Bakgrund: För att vården kring ett barn ska bli så bra som möjlig är föräldrarnas närvaro avgörande. Vårdpersonalen får arbeta mycket utifrån sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Målsättningen inom barnsjukvården är att involvera familjen så mycket som möjligt och utgå från varje familjs behov runt den aktuella situationen. Syftet: Studiens syfte var att utifrån ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt på sjukhus. Metod: Denna litteraturstudie innehåller sammanlagt 14 studier inom det valda området och dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Föräldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan på relationen mellan familjen och vårdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde få stöd med. Familjen upplevde många känslor och hela vardagen blev påverkad. Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvårdsgivare och familj. Familjen är även i behov av få stöd från sjuksköterskan för att motverka osäkerhet hos föräldrarna. Nyckelord: Delaktighet, familj, litteraturstudie, omvårdnad, upplevelser

Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. Många förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende används i mobbning, men det är inte en orsak. De som utsätts för mobbning har ofta lägre självkänsla än de som mobbar, vilket gör att de blir ”lätta offer”. Mobbning är ett väl utbrett problem i världen och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan länderna. En faktor till det kan vara hur länge länderna arbetat och uppmärksammat mobbning. Sverige har relativt låg prevalens jämfört med andra länder men cirka 100 000 barn och ungdomar blir varje år utsatta för mobbning. Syftet med denna studie var att se vilka konsekvenser mobbning har, på den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie. I denna studie analyserades 19 stycken vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna skedde i olika databaser med hjälp av olika sökord. Resultatet visade att det finns direkta och indirekta konsekvenser som påverkar den psykiska hälsan. Dessa konsekvenser var synen på sig själv, psykiska problem, skolmiljö med mera. Framöver vore det intressant att beskriva hur enskilda individer uppfattar eller upplever konsekvenserna av mobbning och dess påverkan, detta för att få djupare förståelse för problematiken mobbning.

Bakgrund: Anorexia och Bulimia nervosa är de mest förekommande ätstörningarna hos kvinnor i tonåren och hos unga vuxna. Personer som lider av ätstörningar har ofta brist på empati och känslor vilket försvårar bildandet av en god sjuksköterske-patient relation. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa dessa patienter krävs det att sjuksköterskorna har god inlevelseförmåga i hur patienten upplever sin sjukdom Syfte: Belysa erfarenheter hos sjuksköterskor som vårdar personer med ätstörningar. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i tre databaser och dessa var PubMed, Cinahl och PsycInfo. Tolv artiklar inkluderades och analyserades genom manifest innehållsanalys. Därmed framkom fyra kategorier; skapa en trygg relation, att vara ett stöd, känna frustration och behov av utbildning. Resultat: För att sjuksköterskan ska kunna ge ett bra stöd till patienter med ätstörning krävs en god sjuksköterske-patientrelation. Bristen på utbildning om ätstörning leder till att det är svårt att etablera en god relation och detta i sin tur leder till att sjuksköterskan känner stor frustration över ätstörningspatienterna. Diskussion: För att kunna ge en bra vård och för att kunna skapa en god relation till patienter med ätstörning krävs förtroende mellan sjuksköterska och patient. Utan förtroende kan sjuksköterskan inte ge det stöd dessa patienter behöver. Konklusion: Vidare forskning inom ämnet är nödvändigt eftersom det finns lite forskning om sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med ätstörningar. Den forskning som finns tillgänglig idag om vården till patienter med ätstörningar är främst sedd ur patientens och familjens perspektiv.

Abstrakt I Sverige lever cirka 15000 personer med kolostomi. Att få en kolostomi innebär en kroppslig och psykisk förändring och kan helt förändra livssituationen. Orsaken kan vara cancer eller annan benign sjukdom. Problematik med placering av kolostomi kan ge komplikationer och information och stöd är av stor vikt till hur bra kolostomipatienterna anpassar sig till sin situation. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med kolostomi. Metoden som har använts är systematisk litteraturstudie och den omfattade 11 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser. Resultatet från artiklarna utkristalliserades i tre olika kategorier med titlarna: Det sociala och aktiva livet, att leva med sin kolostomi, jämförelser mellan olika grupper. Dessa belyser hur det är att leva med en kolostomi utifrån olika faktorer och möjligheter. Resultatet visade även att psykiska och fysiska problem var vanliga såsom depression, ensamhet, problem med sexualitet samt problem i arbetslivet. Det visade även att det fanns vissa skillnader i livskvalitén mellan olika grupper av kolostomipatienter. I slutsatsen av resultatet framkom det att många patienter behöver mer stöd och hjälp med det psykiska efter en stomioperation för att kunna hantera sin stomi och på så vis underlätta acceptansen.

