Introduktion: Den palliativa behandlingsfasen vid obotlig cancersjukdom har blivit längre. Cancerpatienters upplevelser och hantering av att leva med en obotlig sjukdom är relativt väl undersökt men för den som lever med en obotlig sjukdom och får palliativ cytostatika- behandlingen behöver upplevelsen av livssituationen belysas mer.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av sin livssituation under palliativ cytostatika-behandling.   Metod: Detta är en systematisk litteraturöversikt av kvalitativa forskningsresultat som utgick ifrån intervjuer. De delar av studiernas resultat som mötte syftet analyserades med tematisk analys där både det latenta och manifesta innehållet tolkades.   Resultat: Sammanlagt analyserades 13 artiklar. I dessa deltog 213 personer, åldern 28-86 år med 20 olika cancerdiagnoser och relativt jämn könsfördelning. Resultatet inordnades under fyra teman: den fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga dimensionen. Palliativ cytostatikabehandling, trots de problem den medförde, stod för hopp liksom förlängd överlevnad och kunde kontrasteras mot palliativ vård som förknippades med döden. Livet  omorganiserades, omvärderades och deltagarna fokuserade på att leva det liv som fanns kvar och befinna sig i nuet.   Slutsats:  Litteraturöversikten ger en inblick i hur patienter upplever och hanterar sin livssituation; betydelsen som cytostatikabehandlingen har, hur förloppet påverkar patienten liksom dennes starka fokusering på livet och nuet, vilket också inkluderar ett undvikande av att tänka eller samtala om döden eller att anslutas till palliativ vård. Resultatet kan ge stöd i samtalet med patienten och i kontakten med dennes livsvärld, då en förutsättning för god  patientcentrerad vård är att utgå ifrån patientens förutsättningar och prioriteringar. / Introduction: The palliative treatment phase for incurable cancer has become longer. Cancer patients' experiences and ways of living with incurable cancer are relatively well studied, but for those living with an incurable disease and receiving palliative chemotherapy treatment, their own experience of their life situation needs to be elucidated more. Aim: To describe patients' experience of their life situation during palliative chemotherapy. Method: This is a systematic literature review of qualitative research results that were based on interviews. A thematic analysis were used, both the latent and manifest content were interpreted. Result: A total of 13 articles were analyzed. These included 213 persons, aged 28-86 with 20 different types of cancer, men and women were fairly evenly represented. The result was organized into four themes: the physical, psychological, social and existential/spiritual dimension. Palliative chemotherapy, despite the problems it caused, stands for hope as well as extended survival in comparison with palliative care that they associated with death. Life was reorganized, re-evaluated and they focused on appreciating life. Conclusions: The literature review provides an insight into how these patients experience and manage their life; the importance of chemotherapy, how the current situation affects the patient, as well as their focus on life and the present, which also includes the avoidance of thinking or talking about death or being connected to a palliative care unit. The result can provide support in the conversation with the patient and in contact with his or her lifeworld.

