Spelling suggestions: "subject:"literatureveview"" "subject:"literaturereview""
1 |
Psykisk ohälsa hos människor på flykt : En litteraturöversikt / Mental illness among fleeing people : A literature overviewOskarsson, Emil, Pettersson, Erik January 2017 (has links)
De senaste åren har allt fler människor flytt till Europa. Folk tvingas på flykt på grund av krig, katastrofer och elände. Detta kan knappast vara positivt för deras psykiska hälsa. Allmänsjuksköterskans roll kommer att prövas av detta och det är därför viktigt att sjuksköterskan är medveten om olika tankesätt och omvårdnadsstrategier för att behandla den psykiska ohälsan. Inte minst när det visar att psykisk ohälsa har blivit en ökad trend för sjukskrivning bland den svenska befolkningen. Tio vetenskapliga artiklar och en rapport som behandlade psykisk ohälsa hos människor på flykt analyserades för att ingå i resultatet. Den första delen av resultatet beskriver förekomsten av psykisk ohälsa medan den andra delen redovisar upplevelser i tre teman och sju underteman. Resultatet visar att psykisk ohälsa bland människor på flykt är utbredd, även om det förekommer tydliga skillnader gällande psykiska diagnoser hos dem. Deras upplevelser handlar i stor utsträckning om faktorer som förstärker deras psykiska ohälsa och sätter dem i utanförskap. Det gör att de försöker värna om sig själva genom försvarsmekanismer som inte alltid är till det bättre, samtidigt som de upplever att det finns stöd i deras nya omgivning. Hos människorna själva finns en drivkraft om att kunna acklimatisera sig i det nya samhället även om hinder upplevs, såväl inom dem som runt om kring. Det är därför önskvärt att sjuksköterskan, med hjälp av kunskap om förekomst och upplevelser hos människor på flykt, utför en mellanmänsklig, god och förtroendeingivande vård som behandling för de människor som lider av psykisk ohälsa till följd av flykt. / Background: There has been an increasing prevalence of mental illness among Swedes; in addition a lot more people have fled their home countries due to war and disaster. With them they carried traumatic experiences. What have these effects and occurrences had on their mental status? Aim: This study aims to investigate the prevalence and experience of mental illness among fleeing people. Method: A literature overview was performed to gather and analyse data from both qualitative and quantitative studies. A search for prevalence in quantitative data was used. Prevalence of mental illness is first presented in a compilation and then three themes with seven subthemes describing similarities and differences emerged in the analysis of qualitative and quantitative studies. Results: Prevalence of mental illness was more common among displaced people than the non-displaced with depression, anxiety and posttraumatic stress as the most common diagnosis. Traumatic experiences were also a factor that could hinder the individuals from adopt in the new country. It also showed that there were effects that fortified the mental illness as well as their own defence mechanisms. However, the individuals also experienced support from people with similar experience as well as people in the society they now belong to. They also felt that they wanted to be acclimatized into their new country in order to create a new life. Conclusions: The nurse's role is of importance to create an interpersonal relationship and thus provide safety and trustworthiness to give patients’, persons who have fled, understanding and confidence in health care regarding their mental health.
|
2 |
Kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens - en kvalitativ litteraturöversikt / Womèn`s experiences of living with urinary incontinence - a qualitative litterature reviewEngdal, Anna, Spånberg, Lisbeth January 2017 (has links)
Background: Urinary incontinence is a condition that affects many women, and means a big expense to society. If not more preventive action is taken, the costs are expected to increase even more. The condition affects women's quality of life through more and better prevention, society can contribute to a better quality of life for the affected women. The aim of the literature review is to describe women's experiences of living with urinary incontinence. The method is a literature review, and includes articles with qualitative approach. Articles were searched in the databases CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. The result comprises eleven articles analyzed according to Fribergs fivestep model. It was compiled into a main theme to live with a hidden disability and four subthemes emerged. These were influence in the daily life, communication difficulties with the environment, interactions with health care, and acceptance of life situation. Urinary incontinence restricts women's daily lives, they are afraid to seek medical care because of shame and embarrassment. In many cases this was accepted and they learn to live with it. Women are silent regarding the urinary incontinence when they do not feel understood by their surroundings. Conclusion: Urinary incontinence is a common inconvenience that adversely affects women's quality of life. The women themselves do not always speak openly, and when they do, they often find that they do not get the help they need. More research is needed and nurses are more likely to address the problem.
