Inledning Arbetet tar avstamp i anknytningsteorin och handlar om vad det är som gör att barnen skapar en trygg eller otrygg anknytning till pedagogerna de möter i förskolan. Arbetet handlar också om hur barnen gör för att få kontakt med pedagogerna och hur dessa svarar på barnens anknytningsbeteenden. Syfte Med denna studie vill vi få inblick i hur de minsta barnen, 12-36 månader, söker kontakt med pedagogerna på förskolan och om det går att se olika typer av trygg/otrygg anknytning utifrån barnens anknytningsbeteende samt om/hur de vuxna bemöter deras kontaktsökande. Metod Denna studie har utgått från kvantitativ metod med strukturerade observationer som redskap. Under observationerna har ett i förväg utarbetat schematiskt observationsschema använts. Resultatet redovisas i diagram och tabeller samt i löpande text. Resultat Resultatet av studien visar att den största delen av de observerade barnen visade en trygg anknytning till sina pedagoger. De strategier barnen använde sig mest av för att få sina behov tillgodosedda var genom verbal kontakt. Detta var en framgångsrik strategi att använda då barnen i stor utsträckning fick kontakt med pedagogerna och efter det kunde återgå till lek och utforskande. Pedagogerna använde verbal och fysisk kontakt ungefär lika ofta för att svara på barnens anknytningsbeteenden. Genom att använda dessa strategier lyckades de vid de flesta tillfällen tillgodose barnens behov av kontakt.

Syftet med studien var att belysa förskollärares uppfattningar angående barns anknytning i relation till föräldraaktiv- och traditionell inskolningsmodell. Studien utgår från anknytningsteorins centrala begrepp, anknytning och anknytningsperson begreppen ställs i relation till en inskolning på förskolan. Studien intar en fenomenografisk ansats och vill därmed visa förskollärares olika uppfattningar i relation till fenomenet, anknytning och vad de anser är viktigt för barns anknytning vid inskolning på förskolan. Sex förskollärare intervjuades totalt, tre arbetar med föräldraaktiv inskolningsmodell och tre arbetar med traditionell inskolningsmodell. Resultatet visar att studiens samtliga förskollärare upplever att barns anknytning är viktig att ta hänsyn till vid inskolning. Trots att förskollärarna arbetar med olika inskolningsmodeller uppfattar de att barnen känner sig trygga under sin inskolning. Resultatet visar att fem av sex av studiens förskollärare arbetar med en ansvarspedagog, tillika studiens anknytningsperson under en inskolning. Angående anknytningspersonens syfte urskilde vi ett gemensamt resultat inom vardera inskolningsmodell. Förskollärarna inom föräldraaktiv inskolning ansåg att anknytningspersonens syfte främst var att utgå från barnen medan förskollärarna inom traditionell inskolning ansåg att anknytningspersonens syfte var främst dokumentation och kontakt med vårdnadshavare. Svårigheter som framkom från förskollärarna som anknytningsperson var att personkemin inte alltid överensstämmer mellan förskollärare och barn samt en otillräcklighet i yrkesprofessionen. Denna otillräcklighet innebar att förskollärarna upplevde att de inte räckte till under en inskolning eftersom de skulle tillgodose inskolningsbarnets behov samtidigt som övriga barns behov också ska tillgodoses

InledningStudien behandlar förskollärares och barnskötares reflektioner kring de yngsta barnens anknytning i förskolan. I studien riktar vi främst in oss på inskolningsperioden, eftersom grunden läggs där, för anknytning mellan barn och pedagog. Arbetet handlar om vilken betydelse en god anknytning får för barnets utveckling och lärande, på kort såväl som på lång sikt. Vår utgångspunkt är Bowlby´s anknytningsteori. I studien behandlas också relevant forskning kring ämnet.Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger beskriver små barns anknytning under inskolning i förskolan. Frågeställning: Hur beskriver förskollärarna och barnskötarna att de bemöter de yngsta barnen vid inskolningen på förskolan?MetodI studien har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsverktyg. I studien ingår åtta respondenter som består av både barnskötare och förskollärare.ResultatI resultatet framgår en relativt stor medvetenhet om anknytningens betydelse för de yngsta barnen i förskolan. Barnen beskrivs få stort inflytande i val av anknytningsperson. Resultatet visar på en god vilja hos förskollärarna och barnskötarna att försöka tillgodose varje enskilt barns behov. Föräldrakontakten framkommer som särskilt viktig och betydelsefull i dessa sammanhang. Respekt för barns integritet betonas i studien. Förskollärarna och barnskötarna beskriver två olika inskolningsmetoder, traditionell långinskolning på upp till två veckor samt en snabbinskolning på tre till fyra dagar. Som trygghetsfaktorer nämns bland annat napp och innevagn. Strukturella faktorer, vilka ibland inverkar negativt på möjligheterna till anknytning, kompenseras till stor del av pedagogernas kompetens och planering. Exempel på strukturella faktorer är tidsbrist, sjukfrånvaro och stora barngrupper.

