Med vår studie vill vi söka ökad förståelse för hur förskollärare upplever och förhåller sig till barns trygga anknytning i förskolan. Varför vi har valt att fokusera på förskollärares upplevelser, är för att vi själv upplever att trygghet och anknytning inte tar lika mycket plats i Läroplanen för förskolan Lpfö18 (Skolverket 2018) som till exempel naturvetenskap, matematik, hållbar utveckling och andra ämne. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod, där fyra verksamma förskollärare blivit intervjuade. I vår resultat- och analysdel, beskriver vi olika tema utifrån svaren vi fick av förskollärarna som intervjuades. Resultatet visar att förskollärarna har en samsyn kring deras upplevelse om vad barns trygga anknytning är för dem, och att förskollärarna behöver liknande förutsättningar för att skapa trygga barn på förskolan. Förskollärarna ser ett samband mellan trygghet och anknytning, då de anser att ett barn inte kan bli tryggt utan att ha knutit an till en pedagog. Förskollärarna menar vidare att barnen inte tar till sig av den pedagogiska verksamheten på förskolan om de inte skapat en trygg anknytning.

Vårt arbete handlar om anknytning vid inskolning. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring olika inskolningsmetoder, samt hur de ser på anknytningens och trygghetens betydelse vid inskolning. Uppsatsen kommer att bygga på tillfrågade pedagogers erfarenheter, föreställningar och arbete gällande inskolning. Med hjälp av anknytningsteorin, som varit den centrala utgångspunkten för studien, har vi kunnat analysera vårt empiriska material. Några av studiens centrala begrepp är trygg/otrygg anknytning och trygg bas. För att genomföra studien valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Detta för att kvalitativ metod i relation till vårt syfte är att vi söker förståelse om det aktuella forskningsområdet. Utifrån detta så är slutsatsen att tillfrågade pedagoger menar att inskolningen ska individanpassas men också att det är viktigt att se över hur tiden utformas och används. Gemensamt menar pedagogerna i studien att anknytning tar tid att skapa. Anknytningen hävdar de också är en av de viktigaste faktorerna för att skapa en lyckad inskolning. Även trygghetens betydelse vid inskolningen lyfts fram, och det beskrivs hur viktig den är att skapa för både barn och föräldrar. Studien visar att respondenterna har erfarenheter av de olika inskolningsmodellerna men att deras val av metod varierar i efter barnets behov. I förhållande till anknytning så innebär detta att de jobbar utifrån att vara nära barnet och att inskolningen skall vara individanpassad och trygg. Nyckelord: Inskolning, inskolningspedagog, inskolningsmodeller, trygghet, anknytningsperson, anknytning, lyhörd

No description available.

Barnkonventionen lyfter vårdnadshavarnas övergripande ansvar för barnets utveckling ochhur de uppfostras, dock med hjälp från staten om det behövs. I de fall där vårdnadshavarnainte klarar av att ge barnen goda uppväxtvillkor kan förskolan komma att bli viktig.Läroplanen för förskolan belyser att förskolans utbildning ska utgå från FN:s barnkonventionoch spegla dess innehåll. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka olikauppfattningar det finns bland förskollärare i arbetet med barn som antas leva i otryggahemmiljöer.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som sedan analyseratsutifrån Bowlbys anknytningsteori. Resultatet i studien visar att förskollärarna upptäckt teckensom bristande social kompetens, oro, rädsla, barns berättelser samt bristande lust till att lekaoch utforska hos barn som antas leva i otrygga hemmiljöer. Samtliga förskollärare är överensom att skapandet av en tillitsfull relation och en trygg bas är viktigast i det pedagogiskaarbetet med barn som antas leva i otrygga hemmiljöer. För att främja detta berättarförskollärarna att de oftast använder sig av en utvald förskollärare som ger barnet extra tid,exempelvis genom att läsa böcker eller måla tillsammans med barnet. Något somförskollärarna också lyfter som främjande i arbetet med barn som antas leva i otryggahemmiljöer är en god kontakt med vårdnadshavarna.

Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares syn på sitt arbete med anknytning i förskolan med fokus riktat mot de yngre barnen. Detta görs genom att beskriva förskollärares roller som anknytningspersoner i förskolan. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteorin, där vi valt ut centrala delar och begrepp för att kunna besvara frågeställning och syfte med studien. Metoden för studien är en blandning av frågeformulär med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer där sju förskollärare från olika delar av Sverige deltog. Resultatet analyserades genom två centrala begrepp trygg bas och säker hamn, vi kunde därigenom finna olika kategorier som passade in i förskollärares roller som anknytningsperson. Rollerna pedagogen som trygghet, den närvarande pedagogen och den relationsskapande pedagogen kunde urskiljas under kategorin trygg bas. Under kategorin säker hamn kunde rollerna den lyhörda pedagogen, den avvaktande pedagogen och pedagogen som ger närhet och beröring urskiljas. Resultatet visar sammanfattningsvis att de olika rollerna samspelar med varandra och den ena rollen utesluter inte den andra. En slutsats vi kan dra utifrån resultatet är att respondenterna ser sig själva som anknytningspersoner i förskolan, även om de inte använder just begreppet anknytningsperson. Pedagogen blir i förskolan barnets trygga bas och säkra hamn istället för vårdnadshavaren. Denna trygghet skapas, visar resultat, med hjälp av omsorgsfulla, närvarande och lyhörda pedagoger som också lägger stor vikt vid goda relationer till vårdnadshavare och barn samt har en balans mellan när det är dags att kliva fram och när det är dags att avvakta samt en balans i förhållandet mellan att respektera barns integritet samt ge närhet och beröring.

Denna studies syfte är att bidra till ökad kunskap om förskollärares arbete med barns anknytning till förskolans pedagoger i samband med Covid-19 pandemin. I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s. 15) står det att förskollärarna ska se till att alla barn tillhandahålls en “god omsorg” och “får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen”. För att samla in data till studien, gjordes kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare från olika delar av Sverige och som alla arbetat i förskoleverksamheten under Covid-19 pandemin, intervjuades. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån John Bowlbys (1907 - 1990) anknytningsteori. I resultatet framkommer det att alla informanter arbetade med att skapa en trygg anknytning till barnen på förskolorna. Likheter och skillnader i informanternas synsätt och erfarenheter av att arbeta i förskolan under pandemi, synliggörs i resultatdelen. Flera av förskollärarna belyser vikten av god kommunikation för att kunna skapa en trygg och bra relation med vårdnadshavarna och deras barn.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares syn på inskolningsperioden av yngre barn som upplever separationsångest på förskolan. Studien belyser olika faktorer som förskollärare menar kan påverka förutsättningarna för barnens trygga anknytning på förskolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts med sex förskollärare från sex olika förskolor samt tre olika kommuner. Empiri har sedan analyserats utifrån anknytningsteori och teoretiska begrepp. Utifrån anknytningsteori fungerar en nära och trygg relation med pedagoger som en “trygg bas” eller “säker hamn” för barnet att våga vara nyfiken och utforska sin omvärld (Bolwby,2010; Broberg et all. 2012). Tidigare forskning visar att en orsak till att barn upplever oro eller separationsångest kan främst bero på avsaknad av en trygg anknytning och anknytningsperson (Broberg och Mothander,2015; Klette och Killen, 2018). När barn upplever fara eller blir oroliga, börjar barnens anknytning slås på likadan som en “termostat” för att denna situation ska återgå till viloläge måste barns grundläggande behov besvaras (a.a.).    Resultaten av studien visar en trygg anknytning är grunden för att barn ska utvecklas känslomässigt och denna känslomässiga utveckling lägger grunden för barns fortsatta utvecklingen. Denna trygghet skapas när pedagogerna är både fysiskt och psykiskt närvarande samt är lyhörda och besvarar barns utrycka behov och signaler. Dessutom visar resultaten att pedagogerna underlättar perioden under och efter inskolningen för barnen genom att använda sig av tillvägagångssätt som kan minska oro, stress och ängslan hos barnen. Ett gott tillvägagångsätt för pedagogerna kan vara att uppmärksamma barnens oro genom att se över sitt förhållningssätt, rutiner och verksamheten samt samarbeta med vårdnadshavare.

