No description available.

Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar.

Abstract This study is based on my work as a secondary school teacher of literature and the Swedish language and rooted in my interest in developing knowledge about the importance of teaching literature in order to both cultivate young people’s reading habits and their view of themselves as readers. The more concrete purpose of this study is to examine a reading project that focuses on theories of literary perception and teaching literature. I examine four pupils who, in 2003, participated in the reading project as readers and compare this description with their view of themselves as readers seven years later. I complete the study by examining how they discuss reading and the teaching of literature. The method is qualitative and the empirics include materiel collected in two different time periods: first in 2003, in a class I taught in a secondary school; and second in 2010, when I examined four of the former pupils who participated in the project from 2003. The material contains documentation of the reading project, teacher’s notes and observations during the reading project, transcribed recordings of interviews, the pupils’ written reading logs and written inquiries about reading habits. The study shows a variety in literary perception among the pupils and attitudes towards reading. The study also shows that enlightened teaching can contribute to pupils’ motivation to read literature. One of the didactic challenges concerning these findings is that the teacher — before planning and executing the lesson — should be aware of the pupils’ reading habits and attitudes towards reading in order to be able to adjust the teaching process to the pupils’ conditions. The teacher should also be aware of the societal context of which pupils are a part and try to integrate the use of media other than literature. Finally, the teacher should be both skillful at utilizing different literature teaching methods and at choosing literature.

What is masculinity and what does it mean to be a man? This study involves two different areas: gender and literary reception. I wanted to find out what students think about masculinity and what possible strategies they use when they read and interpret literature. The investigation consists of three parts: an introductory survey, classroom observations and an ending text analysis based on ten different questions. The investigation has taken place in second grade at an upper secondary school as part of the course Swedish B. During four lessons, the pupils have been working on issues relating to sex, gender and masculinity in relation to an extract of Ernest Hemingway's Islands in the Stream. Trends in the study show that students believe that a person is born to a biological sex but still has the opportunity to shape its gender identity. The majority of the students believe that it is up to each reader to decide what interpretation is correct, but doubt that the meaning of a literary text resides primarily in the text itself. Throughout the project, the students have demonstrated interest and commitment. However, only a small number of pupils participated in the discussions in class. On the other hand, the ending text analyses were comprehensive and well-thought-out which may show that the choice of a written accounting form suited the class well. / Denna studie berör två olika områden: genus och litteraturreception. Jag ville ta reda på hur elever ser på manlighetsbegreppet samt studera vilka strategier de använder när de läser och tolkar litteratur. Undersökningen består av tre delar: en inledande enkät, klassrumsobservationer och en avslutande textanalys utifrån tio olika frågeställningar. Undersökningen har skett i åk 2 på en gymnasieskola i kursen Svenska B. Under fyra lektioner har eleverna fått arbeta med frågor som handlar om kön, genus och manlighet i anslutning till ett textutdrag ur Ernest Hemingways Öar i strömmen. Tendenser i undersökningen visar att eleverna anser att man föds till ett biologiskt kön men att man sedan har möjlighet att forma sin könsidentitet. Majoriteten av eleverna anser att det är läsaren som avgör vilken tolkning som är den rätta, och ställer sig frågande till idén om en texts inneboende mening. Under hela projektet har eleverna visat intresse och engagemang. Dock var det endast ett fåtal av eleverna som deltog i diskussionerna i helklass. Däremot var de avslutande textanalyserna både innehållsrika och genomtänkta vilket kan visa att valet av en skriftlig redovisningsform passade klassen bra.

<p>Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar.</p>

Syftet med studien är att undersöka i vilken mån ett urval arbetsuppgifter till skönlitterära texter i läroböcker skapar möjlighet för elever att nå de mål gällande skönlitteratur, som fastställts i läroplanen. Det empiriska underlaget består av de frågor som hör till totalt nio texter ur tre olika antologier för grundskolans senare del. Materialet har bearbetats med en innehållsanalys och analyserats dels utifrån ett receptionsteoretiskt perspektiv och dels utifrån begreppet literacy, litteracitet. Resultatet visar att läroböckernas uppgifter ger eleverna möjlighet att träna flera olika kompetenser, eftersom olika typer av frågor erbjuds till de allra flesta texterna. Brister finns dock då det är en övervikt av frågor som tränar ytlig läsförståelse. Frågor som väckts rör främst lärarens roll, samt i vilken mån det skapas möjligheter även för de svagare eleverna att träna alla aspekter av läsförståelsen.

Min utgångspunkt för den här undersökningen var att de sociokulturella förändringar som samhället genomgår påverkar litteraturen och vår läsning av den. Eftersom jag utbildar svensklärare så var jag intresserad av att undersöka vad blivande svensklärare har för erfarenheter av litteratur och läsning och hur de ser på sin läsning. Jag var också intresserad av att undersöka vad de har för uppfattningar om värdehierarkier i litteraturen och om de anser att litteraturen håller på att marginaliseras i förhållande till andra medier. Mitt material bestod av två delar, dels läshistorier som 22 blivande svensklärare skrev under sin andra termin i utbildningen, dels intervjuer med sex av dessa studenter. Jag gjorde sedan tre analyser av materialet. Den första var en innehållsanalys av alla läshistorierna utifrån sju teman. Den andra var en narrativ analys av sex läshistorier som skrevs av de studenter som jag sedan intervjuade. Den tredje analysen var en innehållsanalys utifrån samma sju teman som i den första analysen men av de sex intervjuerna. Analyserna av det empiriska materialet visade att de här blivande svensklärarna hade mycket positiva attityder till litteratur och läsning och denna attityd tycktes ha grundlagts tidigt i livet i familjen. Skolan tillmättes ingen större betydelse för deras litteraturläsning. De gjorde en markant polarisering av nyttoläsning och lustläsning. När det gällde värdehierarkier hade de en klar uppfattning om att högt och lågt existerar men deras uppfattning om vad som är högt och lågt skilde sig åt. De hade ingen klar uppfattning i frågan om litteraturen håller på att marginaliseras av andra medier. Resultatet av den här undersökningen är framför allt intressant i diskussionen av en svensklärarutbildnings innehåll och upplägg men också för framtida undersökningar av litteraturundervisningen i skolan.