<p></p><p>During the last years around 100 000 immigrants have arrived to Sweden, people with different reasons and different goals for settling down in Sweden. The reason for immigrating to Sweden that will be dealt with in this thesis is following immigration, i.e. when someone moves here because they have relatives living in the country.</p><p>The reason why it is interesting to study following immigration is that it is an affecting factor for how many that will immigrate to Sweden the following years and may then be used to make a forecast, based on how many first time immigrants there are. To be able to investigate the following immigration analyses are made with time series, logistic regression and Poisson regression. An ARIMA-model has been used to estimate the number of following immigrants in the future.</p><p>The other part of this thesis will inquire the matter how inclined immigrants are to become Swedish citizens, whether they even apply for citizenship and also how long time it takes from the time when they fulfil the conditions for Swedish citizenship until they apply. Here also multiple logistic regression will be used and then ordinary regression.</p><p>The most common reason for permitted residence in Sweden is following immigration. Following immigration has increased since 1998, mainly over the last years there has been a substantial immigration increase. It is difficult to predict how the immigration will develop during the following years due to the occurred growth of immigrants at the end of the study period. Since 1998 about 5% of the persons that have got permitted residence in Sweden are association persons. Most common to be an association person is an older man and the reason he got permitted residence was asylum. The association persons have in average 3,16 following immigrants tied to them.</p><p>To be Swedish citizen through naturalization there are conditions that need to be fulfilled, for example, the immigrant has to have been settled in Sweden for a certain time. For the immigrants that fulfil this time condition there are about 79 % that apply for Swedish citizenship. The largest probability that an immigrant apply for citizenship occur if the person is young, woman and following immigrant. The ones that apply for citizenship are waiting in average 57 days until they are applying after they fulfil the time condition.</p><p> </p> / <p> </p><p>Under 2008 invandrade drygt 100 000 personer till Sverige, personer som invandrade av olika skäl och med olika mål med sin bosättning i Sverige. Den anledning för invandring till Sverige som framförallt behandlas i den här uppsatsen är att man har anhöriga i landet, vilket kallas följdinvandring.</p><p>Anledningen till att det är intressant att studera följdinvandring är att det är en påverkande faktor för hur många som kommer att invandra till Sverige under kommande år och kan alltså användas för prognoser, utifrån hur stort antalet förstagångsinvandrare är. För att kunna undersöka följdinvandringen analyseras den med tidsserier, logistisk regression och Poissonregression. Till skattningar av antalet följdinvandrare i framtiden har en ARIMA-modell anpassats.</p><p>Den andra delen av uppsatsen kommer att undersöka hur benägna invandrare är att bli svenska medborgare. Av intresse är om de alls ansöker om medborgarskap och givet att de gör det hur lång tid det tar ifrån det att de uppfyller villkoren för svenskt medborgarskap till dess att de ansöker. Även här kommer logistisk regression att användas och sedan linjär regression.</p><p>En av de vanligaste anledningarna till att få uppehållstillstånd är att man är följdinvandrare. Följdinvandringen har ökat sedan 1998, framför allt under de senaste åren då en kraftig ökning kan skönjas. Att en så stark ökning inträffar i slutet av perioden gör det svårt att förutsäga hur följdinvandringen kommer utvecklas inom de närmaste åren. Av de personer som sedan 1998 fått uppehållstillstånd i Sverige är idag ungefär 5 % anknytningspersoner. Att bli anknytningsperson är vanligast om man är äldre, man och har fått uppehållstillstånd på grund av asyl. Anknytningspersonerna hade i genomsnitt 3,16 följdinvandrare knutna till sig.</p><p>För att kunna bli svensk medborgare genom naturalisation krävs bland annat att man haft sin hemvist i Sverige under en viss tid. Av dem som uppfyllt tidskravet ansöker ungefär 79 % om medborgarskap. Störst sannolikhet att en person ska ansöka om medborgarskap är det om personen är ung, kvinna och följdinvandrare. De som ansöker om medborgarskap väntar i genomsnitt 57 dagar tills de ansöker efter det att de uppfyllt tidskravet.</p><p> </p><p> </p>