Bakgrund: Cirka 800 000 människor globalt avlider i suicid varje år. Den vanligaste orsaken utöver somatiska sjukdomar till dödsfall i Sverige är suicid. Patienter med suicidalt beteende förekommer inom alla delar av hälso- och sjukvård och det förebyggande arbetet är av stor vikt. Det är viktigt att alla inom hälso- och sjukvård har kunskap att kunna identifiera riskfaktorer hos patienter med suicidalt beteende då många patienter har haft kontakt med hälso- och sjukvården nyligen innan de begått suicid.   Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienter med suicidalt beteende inom somatisk sjukvård.  Metod: En litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design inkluderades i resultatet.    Resultat: Faktorer av betydelse för omvårdnad av patienter med suicidalt beteende beskrivs genom kategorierna organisation- och arbetsmiljö, inställning hos sjuksköterskan och kunskap- och kompetens. Kategorierna består även av tillhörande subkategorier.   Konklusion: Sjuksköterskor behöver utbildning kring suicid för att kunna ge en god och säker vård till patienter med suicidalt beteende. Organisation och ledning bör se till att arbetsmiljön är god, att rutiner och riktlinjer för hantering av patienter med suicidalt beteende finns samt att sjuksköterskans kompetens uppfyller de krav som finns för att möta patienter med suicidalt beteende. Sjuksköterskor har även ett ansvar att aktivt utvärdera sin kunskap och rätt att efterfråga utbildning om den brister. / Background: Worldwide, approximately 800,000 people die due to suicide every year. The most common cause of deaths besides chronical somatic diseases in Sweden is suicide. Patients with suicidal behavior occur in all aspects of health care why prevention work is of great importance. It is important that everyone in health care has the knowledge to be able to identify risk factors of patients with suicidal behavior as many patients have had contact with health care prior to the suicide.  Aim: To describe factors of importance for the nurse’s nursing care of patients with suicidal behavior in somatic healthcare.  Method: A literature review in which seventeen scientific articles with both quantitative and qualitative design was included in the result.  Results: Factors of importance for the nurse`s nursing care of patients with suicidal behavior are described by the categories: organizational and work environment, perceptions of the nurse and knowledge and competence. The categories also consist of associated subcategories.  Conclusion: Nurses need education in suicide to provide good and safe care for patients with suicidal behavior. Organization and management should ensure that the work environment is good, that routines and guidelines for managing patients with suicidal behavior are in place and that the knowledge and competence of the nurse fulfil existing requirements to meet patients with suicidal behavior. Nurses also have a responsibility to actively evaluate their own knowledge and the right to require further education if its lacking.

Bakgrund: Florence Nightingale ligger till grund för omvårdnadsdokumentation som är en del av omvårdnadsprocessen och en av legitimerade sjuksköterskors skyldigheter. Ofullständig omvårdnadsdokumentation är ett återkommande problem. Den vårdsökande personens delaktighet samt sjuksköterskors attityder och förhållningssätt påverkar omvårdnadsdokumentationen.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsdokumentation inom öppenvård och slutenvård.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes där tolv artiklar med kvalitativ metod analyserades i fem steg av Friberg. Resultat: Analysen ledde till en huvudkategori: Utmaningar vid omvårdnadsdokumentation, två kategorier: Genomförande av elektronisk omvårdnadsdokumentation och Annat som styr omvårdnadsdokumentationen samt fem underkategorier. Sjuksköterskor i sluten- och öppenvård hade erfarenheter av att utföra omvårdnadsdokumentation. Genomförande av elektronisk omvårdnadsdokumentation upplevdes nödvändig då den gav tillgång till viktig information. Elektronisk omvårdnadsdokumentation upplevdes som tidskrävande särskilt vid tekniska fel eller vid användning av nya dokumentationssystem. Individuella idéer, lagar, arbetsmiljö och chefens påverkan var bidragande till sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsdokumentation.   Slutsatser: Sjuksköterskor upplevde olika utmaningar vid omvårdnadsdokumentation. Utbildningar i användning av, forskning på arbetsmiljö och ledarens påverkan på omvårdnadsdokumentation kan vara betydelsefull för utvecklingen av området. / Background: Florence Nightingale laid the basis of nursing documentation. Nursing documentation is part of the nursing process and is an obligation of registered nurses. Incomplete nursing documentation is a recurring problem. Participation of the person seeking care and nurses' attitudes influence nursing documentation. Aim: To describe nurses' experiences of nursing documentation in inpatient and outpatient care. Method: A literature review with an inductive approach that analyzed twelve qualitative articles using the five steps of analysis according to Friberg. Results: The analysis gave a main category: challenges in nursing documentation two categories: implementation of electronic nursing documentation and other things controlling nursing documentation and five sub-categories. Nurses in inpatient and outpatient care had experience in nursing documentation. Implementation of electronic nursing documentation was considered necessary as it provided access to important information. Electronic nursing documentation was experienced as time-wasting especially because of technical errors and when new documentation systems were used. Individual ideas, laws, working environment and leaders’ influence contributed to nurses' experiences. Conclusion: Nurses experienced challenges during nursing documentation. Training in the use of electronic documentation systems, research on the influence of the work environment and leadership on nursing documentation could be important for the development of the field.