Bakgrund. Plötslig spädbarnsdöd definieras som när ett barn under ett år plötsligt och oförklarligt dör utan att dödsorsak går att fastställa. Det är den största dödsorsaken bland barn mellan en månad och ett år i utvecklade länder. Sjuksköterskan bör vara välinformerad om vetenskaplig forskning inom ämnet, och arbeta aktivt för att föra denna kunskap vidare till föräldrar. Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll och föräldrars följsamhet gällande information om plötslig spädbarnsdöd. Metod. En litteratursökning gjordes. Sökorden som användes var nursing, sudden infant death syndrome, parents, risk factors, information och compliance. En innehållsanalys gjordes av 15 artiklar som ingick i studien. Resultat. Sjuksköterskor och föräldrar var överlag medvetna om plötslig spädbarnsdöd och förebyggande åtgärder, men det sågs en stor variation av hur aktuella rekommendationer följdes. Sjuksköterskor som jobbat länge och flerbarnsföräldrar var minst mottagliga för information. Diskussion. Sjuksköterskor i kontakt med nyblivna föräldrar bör vara väl insatta i hur de på ett pedagogiskt sätt förmedlar information, då dessa har ett stort ansvar i att påverka föräldrars beteende. Sjuksköterskan ska även själv följa rådande rekommendationer, då detta i stor utsträckning påverkar föräldrarna. Slutsats. Forskningen om plötslig spädbarnsdöd har de senaste 15 åren gått snabbt framåt. Rent medicinskt har stora framsteg gjorts, men forskning om hur information ska spridas för att nå fram och påverka föräldrar utgör en betydligt mindre del av ämnet som helhet. Gällande den delen behövs mer och vidare forskning i framtiden.

Bakgrund: Vid allvarlig njursvikt är dialys är ett tillvägagångssätt för behandling och används för att avlägsna vatten, giftiga ämnen och slaggprodukter från kroppen. Att diagnostiseras med en kronisk sjukdom innebär en omfattande livsstilsförändring som kan ha inverkan på upplevelsen av livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur patientens livskvalitet påverkas av att genomgå dialys. Metod: Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades. En manifest innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier bildades. Resultat: Patienterna upplevde att dialysbehandlingen begränsade dem i deras dagliga liv och medförde många negativa faktorer. Patienter som genomgick hemodialys skattade överlag en lägre livskvalitet än patienter som behandlas med peritonealdialys. Diskussion: För att underlätta dialyspatienters upplevelse av sin livskvalitet är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar dem och inte bara ser till deras fysiologiska brister. Sjuksköterskan måste visa att hon är närvarande under hela vårdsituationen, även de psykologiska delarna av patienternas upplevelse. Slutsats: Forskningen kring sjuksköterskans bemötande och patienternas behov av stöd bör fortsätta för att man ska kunna förbättra dessa patienters upplevelse av sin livskvalitet.

När en människa utsatts för en traumatisk händelse, sätts en psykisk reaktion igång. När reaktionen inte mattats av kan det leda till att individen utvecklar Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Denna studie fokuserade på vilka faktorer som ökar risken för PTSD samt vilka faktorer som har betydelse för omhändertagandet. Metoden som användes i denna studie var en systematisk litteraturstudie. Författarna började med en databassökning i Pubmed och Chinal. De artiklar som stämde in på våra sökkriterier granskades och huvudresultatet plockades ur. Därefter analyserades huvudresultatet, och subkategorier och kategorier växte fram. Resultat. Faktorer som ökade risken för att utveckla PTSD, var nära relation till de som drabbats, bristande socialt stöd, tidigare traumatiska händelser samt upprepade eller dagliga traumatiska händelser. Den huvudsakliga faktorn för ett lyckat preventivt omhändertagande för PTSD, var tiden till omhändertagandet. I litteratur fanns inga bevis för att ett omhändertagande enligt Critical Incident Stress Debriefing har haft någon positiv effekt, om den utförs mer en ett dygn efter incidenten. Konklusion. Omhändertagandet är en akut åtgärd för att om möjligt minska psykiskt lidande i framtiden. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har adekvat utbildning inom detta område för att på så sätt kunna identifiera och hjälpa de personer som löper extra stor risk att utveckla PTSD. Dock saknas det idag god empirisk forskning angående psykiskt omhändertagande. Vidare forskning behövs för att utreda hur ett bra preventivt omhändertagande skall utföras. Sjuksköterskor kan med stöd av dagens forskning hitta riskpersoner och slussa dessa vidare då kognitiv beteendeterapi har en visat god effekt.