|
3 |
Sjuksköterskors kunskap och attityd relaterat till akut smärta / Nurses’ knowledge and attitudes regarding acute painBothén, Arvid, Jakobsson, Malin January 2013 (has links)
Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården är smärta. Det är ett symptom vid många sjukdomar vilket påverkar patienternas livskvalitet. Upplevelsen av smärta är subjektiv och ska behandlas då otillräcklig smärtbehandling orsakar lidande hos patienten med potentiella skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Sjuksköterskan har en viktig roll i hanteringen av patienternas smärtbehandling och deras främsta uppgift är att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Bedömning av smärta är väsentligt för att uppnå en god och effektiv smärtbehandling. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska sjuksköterskors kunskap och attityd relaterat till akut smärta. Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Sjuksköterskans kunskaper angående smärtbehandling är bristfällig. Det fanns rädslor och felaktiga uppfattningar kring opioider som begränsade användandet. Sjuksköterskan verkade i regel underskatta sanningshalten i patientens uppgivna smärta och tyckte att deras bedömning kring patientens smärta var mer riktig än patientens subjektiva upplevelse. Slutsats: Sjuksköterskornas kunskap om smärtbehandling var bristfällig. Sjuksköterskor gjorde en egen uppskattning av patientens smärta istället för att lyssna till patientens subjektiva upplevelse. Klinisk betydelse: Studien kan väcka tankar och funderingar hos sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten som får denne att reflektera över sin egen attityd och värderingar gentemot smärtbehandling. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om hur förhållningssätt påverkar bedömningen i omvårdnaden. / Background: One of the most common reasons why people seek health care is related to pain. Pain is a symptom of many diseases and it effects the quality of life for the patients. Experiencing pain is subjective and should be treated, insufficient treatment causes the patient suffering and that can lead to physiological and psychological consequences. The nurse has an important role in the management of the patients‟ pain treatment since it is their main assignment to nurse the patient. Assessment of pain is key to achieve good and effective pain treatment. Aim: The purpose of this study was to explore nurses´ knowledge and attitude related to acute pain. Method: Literature overview. Result: The nurses´ knowledge regarding pain management were inadequate The limited use of opiods was related to fear and faulty views. The nurses underestimated the truthfulness in the patients assessment. The attitude reflected that the nurses´ view of assessment was more accurate than the patients own subjective perception of pain. Conclusion: The overall picture of the results indicated that nurses' knowledge about pain relief was insufficient. There were fears and erroneous beliefs about opioids that limit their use. Perception of pain differed between the ideal picture from research and the applied clinical setting. Nurses seemed to be afraid of the side effects of opioids, and they were afraid that patients would develop an addiction. In general, the nurses´ attitude seemed to be that, in a clinical setting, the nurses´ professional assessment of a patient's perception was more reliable than the patient's expression of their perception of pain. Relevance to clinical practice: The study can enlighten the nurse or the nurse student and get them to reflect about their own attitude and values regarding pain treatment. It is important that nurses are aware that their approach effects their assessment in their nursing.
|
4 |
Faktorer som påverkar patienters nattsömn på sjukhus : En litteraturöversikt / Factors that affects patient's night sleep in hospitals : A literature reviewMårtensson, Rebecka, Wallin, Niclas January 2020 (has links)
Background: Sleep is one of mankind's basic needs and important for the experience of health, as well as essential for the patient's ability to recover. Lack of sleep has a negative effect on the ability to recover from the consequences of illness. Patients states that they have a negative quality of sleep during hospital stay. Aim: The aim of this study was to describe factors that influencing the night sleep of patients during hospital stay. Method: An overview of the literature was performed. Six quantitative, three qualitative and two mixed-method studies were included. Results: Two main categories emerged, which were; Environmental factors and physical- and psychological factors. The result showed that patients experienced environmental factor such as noise and lights, comfort and routines. Physical- and psychological factors experienced by patients was symptoms, anxiety and thoughts and also nurse's bedside manners. Conclusion: Nurses bedside manners have significant importance for patient's ability to experience a quality sleep. The result shows that factors affecting patients sleep are possible to influence and alter in order to enable best possible sleep for patients during hospital stay.