Bakgrund: Akutmottagningar har genom åren fått en större volym av patienter, men vårdutrymmen har inte varit i fas med antal besökare. Patienter upplever att trånga utrymmen och väntetiderna orsakas av underbemanning, tidsbrist eller bristande patientsäkerhet. Akuta händelser kan utlösa övergående stressreaktioner hos involverade och stressbelastningen kan vara så stor att den leder till en posttraumatisk stress reaktion. Syfte: Att skapa en översikt kring sjuksköterskors erfarenheter av sekundär traumatisk stress vid akut omhändertagande av patienter på akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturöversikt med sex kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar samt en artikel med mixed-method analyseras. En kvalitativ analysmetod användes för att hitta likheter och skillnader i artiklarnas resultat, metod och syfte. Resultat: Sjuksköterskor kunde utveckla sekundär traumatisk stress på grund av organisatoriska faktorer, vårdrelationens faktorer och vårdkulturella faktorer till sekundär traumatisk stress. Dessa kunde leda till utvecklandet av somatiska och psykosomatiska symtom vilket i sin tur påverkade omhändertagandet på akutmottagningen ogynnsamt. Detta kunde även bidra till osäker omvårdnad samt sämre teamsamverkan på grund av kommunikationsbrist. Slutsats: En överidentifiering med patienten eller hög arbetsbelastning ökade risken för utvecklingen på någon form av symtom eller traumatisering vilket kunde medföra att vårdrelationen försämrades eller begränsade patienten från att delta i sin egen omvårdnad. / Background: Emergency departments have received a larger volume of patients, but the care facilities have not been in phase with the increase in the number of visitors. Waiting times are caused by understaffing, lack of time with the patient or patient uncertainty. Acute events can trigger transient stress reactions in those involved and, in some patients, the stress load can be so immence that it leads to a post-traumatic stress reaction. Aim: To create an overview of nurses' experiences of secondary traumatic stress in acute care of patients. Method: A general literature review with six qualitative, five quantitative as well as an article with mixed method is analyzed. Results: development of secondary traumatic stress due to organizational factors, care relationship factors and care cultural factors to secondary traumatic stress was notable. These could lead to the somatic and psychosomatic symptoms, which had a negative impact on the care of patients at the emergency room. This could also contribute to insecure nursing as well as poor team collaboration due to lack of communication. Conclusion: A high workload increased the risk that nurses would develop symptoms or traumatization which could limit patients' participation and cause a care relationship to fail.