During the last years around 100 000 immigrants have arrived to Sweden, people with different reasons and different goals for settling down in Sweden. The reason for immigrating to Sweden that will be dealt with in this thesis is following immigration, i.e. when someone moves here because they have relatives living in the country. The reason why it is interesting to study following immigration is that it is an affecting factor for how many that will immigrate to Sweden the following years and may then be used to make a forecast, based on how many first time immigrants there are. To be able to investigate the following immigration analyses are made with time series, logistic regression and Poisson regression. An ARIMA-model has been used to estimate the number of following immigrants in the future. The other part of this thesis will inquire the matter how inclined immigrants are to become Swedish citizens, whether they even apply for citizenship and also how long time it takes from the time when they fulfil the conditions for Swedish citizenship until they apply. Here also multiple logistic regression will be used and then ordinary regression. The most common reason for permitted residence in Sweden is following immigration. Following immigration has increased since 1998, mainly over the last years there has been a substantial immigration increase. It is difficult to predict how the immigration will develop during the following years due to the occurred growth of immigrants at the end of the study period. Since 1998 about 5% of the persons that have got permitted residence in Sweden are association persons. Most common to be an association person is an older man and the reason he got permitted residence was asylum. The association persons have in average 3,16 following immigrants tied to them. To be Swedish citizen through naturalization there are conditions that need to be fulfilled, for example, the immigrant has to have been settled in Sweden for a certain time. For the immigrants that fulfil this time condition there are about 79 % that apply for Swedish citizenship. The largest probability that an immigrant apply for citizenship occur if the person is young, woman and following immigrant. The ones that apply for citizenship are waiting in average 57 days until they are applying after they fulfil the time condition. / Under 2008 invandrade drygt 100 000 personer till Sverige, personer som invandrade av olika skäl och med olika mål med sin bosättning i Sverige. Den anledning för invandring till Sverige som framförallt behandlas i den här uppsatsen är att man har anhöriga i landet, vilket kallas följdinvandring. Anledningen till att det är intressant att studera följdinvandring är att det är en påverkande faktor för hur många som kommer att invandra till Sverige under kommande år och kan alltså användas för prognoser, utifrån hur stort antalet förstagångsinvandrare är. För att kunna undersöka följdinvandringen analyseras den med tidsserier, logistisk regression och Poissonregression. Till skattningar av antalet följdinvandrare i framtiden har en ARIMA-modell anpassats. Den andra delen av uppsatsen kommer att undersöka hur benägna invandrare är att bli svenska medborgare. Av intresse är om de alls ansöker om medborgarskap och givet att de gör det hur lång tid det tar ifrån det att de uppfyller villkoren för svenskt medborgarskap till dess att de ansöker. Även här kommer logistisk regression att användas och sedan linjär regression. En av de vanligaste anledningarna till att få uppehållstillstånd är att man är följdinvandrare. Följdinvandringen har ökat sedan 1998, framför allt under de senaste åren då en kraftig ökning kan skönjas. Att en så stark ökning inträffar i slutet av perioden gör det svårt att förutsäga hur följdinvandringen kommer utvecklas inom de närmaste åren. Av de personer som sedan 1998 fått uppehållstillstånd i Sverige är idag ungefär 5 % anknytningspersoner. Att bli anknytningsperson är vanligast om man är äldre, man och har fått uppehållstillstånd på grund av asyl. Anknytningspersonerna hade i genomsnitt 3,16 följdinvandrare knutna till sig. För att kunna bli svensk medborgare genom naturalisation krävs bland annat att man haft sin hemvist i Sverige under en viss tid. Av dem som uppfyllt tidskravet ansöker ungefär 79 % om medborgarskap. Störst sannolikhet att en person ska ansöka om medborgarskap är det om personen är ung, kvinna och följdinvandrare. De som ansöker om medborgarskap väntar i genomsnitt 57 dagar tills de ansöker efter det att de uppfyllt tidskravet.