|
5 |
Vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning : En litteraturöversikt, utifrån ett patientperspektivJunno, Johanna, Wallin, Mirelle January 2021 (has links)
Bakgrund: Vårdmiljön på sjukhus innehåller ett antal olika faktorer, såväl fysiska som mellanmänskliga, vilka i olika hög grad kan påverka patienters möjligheter till återhämtning såväl positivt som negativt. Det kan handla om färgen på väggarna och möjligheten till enkelrum, lika väl som sjuksköterskans bemötande av patienten. Syfte: Att skapa en översikt över vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt. Tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserades. Nio med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Vårdmiljön kan främja patienternas återhämtning, men den kan likaväl hämma återhämtningen. Faktorer som inverkade på patienternas återhämtning redovisas i fyra teman: Den omgivande miljöns betydelse för patientens återhämtning, vårdmiljöns inverkan på patientens sömnkvalitet, hur inredningens utformning kan påverka patientens återhämtning och det mellanmänskliga mötets betydelse för patientens återhämtning. Här framkommer att utsikt genom fönstret, störande ljud, en hemlik inredning samt kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan är faktorer som på ett eller annat vis påverkar patienternas återhämtning. Slutsats: Patienternas upplevelser tydliggjorde att vårdmiljön, såväl den fysiska som den mellanmänskliga, hade en stor inverkan på återhämtningen. / Background: The healthcare environment at a hospital contains a few different factions, physical aswell as interpersonal. Some of which can deeply impact the patients road to recovery for both good and bad, such as the color of the interior and the potential access to a secluded room. Also the treatment recevied by the nurses plays a big part. Aim: To create a map of the healthcare environments impact for the recovery of the patient. Method: A general literature-overview. Twelve scientifically based articles on healthcare. Nine with qualitative approach and three with quantitative approach. Results: The healthcare environment can promote patients recovery, but it can also inhibit the patients recovery. Factors that influenced the recovery is accounted for in four themes: The surrounding environments meaning for the patients recovery, the healthcare environments impact on the patients sleep quality, the way the interior has been layed out and the interpersonal meeting can also aid the patients recovery. Things like a view out of a window, noises, a home-like interior aswell as communication between the nurses and the patient plays a big part on how the patients is recovering. Conclusions: The patients experience clarified that the healthcare environment, the physical aswell as the interpersonal treatment had a big impact on the recovery of the patient.