Biologisk mångfald och produktionen av ekosystemtjänster minskar och framtida klimatförändringar förväntas påskynda den processen. Genom att kartlägga ekosystemtjänster och de nyttor de ger till människor kan det hjälpa till att belysa naturens värde och skapa incitament för att skydda och bevara dem. Möjligheten till rörligt friluftsliv, en viktig ekosystemtjänst i Sverige, har ett samhälleligt värde då det bidrar till människors hälsa och välbefinnande. Denna studie syftar till att bidra till en vägledning för att rumsligt kartlägga ekosystemtjänster i Sverige med fokus på rörligt friluftsliv. Resultatet visar att kartläggningarna delas upp i kartering av naturområden och av de människor som använder dem. Dessa benämns ofta som tillgång och efterfrågan. En koppling ses mellan valet av metoder och dataunderlag i förhållande till vilket syfte och fokusområde kartläggningarna har. Ett mönster går att urskilja i återkommande aktiviteter i kartläggningarna, vilket resulterar i ett förslag på vägledande flödesdiagram över turordningen av aktiviteterna. / Biodiversity and thus the delivery of ecosystem services are declining, and future climate change is expected to accelerate the process. By mapping ecosystem services and the benefits they provide to humans, one can shed light on the value of nature, and help create incentives in protecting and preserving it. The opportunity for outdoor recreation, an important ecosystem service in Sweden, has a social value as it contributes to human health and wellbeing. This study aims at to contributing to a guide for spatially mapping ecosystem services in Sweden, with a focus on outdoor recreation. The result shows that outdoor recreation mappings can be about mapping either natural areas or the people who use them. These are often referred to as supply and demand. A connection is seen between the choice of methods and data, in relation to the aim and focus of the studies. A pattern is revealed in recurring activities in the mappings, resulting in a suggested flow chart for the sequence of activities when mapping outdoor recreation.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är ett komplext omvårdnadsområde då sjuksköterskor behandlar de fysiska, psykiska, sociala och existentiella behoven hos patienten. Sjuksköterskor skall utgå ifrån ett helhetsperspektiv vid omvårdnad. Tillsammans med patienten och hens familj skall sjuksköterskan utforma vården på ett sådant sätt att patienten är delaktig i sin egen vård.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede inom olika vårdenheter. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 15 kvalitativa artiklar som publicerade mellan åren 2010–2018 och identifierade i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Vårda döende patienter upplevde sjuksköterskor som både positivt och negativt. Stöd från kollegor, en ökad kunskap och mer erfarenhet av vård i livets slutskede upplevde sjuksköterskor att de fanns ett behov av. Religion och kultur kunde både hjälpa men också begränsa sjuksköterskor i deras arbete. Sjuksköterskor upplevde att de vårdade patienten och familjen som en enhet och ur ett helhetsperspektiv. Slutsats: Vård i livets slutskede sågs av sjuksköterskor som utmanande men tillfredsställande. / Background: End-of-life care is a complex area of nursing as the registered nurse addresses the physical, mental, social and existential needs of the patient. The registered nurses’ should incorporates a holistic perspective in her care. Together with the patient and their family, the nurse should design the nursing care in such a way that the patient is involved. Aim: To describe the experiences of registered nurses’ caring for adults in end-of-life care within different care units. Method: The literature review was based on 15 qualitative articles that were published between 2010–2018. Which were from the database CINAHL and PubMed. Result: Registered nurses’ experienced caring for dying patients as both positive and negative. Registered nurses’ experienced a need for support from colleagues, increased knowledge and more experience in end of life care. Religion and culture could both help but also limit registered nurses’ in their work. Registered nurses’ felt that they cared for the patient and the family as a unit from a holistic perspective.

Bakgrund: Intimt partnervåld där mäns våld mot kvinnor förekommer är ett folkhälsoproblem, och ett hot mot kvinnors hälsa. Inom hälso- och sjukvård är sjuksköterskan ofta den som initialt möter kvinnor utsatta för våld.   Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser hos sjuksköterskor i mötet med våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvård.  Metod: Databassökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt svarade 18 artiklar mot studiens syfte. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt granskningsmallarna för kvalitativ och kvantitativ metod som är modifierade utifrån Forsberg och Wengström (2008) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). De 18 artiklarna utgjorde resultatet. Artiklarna lästes och bearbetades både enskilt och tillsammans för att identifiera likheter.   Resultat: Resultatet i litteraturöversikten baseras på två huvudteman vilka är upplevelser och hinder. Resultatet baseras även på sex underteman, vilka är professionella upplevelser och upplevelser som påverkar sjuksköterskan privat, som går under huvudtemat upplevelser. De återstående fyra underteman går under hinder och är miljö, tidsbrist, fördomar och okunskap.  