Övervikt är ett stort problem i världen idag och man talar om en fetma epidemi inom WHO. Vårt ätbeteende har idag förändrats på grund av den tillgång på mat som finns. Idag beräknas ca 2,7 miljoner svenskar lida av övervikt och 140 000 vuxna av extrem fetma med ett BMI över 40. För vissa av dessa är en överviktsoperation det enda som återstår att prova efter att sedvanliga metoder misslyckats. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa livskvalitet en tid efter överviktsoperation. Litteraturstudien är baserad på 14 artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har granskats, kvalitetsbedömts och omfattar både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet har kategoriserats i fyra kategorier som belyser livskvalitet efter överviktsoperation; Fysiskt och psykiskt välbefinnande, vikt, mat och komplikationer, arbete och sexualitet samt hälsorelaterad livskvalitet. Man kan se att 80-90 procent av dem som genomgått en överviktsoperation fick en upplevd ökad livskvalitet och ett ökat välbefinnande trots att vissa drabbas av komplikationer som följd av operationen. Efter att resultatet sammanställts för den här studien kan det konstateras att livskvaliteten förbättras av att vara överviktsopererad i samtliga studier.

Inledning: Diabetes är en stor folksjukdom, de som drabbas behöver stöd och kunskap. En individualiserad omvårdnad där patienten är delaktig i egenvården är kopplat till sjuksköterskans stöd samt omgivning. Hur egenvården fungerar beror på uppfattningen om sjukdomens uppkomst. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2 samt betydelsen av stöd för att hantera sin egenvård. Metod: Litteraturstudien byggde på 19 vetenskapliga artiklar som genomgått en granskning, kvalitetsbedömning och analys. Huvudresultat: Resultatet innehåller två huvudkategorier, att leva med diabetes typ 2 och stöd för egenvård. Upplevelserna av att leva med diabetes typ 2 visar på vikten av att planera livet och acceptera sjukdomen. Vårdpersonalen bör visa empati och inse vikten av kontinuitet samt erbjuda tillräckligt med tid. Kunskapsbrister är hinder som gör det svårt att integrera egenvårdsbeteenden, stöd från sjuksköterskan och närstående samt utbildning är viktiga komponenter. Diskussion: Sjuksköterskor bör ha kunskap om allt som påverkar patientens hälsotillstånd. Vid varje möte med vården bör individen träffa samma sjuksköterska, det är viktigt att patienten är en aktiv deltagare och ser egenvårdreglerna som en tillämpning. Problembaserad inlärning är ett sätt att fördjupa kunskaperna.

Övervikt är ett problem som ökar i världen. Det ökar riskerna för flertalet sjukdomar. Det finns ett samband mellan övervikt och dålig självkänsla. Syftet med denna litterturstudie var att belysa ungdomars upplevelser av övervikt. Studiens metod var en litteraturstudie. Den utfördes genom att systematiskt söka, kritiskt granska och samanställa aktuell litteratur inom det valda ämnet. För att få relevant litteratur begränsades sökningen till studier som var gjorda på ungomar, publicerade efter 1998 och att de skulle vara skrivna på engelska. Studien baserades på tio stycken kvalitativa och fem stycken kvantitativa studier. Studien visade att ungdomar kände en psykologisk stress över sin övervikt, med skuldkänslor och minskad självkänsla. De kände en begränsning att delta i skolgymnastiken och upplevde att andra tittade på dem på ett dömande sätt. I de fall där ungdomarna klarade att gå ner i vikt eller att motionera upplevde de en stor belåtenhet. Ungdomarna behövde stöd och uppmuntran från sin omgivning och sjukvården för att uppnå de resultat som de önskade.