|
6 |
Sjuksköterskors upplevelser i samband med dödsfall inom slutenvården – En litteraturöversikt / Nurses' experiences of deaths in inpatient care - A literature reviewNyström, Jonna, Åkerström, Emelinda January 2021 (has links)
Bakgrund: Att hantera dödsfall är en central uppgift i yrket som legitimerad sjuksköterska. Sjuksköterskor kommer i sitt yrke möta både förväntade och oväntade dödsfall och det krävs att sjuksköterskor utvecklar yrkeskompetens för att kunna hantera de emotionella upplevelserna i samband med dödsfall. Sjuksköterskeutbildningen bör förbereda sjuksköterskor inför att möta döende och avlidna personer och vilka uppgifter sjuksköterskor har kring dödsfall, dock uttrycks en brist i utbildningen.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med dödsfall inom slutenvården.Metod: Litteraturöversikten är baserad på 16 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som är publicerade mellan 2010 och 2020 och hämtade från databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor påverkas av dödsfall både personligt och yrkesmässigt, det beskrivs även att stöd efter dessa upplevelser är viktigt för att hantera upplevda känslor. Vidare visar resultatet att sjuksköterskor inte alltid är förberedda på vilket ansvar de har vid dödsfall i förhållande till anhöriga. Skillnader framkommer i upplevelser av förväntade och oväntade dödfall, där sjuksköterskor upplever oväntade dödsfall som svårare att hantera.Slutsats: Sjuksköterskor påverkas både personligt och yrkesmässigt och de flesta sjuksköterskor känner någon form av sorg när en patient avlider. Anhörigas reaktioner kan påverka hur sjuksköterskan upplever dödsfallet. Att få stöd är en viktig del i att hantera dessa situationer. Upplevelser av dödsfall beskrivs även som utvecklande för sjuksköterskor. / Background: Dealing with death is a central task in the profession as a registered nurse. In their profession, nurses will face both expected and unexpected deaths, and it is required that nurses develop professional competence in order to be able to handle the emotional experiences in connections with deaths. The nursing education should prepare nurses to meet dying and deceased people and what information nurses have about deaths, however, a shortcoming is expressed in the education.Aim: The aim of this literature overview was to describe nurses' experiences in connection with deaths in inpatient care.Method: The literature review is based on 16 scientific articles both qualitative and quantitative that were published between 2010 and 2020 and retrieved from the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed.Results: The results show that nurses are affected by deaths both personally and professionally, it is also described that support after these experiences is important for dealing with perceived emotions. Furthermore, the results show that nurses are not always prepared for the responsibility they have in the event of death in relation to relatives. Differences emerge in experiences of expected and unexpected deaths, where nurses experience unexpected deaths as more difficult to deal with.Conclusion: Nurses are affected both personally and professionally and most nurses feel some form of grief when a patient die. Relatives' reactions can affect how the nurse experiences the death. Getting support is an important part of dealing with these situations. Experiences of death are also described as developing for nurses.
|
7 |
Patienters andliga behovAndersson, Tetyana January 2012 (has links)
Bakgrund: Genomgång av aktuellt kunskapsläge visar att patienter har andliga behov och att de flesta uppskattar att diskutera detta med sjuksköterskor. Sjuksköterskor har vetskapen om betydelsen av andlighet i omvårdnaden och visar förståelse i praktiska kunskaper, ändå blir patienters andliga behov inte bemötta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters andliga behov ur patienters eget perspektiv. Metod: Det är en litteraturöversikt grundad på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 1997 och 2011. Resultat: Fem teman identifierades: Kärlek till de närmaste, Närhet till det gudomliga, Acceptans av ödet, Människovärde och Strävan efter sanningen. Slutsats: Patienters andliga behov är att bejaka livet, en motsägelsefull inspiration, insikt om meningen med lidandet, att finna skönhet i det fula och en ny förståelse om sig själv. / Background: The recent studies shows that patients had spiritual needs and that the majority of them appreciate to discuss them with nurses. Nurses realize the importance of spirituality in patient care and show understanding in practical knowledge, however remain patients’ spiritual needs unsatisfied. Aim: The aim of this study was to illuminate patients’ spiritual needs from their own perspective. Method: This is a literature overview based on ten research articles published between 1997 and 2011. Findings: Five themes: Love to one’s family, Closeness to the divine, Acceptance of one’s destiny, Human dignity and Pursuit for the truth were identified. Conclusion: Patients’ spiritual needs are to affirm the life, conflicting inspiration, insight in the meaning of suffering, to discover the beauty in the ugliness and new understanding about oneself.