Slutsatsen: Våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem samt hälsoproblem. Sjuksköterskor upplever ett känsloengagemang i mötet med våldsutsatta kvinnor. Det uttrycks ett behov från sjuksköterskor i form av stöd och kunskap om hur de ska gå tillväga i detta mötet och ett behov av att motarbeta de hinder som föreligger. Det behövs gedigen utbildning om kvinnovåld för att arbeta mot fördomar, skapa tydligare riktlinjer, stärka arbetet och för att sjuksköterskorna ska känna ett stöd och en trygghet om osäkerhet i mötet uppstår. / Background: Intimate partner violence from men against women is a public health problem, and the biggest threat to women's health. In health care, the nurse is often the one who initially meets women exposed to violence.  Aim: The aim of the literature review was to describe the experiences of nurses encountering with abused women within healthcare  Method: Cinahl and pubmed were used in the search of articles. A total of 18 articles responded to the study's purpose. The articles were reviewed for quality  according to the review templates for qualitative and quantitative methods that were modified based on Forsberg and Wengström (2008) and Willman, Stoltz and Bahtsevani (2006). The 18 articles constituted the result. The articles were read and processed both individually and together to identify similarities.  Results: The results in the literature review are based on two main themes which are experiences and obstacles. The result is also based on six sub-themes, which are professional experiences and experiences that affect the nurse privately, which goes under the main theme experiences. The remaining four sub-themes goes under the main theme obstacles and are environment, lack of time, prejudice and ignorance.  Conclusion: Violence against women is a major social and health problem. Nurses experience several emotional feelings when encounter with abused women. A need is expressed by nurses in the form of support and knowledge of how to proceed in the meeting with abused women and a need to work against the obstacles that exist. Thorough education about abused women is needed to work against prejudice, to create guidelines, to strengthen the work and for the nurses to feel support and a sense of security in the meeting.

Bakgrund: Bröstcancer är en internationellt växande sjukdom som drabbar framförallt kvinnor, med symtom och biverkningar från behandling som berövar personerna på glädjeämnen de tidigare upplevt. Fysisk aktivitet ger bland annat minskad östrogennivå, höga östrogennivåer sammankopplas med uppkomst av bland annat bröstcancer. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder består av symtomkontroll, utvärdering av symtomlindrande behandling, samt psykosocialt stöd. Genom att ha ett personcentrerat förhållningssätt kan maktbalansen mellan vårdgivare och vårdtagare jämnas ut, och vårdtagarens autonomi värderas högt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva fysisk aktivitet som ett komplement till den ordinarie omvårdnad som ges till personer med bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 17 kvantitativa artiklar. Resultat: Fysisk aktivitet fungerar som komplement till ordinarie omvårdnad som ges till personer som genomgår bröstcancerbehandling. Fysisk aktivitet reducerar smärta, fatigue, illamående och stress. Dessutom ökar livskvalité och energinivåer medan muskelmassa och muskelfunktion bibehålls. Slutsats: Fysisk aktivitet bör inkluderas i ordinarie omvårdnad för personer med bröstcancer, då träning fungerar symtomlindrande och höjer livskvalitén för de under behandling. Detta icke-farmakologiska alternativ till symtomlindring reducerar vissa biverkningar, som uppkommer från farmakologiska alternativ som används. / Background: Breast cancer is an international growing illness which occurs mostly in women, symptoms and side effects from treatments can deprive patients of pleasures they experienced previously. Physical activity leads to a reduction in estrogen levels, elevated estrogen levels are associated with onset of for instance breast cancer. The nurses care actions consist of symptom control, evaluation of symptom-reliving treatment and psychosocial support. With a person-centered approach, the balance of power between caregiver and caretaker can be evened out, and the care-takers autonomy is highly valued. Aim: The aim with this literature review is to describe physical activity as a compliment to the ordinary treatment for breast cancer. Method: Literature review which includes 17 articles with a quantitative approach. Result: Physical activity serves as complement to the ordinary nursing care for persons undergoing breast cancer treatment. Physical activity reduces pain, fatigue, nausea, and stress. Additionally, quality of life and energy levels increases, and muscle mass and function are maintained. Conclusion: Physical activity should be included in the ordinary care for persons with breast cancer. Exercise alleviates symptoms and enhances quality of life for persons during breast cancer treatment. Physical activity is a non-pharmacological alternative which reduces some side effects from pharmacological symptomrelieving treatment.

