sjuksköterskerollen handlade om att sjuksköterskorna upplevde sig mer självsäkra, var mer tillfreds i sjuksköterskerollen samt hade fått en bättre förståelse för sjuksköterskerollen. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde första tiden som oroväckande och svår. Sjuksköterskerollen kändes överväldigande men med tiden blev den lättare att hantera. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de fått en bättre förståelse för arbetet, var mer självsäkra samt höll en högre kvalitet i vårdandet. Resultatet skulle kunna vara till nytta för erfarna sjuksköterskor, arbetsgivare och nyutexaminerade sjuksköterskor. / Background: Experienced nurses experience that newly qualified nurses have difficulties in working independently, coping with the high work rate, planning their work and delegating. However, nursing students thinks that nursing school prepares them for the nursing role, and that they are competent enough to handle the work as a nurse. Nursing students also mean that the work is more complex then what they originally thought. Method: Qualitative, systematic literature review with a descriptive synthesis. Analysis of 13 articles. Aim: To describe newly qualified nurses’ experiences of nursing. Results: The result was built out of two themes and seven subthemes. To be a beginner included the experience of not being ready, to have high expectations, to experience the unexpected, and to experience a need for support and preceptorship. To the nurses, becoming one with the nursing role meant becoming more self-confident, to be satisfied with the nursing role and had gotten a better understanding for the role of nursing. Conclusion: Newly qualified nurses experienced the first period, as nurses, to be disquieting and hard. The nursing role felt overwhelming but got easier with time. The newly qualified nurses experienced that they had gotten a better understanding of the profession, had become more self-confident and kept a higher quality of care. The results could be of use for experienced nurses, employers and for newly qualified nurses.
|
667 |
PSYKISK OHÄLSA – ETT HINDER : Hinder för sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsaHellqvist, Michaela, Lagerlöf, Jessica January 2017 (has links)
Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom den somatiska vården. Tidigare forskning har visat att dessa patienter upplever att sjuksköterskors bemötande och kunskap kring psykisk ohälsa är bristfällig, vilket leder till diskriminering och en olämplig omvårdnad. Syfte: Att identifiera hinder för sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa och fem kvantitativa studier ligger som grund för resultatet. Resultat: Två huvudkategorier framkom med faktorer som hindrar sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. En huvudkategori är Personliga egenskaper som hinder, där sjuksköterskors begränsade kunskap och negativa attityd ingår. Den andra huvudkategorin är Bristande förutsättningar som hinder, som innefattar brister i vårdmiljö, resurser och organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Genom att sjuksköterskor får mer utbildning om psykisk ohälsa och förbättrade förutsättningar skulle diskriminering och negativa attityder mot patienter med psykisk ohälsa kunna reduceras. Med ökad kunskap, positiv attityd, och goda förutsättningar i form av en lämplig vårdmiljö, tillräckliga resurser och tydliga rutiner skulle sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa kunna förändras till det bättre.
|
668 |
Långvarig smärta efter cancerbehandling - En litteraturöversikt / Chronic pain after cancer treatment - A systematic reviewAronsson, Jennifer, Grandin, Simone January 2017 (has links)
Bakgrund: Cancer ökar bland befolkningen och det i sin tur kan leda till ökade komplikationer av behandling och cancersjukdomen i sig såsom långvarig smärta. Patientens upplevelse är inte alltid att vårdpersonalen ser smärtproblematiken som kan uppstå. Sjuksköterskan ska arbeta för att lindra lidande, vilket smärta är del av. Lidande en unik upplevelse som ser olika ut för varje individ. Då lidande kan komma av den totala livssituationen behöver sjuksköterskan en ökad förståelse för att kunna uppfylla sitt ansvar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa forskning om långvarig smärta efter cancerbehandling. Metod: En integrativ litteraturöversikt med 11 artiklar. Resultat: Två huvudteman identifierades, dagligt liv och livskvalitet, samt sex underteman om hur långvarig smärta inverkar på följande; fysiska aktiviteter, dagliga aktiviteter, arbetslivet, läkemedelsanvändning, generell hälsa och sexlivet. Slutsats: Många patienter upplevde en negativ påverkan på det dagliga livet med både psykiska, fysiska och sociala dimensioner. Patienterna upplevde att arbete, fysisk aktivitet samt att dagliga sysslor blev begränsade på grund av den långvariga smärtan. Hur stor påverkan patienterna fick på de olika dimensionerna tycks ha en koppling till vilken cancerform och behandling patienterna fick. / Background: Cancer is increasing among the population, which can lead to an increased number of complications as chronic pain, not only from the cancer treatment but from the disease itself. Patients have also been found to feel that their pain problems are not taken seriously by the healthcare professionals. The nurses should work to relieve any suffering which is caused by pain. Suffering is a unique experience that is different for everyone. As suffering may be due to the overall life situation, the nurses need a greater understanding of the situation in order to fulfill their responsibilities. Aim: The aim of this literature review was to compile research on chronic pain after cancer treatment. Method: An integrative literature review with 11 included articles. Result: Two main themes were identified; daily life and quality of life, and six subthemes regarding how the chronic pain influences and impacts the following; physical activities, daily activities, the professional life, drug use, general wellbeing, and sex life. Conclusion: Many patients experienced a negative impact on their daily life in both mental, physical and social dimensions. Patients felt that work, physical activity and daily tasks were limited due to the chronic pain. This varied in all aspects depending on the type of cancer and which treatment the patients received.