|
8 |
Vårdpersonalens bemötande av patienter med övervikt: En litteraturstudie om patienters erfarenheterLarsen, Alice, Niilekselä, Victoria January 2024 (has links)
Introduktion: Detta är ett arbete i vårdvetenskap med inriktning på omvårdnad. De fyra konsensusbegreppen för omvårdnad är samskapande omvårdnad, hälsa, människa och miljö. Samtliga konsensusbegrepp har relevans för föreliggande examensarbete. Övervikt och obesitas är ett stort folkhälsoproblem där omkring 1,9 miljarder människor uppskattas leva med tillståndet. I studier där vårdpersonal och vårdstudenter intervjuades rapporterades det om diskriminering av patienter med övervikt i vårdpersonalens bemötande. Jean Watsons teori för mänsklig omsorg – att värna om mänskligheten går ut på att främja empati och omtanke i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna patienter med övervikt erfar bemötandet av vårdpersonal vid vårdbesök. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats användes. Resultatet baserades på elva studier. Resultat: I resultatet framkommer sex kategoreier som beskriver hur patienter med övervikt erfarit bemötandet av vårdpersonal. Kategorierna är: Vårdpersonal visat motvilja; Vårdpersonal uttryckt fördomar; Vårdpersonal givit sårande kommentarer; Vårdpersonal visat ovilja att diskutera övervikt; Vårdpersonal endast sett övervikten inte personen samt Vårdpersonal inspirerat livsstilsförändringar via professionell hållning. Slutsats: Patienter med övervikt har erfarit både positiva och negativa bemötanden från vårdpersonal. Personalen har tydlig påverkan på patienterna när bemötandet upplevs som negativt men även vid positiva vårdmöten. Det är viktigt att behandla alla patienter med respekt samt ha goda kunskaper om patienten. Resultatet indikerar att det behövs mer forskning av patientgruppen. / Background: This is a study in nursing science which focuses on nursing care. The four concepts of consensus are nursing, health, the individual and environment. Every concept of consensus has relevance to this present dissertation. Overweight and obesity is a substantial public health problem affecting around 1.9 billion people. Healthcare personnel and healthcare students report in interviews about discrimination against patients with overweight, when encountering healthcare personnel. Jean Watson’s theory of human caring science is about promotion of empathy and consideration in nursing care. Aim: The aim of this study was to describe how adult patients with overweight experience their encounters with healthcare personnel. Method: A literature overview with a descriptive design and a qualitative approach was used. The result was based on 11 studies. Result: The result consists of six categories that describe the patients encounters with health care workers. These were: Healthcare personnel showed reluctance; Healthcare personnel expressed prejudice; Healthcare personnel gave hurtful comments; Healthcare personnel showed reluctance to discuss overweight; Healthcare personnel saw the overweight not the person and Healthcare personnel inspired lifestyle changes through a professional attitude. Conclusion: Patients with overweight have experienced both negative and positive encounters with healthcare personnel. The personnel have a clear effect on the patients when the encounter is experienced to be negative, the same with positive encounters. It is important to treat every patient with respect and to have knowledge about the patient. The result indicates that further research is necessary.
|
9 |
Telefonrådgivning utifrån ett sjuksköterskeperspektivHulting, Jessica, Jonsson, Jessica January 2017 (has links)
Bakgrund: Allt fler personer kontaktar sjukvården via telefon och det medför att telefonrådgivning är ett växande område inom hälso- och sjukvården. Den gör det möjligt för sjuksköterskor och personer som ringer in att skapa en relation trots distans. Telefonrådgivningen gör sjukvården mer effektiv och avlastar de fysiska vårdmiljöerna. Problem: Personer som ringer in upplever att de inte blir uppmärksammade i samtalen och att sjuksköterskorna som arbetar med telefonrådgivning brister i bemötandet. Det framkommer även att de saknar det fysiska stödet från sjuksköterskorna. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning. Metod: Allmän litteraturöversikt innehållande kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Det framkom fyra teman, de var arbetsmiljön som ett hinder eller en möjlighet, svåra samtal en del av arbetet, anamnesupptagningens betydelse och vikten av att ha kunskap och kompetens. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter visade att de tyckte att det var svårt att bedöma utan att kunna se personen samtalet gällde. I framtiden bör telefonen kompletteras med kamera och allmänsjuksköterskor bör ha mer utbildning i att kommunicera och av att använda det vårdande samtalet för att skapa relation och förståelse.
|
10 |
Psykisk ohälsa i somatisk vård : Litteraturöversik ur sjuksköterskeperspektivOlsson, Susanne, Svanelöv, Heidi January 2017 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.055 seconds