This study has investigated what current problems exist in the realm of decision making AI. This has been achieved by analyzing current literature between 2010 to 2019. Using a systematic literature review as the research method, the end product shows what problems are the toughest to solve within a certain time period. To conduct this study there had to be a need to conduct this literature review. Due to the fact that there is not any compilation that has specifically targeted the downside and problems that can occur when implementing an artificial intelligence (AI). For these reasons the following research question was conceived: "What are the current problems concerning data analysis conducted by AI?" In order to get a deeper understanding about certain where AI can go wrong, a theoretical framework has been created, explaining a few frequent terms used in the subject area. The primary problem areas were found to be the interpretation, or the misconfiguration, of the data that could cause negative effects, i.e. discrimination.

Bakgrund: Under år 2016 dog 17.9 miljoner människor av hjärt- och kärlsjukdomar vilket innebär 31 procent av alla dödsorsaker i hela världen. Hjärt-och kärlsjukdomar var den vanligaste dödsorsaken i Sverige år 2018 bland både män och kvinnor. Att informera om risker ingår i sjuksköterskans roll och syftar till att förbättra livskvalitén, förlänga livet och förhindra komplikationer. Empowerment handlar om att överföra makt, möjliggöra samt skänka förmåga till patienten. Empowerment beskrivs som ett positivt begrepp där patientens styrka och rättigheter betonas.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva förutsättningar som patienter med hjärt- och kärlsjukdomar behöver för egna möjligheter till egenvård.Metod: En litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet baserar på tre huvudteman och sju subteman. Dessa huvudteman är: medvetenhet om egen förmåga, betydelsen av omgivningens stöd och förändrade levnadsvanor och livsinsikt. De sju subteman är: tilltro till egen förmåga, bidragande personliga egenskaper för optimal egenvård, familjestöd och äktenskap påverkan, sjuksköterskans kunskapsstöd, vikten av socialt sammanhang, fysisk aktivitet trots rädsla och otillräcklig egenförmåga och självinsikt och förväntningarna på utökad livskvaliteSlutsats: Denna litteraturöversikt visar att patientens förutsättningar för egna möjligheter till egenvård med hjärt-kärlsjukdomar påverkas av både personliga och yttre faktorer. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om patientens egen förmåga, betydelsen av omgivningens stöd och att få förändrade levnadsvanor och livsinsikt. Stöd från hälso-och sjukvårdspersonal och anhöriga är viktigt för att lyckas förändra livsstil. / Background: Cardiovascular disease was the most common cause of death in Sweden in 2018 among both men and women. Informing about risks is part of the nurse's role and aims to improve the quality of life, prolong life and prevent complications. Empowerment is about transferring power, enabling and giving the ability to the patient. Empowerment is described as a positive concept where the patient's strength and rights are emphasized.Aim: The purpose of this literature review is to describe the conditions that patients with cardiovascular disease need for their own opportunities for self-care.Method: A literature review based on 16 scientific articles.Result: The result is based on three main themes and seven sub-themes. The central themes are: awareness of one's own ability, the importance of the support of the environment and changed lifestyles and insight into life. The seven sub-themes are: confidence in one's own ability, contributing personal qualities for optimal self-care, family support and marriage influence, the nurse's knowledge support, the importance of social context, physical activity despite fear and insufficient self-efficacy and self-awareness and expectations of increased quality of life.Conclusion: This literature review shows that the patient's conditions for their own opportunities for self-care with cardiovascular disease are affected by both personal and external factors. As a nurse, it is important to be aware of the patient's own ability, the importance of the environment's support and to gain changed lifestyles and insight into life. Support from health care professionals and relatives is important to succeed in changing lifestyles.