Meningsskapande är ett begrepp vi flera gånger stött på under vår utbildning, särskilt i relation till litteraturundervisning, men vars innebörd tycks hänga lite i luften. För att göra begreppet användbart för oss som blivande svensklärare har vi därför velat undersöka hur litteraturundervisning kan bli just meningsskapande, och vilka faktorer som kan påverka detta. Det övergripande syftet med kunskapsöversikten har varit att sammanställa forskning inom detta problemområde, och det mer specifika att få syn på vad som kan känneteckna en för elever meningsskapande litteraturundervisning. Genom en systematisk sökprocess har vi funnit tio studier som vi ansett kunna bistå oss med svar på våra frågeställningar. Utifrån frågeställningarna har resultaten i dessa studier granskats och tematiskt analyserats, vilket har lett fram till svar i form av fyra olika teman. De teman som formulerats är: Att sätta ord på och ta del av läsupplevelser, Analys föregås av engagemang, Skolans respektive elevens förhållningssätt till litteraturundervisning och Textens relevans för individen. Våra resultat visar att läslogg och boksamtal, var för sig och tillsammans, utgör tillvägagångssätt som kan göra läsning och arbetet med skönlitteratur meningsskapande för elever. Dessutom har vi funnit att engagemang bör ses som en förutsättning för textanalys. Utöver detta framkommer det i resultaten att olika förhållningssätt till undervisningen och en texts relevansmässiga potential är faktorer som kan påverka meningsskapandet.

Detta utvecklingsarbete tog avstamp i diskussionen om hur litteraturundervisning i svensk skola bör utformas mot bakgrund av samtidens forskningsrön och diskussioner om elevers sjunkande läsförmåga och läsintresse. Vi identifierade den estetiska läsarten som en potentiellt fundamental faktor för att göra litteraturundervisning meningsfull. Syftet med utvecklingsarbetet var att utforska om ett litteraturprojekt med gestaltande arbete och tolkningsinriktade gruppsamtal kan öppna upp för estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolans svenskundervisning. Utifrån detta syfte formulerades frågeställningarna ”Vilka uttryck för estetisk läsning har kunnat iakttas under genomförandet av vårt litteraturprojekt?” samt “Vilket didaktiskt värde kan vi se i att kombinera läsning av skönlitteratur med gestaltande arbete och tolkningsinriktade gruppsamtal?”. Analysen utgår från receptionsteoretiskt grundad litteraturdidaktisk och dramapedagogisk teori och den diskuteras utifrån tidigare forskning av relevans för projektets arbetsmetoder och diskussionen om den estetiska läsningens plats i undervisningen. Metoderna som användes för att insamla data var observation, fokusgrupper, ljud- och videodokumentation samt fältanteckningar. Utvecklingsarbetets resultat visade att ett antal olika uttryck för estetiska läsningar kunde iakttas, dels i gruppsamtalen med hjälp av Wilhelms dimensioner, dels i gestaltningsövningarna med hjälp av Boltons nivåer av drama. Det didaktiska värdet av projektets arbetssätt kan sammanfattas med konceptet kunskap i handling, gemensamt meningsskapande samt att estetiska läsningar möjliggjordes och uttrycktes.

<p>The aim of this two years master’s thesis in library and information science is to study how children and librarians recommend books through the website Barnens bibliotek. In the scope of this aim it also tries to answer the following questions: What qualities in books do children and librarians respectively emphasize when they write book recommendations? How do they formulate the recommendations? And finally, how do their respective recommendations differ?</p><p>To examine these aspects a total of 50 book recommendations were chosen and analysed through an hermeneutic approach. Out of these 50, 30 were written by children and 20 were written by librarians. The recommendations were analysed through Louise Rosenblatt's theoretical framework concerning literary responses combined with Alan C. Purves' och Victoria Rippere's model of literary elements. The theoretical workings of Aidan Chambers were also used for drawing conclusions about how to connect the results of literary responses to everyday library work whether it is in a library or on the Internet.</p><p>The main results were that children turn inwards referring to themselves and their personal feelings when communicating a literary experience, while librarians turn outward communicating a literary content. Both parts do seem clearly aware that they are mediating a literary experience to a third part, which of course is expected of the librarians but a bit unexpected in the case of the children. Both parts refer basically to the same qualities when recommending books, even though they do it in different ways. And finally regarding the formula of writing a book recommendation, librarians tend to keep to a set structure of literary responses while children are more likely to mix the set of literary responses. The results also point to how important it is for library workers to understand the readers to better develop collections and programs that adress and respond to reader’s interests.</p>