|
669 |
PATIENTDELAKTIGHET- EN SJÄLVKLARHET? : Sjuksköterskors erfarenheter av patientdelaktighet i vårdandetTuveheim, Sanna, Johansson, Rebecca January 2016 (has links)
Bakgrund: God kommunikation och information är en förutsättning för patientdelaktighet. Det är av stor betydelse för patienter att vården byggs på en relation, där de känner sig värdefulla och bekräftade av sjuksköterskan. När patienter inte ges möjlighet att delta, kan det leda till att de känner bristande förtroende samt att de inte upplever sig respekterade. Problem: Patienter upplever att det inte alltid skapas förutsättningar för dem att delta i vård och behandling. De upplever sig nonchalerade och ignorerade när sjuksköterskan använder sin makt och kontroll. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientdelaktighet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar valdes ut till analys enligt Evans. Resultat: Sjuksköterskor strävar efter att tillämpa patientdelaktighet, de beskriver även betydelsen av kommunikation, information samt relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Vidare har de identifierat omständigheter som begränsar dem att skapa förutsättningar för patientdelaktighet. Slutsats: Patientdelaktighet är något som lätt kan tas förgivet av sjuksköterskor, och något som de tror att de tillämpar. Genom att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter kan Hälso- och sjukvården förhoppningsvis skapa bättre förutsättningar för yrkesverksamma samt framtida sjuksköterskor att tillämpa patientdelaktighet. / Background: Good communication and information is a prerequisite for patient participation. It´s important for patients that health care is built on a relationship where they feel valued and confirmed by the nurse. When patients are not given the opportunity to participate, it can lead to that they feel a lack of trust and they do not feel respected. Problem: Patients experience that there are not always conditions created for them to participate in their care. They feel neglected and ignored when the nurses uses their power and control. Objective/Aim: To describe nurses experience of patient participation. Method: A literature review with qualitative approach. Ten nursing science research articles were selected for analysis according to Evans. Results: Nurses strive to promote patient participation, they have also seen the importance of communication, information and the relationship between the patient and the nurse. Furthermore, they have identified circumstances that they feel are limitations to create conditions for patient participation. Conclusion: Patient participation is something that can easily be taken for granted by nurses, and something that they believe that they apply. By illustrating nurses experience can Health care hopefully create better conditions for professional and future nurses to apply patient participation.
|
670 |
Sjuksköterskans viktiga roll i arbetet med självskadebeteende : En litteraturöversikt / The nurse’s important role in the work on self-harm behaviour : A literature reviewGunnarsson, Amelie, Stenström, Erika, Thomasson, Maja January 2020 (has links)
Bakgrund: Självskadebeteende är ett utbrett och komplext beteende. Psykisk ohälsa och ångest är de centrala orsakerna och kan drabba människor i alla åldrar. Patienter som söker vård känner rädsla för hur de kommer bli bemötta och har en rädsla om att inte bli förstådda av vårdpersonalen. Sjuksköterskan strävar i sin arbetsroll efter att främja hälsa och förhindra ohälsa. Utifrån den personcentrerade vården eftersträvas en öppenhet för patenten och patientens perspektiv av sin berättelse. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter med självskadebeteende. Metod: Den kvalitativa litteraturöversikten baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med stöd av modell i fem steg av Friberg. Resultat: När sjuksköterskor bemöter patienter upplevde de otillräcklighet bestående av kunskapsbrist, hjälplöshet och en känsla av bristande riktlinjer. De upplevde även en tidsbrist för att hjälpa patienten. Känslor som upplevdes vid mötet med patienter med självskadebeteende varierade mellan olika sjuksköterskor. Frustration var en känsla som kunde upplevas, då patienterna ofta återkom till vården. Genom att skapa en öppen relation vid bemötandet, upplevdes det att man fick en ökad förståelse för patienten. Slutsats: För att främja ett bra bemötande till patienter med självskadebeteende behöver sjuksköterskor erbjudas mer utbildning inom ämnet. Verksamheten behöver även utveckla rutiner och riktlinjer för att kunna underlätta bemötandet. / Background: Self-harm is a complex behavior where mental illness and anxiety are the important reasons why it’s developed. Patients have a fear of not being understood or taken seriously by the healthcare staff. The nurse strives in her profession to promote health and prevent ill health. Based on the person-centered care, an openness to the patient and perspective for the patient’s history is important to strive for. Purpose: The purpose was to describe the nurse's experience of meeting patients with self-harm behavior. Method: The qualitative literature review was based on 12 scientific articles. The analysis was performed according to model in five steps by Friberg. Results: Nurses experienced the feeling of inadequacy, consisted of lack of knowledge and guidelines, helplessness and feeling of lack of time when responding to patients. By creating an open relationship during the meeting, it was felt that the nurses gained a greater understanding of the patient. Conclusion: Nurses needs to be offered more education in the subject, in order to promote a good response to patients with self-harm. Routines and guidelines must also be developed to facilitate the response.
|
Page generated in 0.0965 seconds