Under år 2016 kom invandringen att pika i Sverige till följd av krig och konflikter. Detta resulterade i ett stort antal migranter och en konsekvens av detta blev att många familjer splittrades och en kamp för familjeåterförening uppstod. Syftet med uppsatsen var att göra en jämförelse mellan tidigare och nuvarande rättsläge gällande förutsättningarna för rätten till familjeåterförening. För att besvara syftet har vi granskat förarbeten som ligger till grund för vår framställning. Den kraftiga invandringen under år 2015 resulterade i en tillfällig reglering som legat till grund för dem bestående lagförändringar som skett på området. Eftersom den internationella rätten utgör grunden för den svenska regleringen var den inte obetydlig i framställningen av vår jämförelse. Vi har använt oss av den rättsdogmatiska metoden för att undersöka hur lagstiftningen gällande familjeåterförening utvecklats och förändrats samt dess ändamål. Vi har problematiserat och sett till eventuella brister och svårigheter med gällande rätt på området. En slutsats av vår undersökning var att den från början tillfälliga skärpningen har blivit bestående och lagstiftningen har idag anpassats till EU:s miniminivå. Vi har vidare konstaterat att den internationella rätten har ökat i betydelse beträffande beslutsfattande och utveckling av praxis.

Bakgrund : Inom omvårdnad ska människan ses ur ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskans ansvar är inte bara att ge patienten omvårdnad, utan också att inkludera nära närstående. Enligt anknytningsteorin behöver varje person känna trygghet från varandra. Inom palliativ vård ställs behovet av trygghet på sin spets på grund av krisen det innebär för patienter att förlora sina liv och ur anknytningsperspektiv för både patient och närstående att förlora varandra. Hur kan dessa behov tillgodoses genom omvårdnad? Syfte: Syftet var att redovisa forskningsläget över omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan inom palliativ vård kan utföra för att stödja patienter och närstående som förlorar en anknytningsperson Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar som samlades in via databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna har systematiskt analyserats och sedan sammanställts i resultatet. Resultat: Omvårdnadsåtgärderna delades in i fyra kategorier: att skapa trygghet, att involvera och informera, att se individen, att främja en trygg miljö. Åtgärderna innebär exempelvis att vara tillgänglig, att hålla löften, att förstå de faktorer som ligger bakom hur individen kan tänkas hantera sorgen, att inkludera patient och närstående, att föra en god kommunikation, att visa empati. Slutsats: Studien visade att sjuksköterskan bland annat behöver ha fördjupad kunskap om på vilka sätt individuella faktorer kan komma att spela in i hur patienter och närstående hanterar förlusten av en anknytningsperson, för att kunna anpassa omvårdnadsåtgärderna. / Background: Nursing suggests a holistic perspective on human beings meaning that the patients’ needs aren´t only physical but also social, existential and emotional. The nurse's responsibility is not only to provide nursing care to the patient, but also to include close relatives. According to attachment theory every person needs perceived feelings of security from one another. In palliative care the needs of emotional support will appear even more evident because of the crisis it means for patients to lose their lives and according to the attachment theory for both patient and relatives to lose one another. How can these needs be met through nursing? Aim: The aim was to report the state of research on nursing activities in palliative care that will provide support to patients and relatives, in the process of losing an attachment figure. Method: A literature review based on 14 articles collected through the databases PubMed and Cinahl. The articles have been systematically analyzed and then compiled in the result. Results: The nursing care activities were divided into four categories: to create security, involve and inform, see the individual and promote a safe environment. For example, the nursing care activities include being available, keeping promises, understanding the factors behind the individual’s ability to deal with grief, to include the patients and relatives, promote good communication and show empathy. Conclusion: The study shows that nurses is needs in- depth knowledge on individual factors that will affect how patients and relatives manage the loss of an attachment figure.

I förskolans läroplan (Lpfö 98 2016) står det att barnen ska få en god introduktion i förskolan. Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om introduktion av yngre barn i förskolan. Metoden som använts i datainsamlingen är kvalitativa intervjuer av fem förskollärare som arbetar med olika introduktionsvarianter. Materialet har analyserats och diskuterats utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns skilda meningar och erfarenheter hos förskollärarna som arbetar med traditionell och föräldraaktiv introduktion gällande introduktionens längd, ansvarspedagog, rollerna hos vårdnadshavare och pedagog samt successiv lämning. Flera av förskolorna som ingår i studien har egna utformningar av traditionell och föräldraaktiv introduktionsvariant. Den traditionella introduktionsvarianten stämmer mer överens med anknytningsteorin i dessa faktorer. De flesta av informanternas förskolor använder ansvarspedagog under introduktionen oavsett variant. Alla förskollärarna vill att det första mötet med det nya barnet och vårdnadshavaren ska ske i ett lugnt sammanhang med få pedagoger och barn. Samtliga förskollärare lyfter samverkan med vårdnadshavaren som viktigt för att göra den trygg, eftersom de anser att vårdnadshavaren överför sina känslor till barnet.