Anknytning är under de två första levnadsåren, den viktigaste uppgiften ett barn har. Då många barn börjar förskolan mellan de fyllt ett och två år, lämnas barnets första och viktigaste utvecklingsuppgift från föräldrarna till förskolans pedagoger. Kunskap bland pedagogerna om anknytningsteori är därför essentiell. Genom semistrukturerade intervjuer ämnade studien att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet upplever och uppfattar barns trygghetsbehov för att beskriva hur pedagogen som sekundär anknytningsperson kan tillgodose barns anknytningsbehov. Resultatet visar en medvetenhet om anknytningsteori bland pedagoger vilken påverkar anknytningen positivt, studien visar även att strukturella faktorer, främst stora barngrupper, låg personaltäthet och politisk styrning påverkar anknytningen mellan pedagoger och barn negativt. En medveten minskning i barngruppernas storlek och en ökning i personal per barn skulle därför kunna förbättra förskolan kvalité. Även kunskap om anknytningens betydelse för trygghet och utveckling efterfrågas. Först när kunskapen om anknytningens betydelse för utveckling och lärande finns på högre nivå, kan utvecklingen mot tryggare anknytningsrelationer i förskolan fortgå. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Studiens syfte var att undersöka några förskollärares perspektiv på anknytning mellan förskollärare och barn, samt vilken betydelse förskollärare ansåg att anknytning kan ha för barnet i förskolan. Studien använde en kvalitativ metod och genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultatet analyserades med tematisk analys och med stöd i anknytningsteorin. Resultatet visar att anknytning kan se olika ut när barnet knyter an. Förskolläraren kan hjälpa barnet att förändra ett otryggt beteende med hjälp av olika strategier och kompetenser. Skapas en trygg anknytning till förskolläraren får barnet olika möjligheter. En möjlighet är att barnet kan våga skapa nya relationer. Studiens slutsats är att förskollärarna i studien anser att anknytning är betydelsefullt för barnen. Detta eftersom förskollärarna i studien anser att anknytning till en förskollärare ger barnen flera möjligheter, både i förskolan och i framtiden. Förskollärarna i studien synliggör att anknytning spelar roll för hur barnen kommer att uppleva sin omvärld, vilket gör att anknytning blir värdefullt för barnen. Studiens resultat visar att det finns olika sätt att arbeta med anknytning och att alla förskollärare har egna strategier för att få barnen att vilja knyta an

Syftet med studien är att bidra med kunskap om fyra förskollärares uppfattningar om trygg anknytning vid inskolning på förskolan. De frågeställningar som vi ville undersöka var hur förskollärare beskriver trygg anknytning vid inskolning men även vilka svårigheter förskollärare upplever med att skapa en trygg anknytning vid inskolning samt hur förskollärare beskriver sin roll som anknytningsperson. Studien utgår från anknytningsteorins centrala begrepp, som är trygg anknytning, anknytningsperson, trygg bas och trygghetscirkeln. Det är dessa begrepp, samt begreppet inskolning, som kommer vara bärande genom studien. Detta småskaliga forskningsprojekt bygger på en kvalitativ ansats. Undersökningsinstrument som har använts för att hjälpa oss att få svar på frågeställningarna är fyra semistrukturerade intervjuer av legitimerade förskollärare som arbetar på småbarnsavdelning med barn i åldern ett till tre år. I studiens resultat framkommer det att samtliga förskollärare visar på en medvetenhet om vikten av en trygg anknytning vid barns inskolning i förskolan. Vidare visar förskollärarna förståelse för hur betydelsefullt arbetet är i deras roll som anknytningsperson. Viktiga framgångsfaktorer som förskollärarna betonar i deras roll är att vara tillgänglig och visa närhet och engagemang. I resultatet lyfter förskollärarna några svårigheter som dem upplever med att skapa en trygg anknytning vid inskolning, så som att vårdnadshavarna inte känner sig trygga med att lämna sitt barn på förskolan respektive när barnet har erfarenhet av otrygg anknytning. Förskollärarna lyfter att anknytningen är viktig utifrån relationen hem och förskola och att anknytningens betydelse är beroende av olika ramfaktorer som finns på förskolan.

Syftet med denna studie vara att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter och uppfattningar av inskolning och inskolningens betydelse för barnets anknytning i förskolan. Detta är en kvalitativ intervjustudie som är utförd med totalt åtta pedagoger i tre olika kommuner i Sverige. I resultatet framkommer det att pedagogerna har erfarenhet av olika inskolningsmetoder och att dessa metoder anpassas efter varje familj som ska inskolas i förskolan. För att kunna utveckla en anknytning till barnet under inskolningen uttrycker pedagogerna att pedagogens förhållningssätt anses vara avgörande men även vårdnadshavare ses som en viktig del i detta. De beskriver attbarnetintealltid                 hinner utveckla en trygg anknytning under inskolningsperioden då pedagogernas uppfattningar är att det tar tid att utveckla en anknytning. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med min studie har varit att med hjälp av anknytningsteorin undersöka hur de olika inskolningsmetoderna som är aktuella inom svensk förskola idag, traditionell två veckors inskolning och den föräldraaktiva inskolningsmetoden på tre dagar, lyckas möta de yngsta barnens behov av att knyta an till en vuxen i förskolan. Jag ville med hjälp av tankar och erfarenheter från pedagoger i förskolan undersöka hur de upplever sina förutsättningar för att skapa betydelsefulla trygga relationer till de yngsta barnen i förskolan. För att på bästa sätt kunna ta del av pedagogernas tankar valde jag att genomföra en kvalitativ studie där jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av min studie visar att majoriteten av de intervjuade menar att en pedagogs viktigaste uppdrag i förskolan är att skapa trygga bestående relationer till barnen, att vara en stabil och trygg vuxen. Dock visar det även att pedagogerna upplever svårigheter att leva upp till rollen som en trygg vuxen, bland annat anger intervjupersonerna de stora barngrupperna och administrativa uppgifter som tar tid från barnen som hinder för att skapa och upprätthålla en trygg relation till varje enskilt barn. Resultatet visade även att pedagogerna föredrog den föräldraaktiva inskolningsmetoden, som argument för detta menade de att denna metod ger föräldrarna en djupare insyn i verksamheten och pedagogernas arbetssätt, samt att det möjliggör för ett smidigare relationskapade både till föräldern och till barnet. Samtidigt pekar forskning kring anknytningens betydelse på att det tar längre tid än tre dagar för ett litet barn att knyta an till en pedagog i förskolan.Sammanfattningsvis kan jag se att det finns behov av ytterligare forskning på om tredagarsmetoden är positivt ur ett anknytningsperspektiv, lyckas den leva upp till de yngsta barnens behov av att skapa en nära känslomässig relation till en alternativ anknytningsperson i förskolan?